Ivan Nalvartes framsteg i forskningen på Alzheimers


Alzheimers sjukdom är en av vetenskapens stora gåtor. Idag studeras den nästan alltid i möss, och tiotusentals används varje år, men möss kan inte få Alzheimers naturligt. Resultaten från musstudier stämmer därför inte alltid med hur sjukdomen fungerar hos människor. För att skapa en bättre modell har forskarna tagit hudceller från människor, omprogrammerat dem till stamceller och låtit dem växa till små tredimensionella hjärnstrukturer, så kallade organoider. Dessa organoider liknar delar av hjärnbarken och visar viktiga tecken på Alzheimers, som ansamling av amyloid-beta, sjukdomsrelaterade förändringar i proteinet tau, aktivitet hos hjärnans immunceller och elektrisk aktivitet mellan nervceller, vilket tyder på att nätverken fungerar. 

Forskarna hade som mål att skapa stabila organoider med och utan Alzheimersmutationer, utveckla organoider med immunceller, göra modellen skalbar för många tester och jämföra organoiderna med verklig mänsklig hjärnvävnad. De lyckades skapa mänskliga organoider helt utan djurprodukter, utvecklade tydliga Alzheimersmarkörer, fick immuncellerna att fungera stabilt och hittade en metod för odling i större skala som både är enklare och mer kostnadseffektiv. Projektet pågår fortfarande med viktiga valideringar, bland annat tester med läkemedlet Lecanemab och jämförelser med mänsklig hjärnvävnad. 

Den nya modellen kan inte ersätta alla djurförsök, men pilotförsök och läkemedelstestning kan göras i organoider först. Om resultaten är negativa behövs inga djurstudier, vilket på sikt skulle kunna halvera antalet möss som används i Alzheimerforskning. Resultaten har redan publicerats, presenterats på konferenser och används i undervisning, och andra forskargrupper kan nu bygga vidare på arbetet. På kort sikt öppnar metoden diskussionen om hur djur kan ersättas i neuroforskning, och på lång sikt kan den bli ett viktigt verktyg som både förbättrar forskningen och minskar djuranvändningen, eftersom modellen är mer lik mänsklig sjukdom än musmodeller någonsin kan bli. 

Nalvarte fick anslag från Forska utan djurförsök 2023 och fortsättningsanslag 2024.

”De kan bli ett viktigt verktyg som både förbättrar forskningen och minskar djuranvändningen, eftersom modellen är mer lik mänsklig sjukdom än musmodeller någonsin kan bli.” 

Ivan Nalvarte
18 maj 2026
Remiss

Genombrott i sepsisforskning – kan ersätta tusentals försöksdjur

Varje år används tusentals möss i forskning om sepsis, en livshotande sjukdom som står för omkring 20 % av alla dödsfall globalt. 

Läs hela nyheten
11 maj 2026
Remiss

FDA går före – USA når första målen för att minska djurförsök i läkemedelsutveckling 

USA:s läkemedelsmyndighet FDA meddelar att man redan har nått sina första etappmål för att minska djurförsök i läkemedelsutveckling. Beskedet kommer samtidigt som vi i Europa fortfarande väntar vår utlovade roadmap – och sätter därmed press på EU att leverera konkreta åtgärder. 

Läs hela nyheten
4 maj 2026
Remiss

EMA utvärderar virtuella kontrollgrupper – ett steg mot användandet av färre djur

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har publicerat ett utkast till yttrande om användning av så kallade virtuella kontrollgrupper i toxikologiska studier. Metoden bygger på historiska data och statistiska modeller och kan i vissa fall bidra till att minska behovet av samtidiga kontrollgrupper […]

Läs hela nyheten