Ivan Nalvartes framsteg i forskningen på Alzheimers


Alzheimers sjukdom är en av vetenskapens stora gåtor. Idag studeras den nästan alltid i möss, och tiotusentals används varje år, men möss kan inte få Alzheimers naturligt. Resultaten från musstudier stämmer därför inte alltid med hur sjukdomen fungerar hos människor. För att skapa en bättre modell har forskarna tagit hudceller från människor, omprogrammerat dem till stamceller och låtit dem växa till små tredimensionella hjärnstrukturer, så kallade organoider. Dessa organoider liknar delar av hjärnbarken och visar viktiga tecken på Alzheimers, som ansamling av amyloid-beta, sjukdomsrelaterade förändringar i proteinet tau, aktivitet hos hjärnans immunceller och elektrisk aktivitet mellan nervceller, vilket tyder på att nätverken fungerar. 

Forskarna hade som mål att skapa stabila organoider med och utan Alzheimersmutationer, utveckla organoider med immunceller, göra modellen skalbar för många tester och jämföra organoiderna med verklig mänsklig hjärnvävnad. De lyckades skapa mänskliga organoider helt utan djurprodukter, utvecklade tydliga Alzheimersmarkörer, fick immuncellerna att fungera stabilt och hittade en metod för odling i större skala som både är enklare och mer kostnadseffektiv. Projektet pågår fortfarande med viktiga valideringar, bland annat tester med läkemedlet Lecanemab och jämförelser med mänsklig hjärnvävnad. 

Den nya modellen kan inte ersätta alla djurförsök, men pilotförsök och läkemedelstestning kan göras i organoider först. Om resultaten är negativa behövs inga djurstudier, vilket på sikt skulle kunna halvera antalet möss som används i Alzheimerforskning. Resultaten har redan publicerats, presenterats på konferenser och används i undervisning, och andra forskargrupper kan nu bygga vidare på arbetet. På kort sikt öppnar metoden diskussionen om hur djur kan ersättas i neuroforskning, och på lång sikt kan den bli ett viktigt verktyg som både förbättrar forskningen och minskar djuranvändningen, eftersom modellen är mer lik mänsklig sjukdom än musmodeller någonsin kan bli. 

Nalvarte fick anslag från Forska utan djurförsök 2023 och fortsättningsanslag 2024.

”De kan bli ett viktigt verktyg som både förbättrar forskningen och minskar djuranvändningen, eftersom modellen är mer lik mänsklig sjukdom än musmodeller någonsin kan bli.” 

Ivan Nalvarte
14 april 2026
Remiss

Djurfria cellmodeller kan bana väg för bättre läkemedel 

Maria Karlgren, universitetslektor och docent vid Uppsala universitet, forskar på hur användningen av kalvserum som näring till celler inom läkemedelsforskning kan minska och på sikt ersättas med helt syntetiska och djurfria medier. Nyligen tilldelades hon Björn Ekwall Memorial Award för sitt banbrytande arbete med helt djurfria modeller. 

Läs hela nyheten
8 april 2026
Remiss

Möt oss under Almedalsveckan – samtal om framtidens djurfria forskning

Under Almedalsveckan 2026 finns Forska utan djurförsök på plats för att lyfta utvecklingen av moderna, djurfria forskningsmetoder och diskutera hur de snabbare kan bli en självklar del av svensk och europeisk forskning.

Läs hela nyheten
31 mars 2026
Remiss

Nu öppnar vi för nya ansökningar om forskningsanslag

I dag öppnar vi portalen för årets ansökningar av forskningsanslag. Lagom till öppnandet har vi dessutom lanserat ett nytt ansökningssystem där vi har byggt om det för att göra processen både säkrare och betydligt enklare för forskare att söka finansiering.

Läs hela nyheten