Ivan Nalvartes framsteg i forskningen på Alzheimers


Alzheimers sjukdom är en av vetenskapens stora gåtor. Idag studeras den nästan alltid i möss, och tiotusentals används varje år, men möss kan inte få Alzheimers naturligt. Resultaten från musstudier stämmer därför inte alltid med hur sjukdomen fungerar hos människor. För att skapa en bättre modell har forskarna tagit hudceller från människor, omprogrammerat dem till stamceller och låtit dem växa till små tredimensionella hjärnstrukturer, så kallade organoider. Dessa organoider liknar delar av hjärnbarken och visar viktiga tecken på Alzheimers, som ansamling av amyloid-beta, sjukdomsrelaterade förändringar i proteinet tau, aktivitet hos hjärnans immunceller och elektrisk aktivitet mellan nervceller, vilket tyder på att nätverken fungerar. 

Forskarna hade som mål att skapa stabila organoider med och utan Alzheimersmutationer, utveckla organoider med immunceller, göra modellen skalbar för många tester och jämföra organoiderna med verklig mänsklig hjärnvävnad. De lyckades skapa mänskliga organoider helt utan djurprodukter, utvecklade tydliga Alzheimersmarkörer, fick immuncellerna att fungera stabilt och hittade en metod för odling i större skala som både är enklare och mer kostnadseffektiv. Projektet pågår fortfarande med viktiga valideringar, bland annat tester med läkemedlet Lecanemab och jämförelser med mänsklig hjärnvävnad. 

Den nya modellen kan inte ersätta alla djurförsök, men pilotförsök och läkemedelstestning kan göras i organoider först. Om resultaten är negativa behövs inga djurstudier, vilket på sikt skulle kunna halvera antalet möss som används i Alzheimerforskning. Resultaten har redan publicerats, presenterats på konferenser och används i undervisning, och andra forskargrupper kan nu bygga vidare på arbetet. På kort sikt öppnar metoden diskussionen om hur djur kan ersättas i neuroforskning, och på lång sikt kan den bli ett viktigt verktyg som både förbättrar forskningen och minskar djuranvändningen, eftersom modellen är mer lik mänsklig sjukdom än musmodeller någonsin kan bli. 

Nalvarte fick anslag från Forska utan djurförsök 2023 och fortsättningsanslag 2024.

”De kan bli ett viktigt verktyg som både förbättrar forskningen och minskar djuranvändningen, eftersom modellen är mer lik mänsklig sjukdom än musmodeller någonsin kan bli.” 

Ivan Nalvarte
15 december 2025
Remiss

Vetenskapsrådets dag för aktuella djurförsöksfrågor

Den 4 december deltog vi på Vetenskapsrådets dag för aktuella djurförsöksfrågor. Där presenterade vi vår poster "Science with compassion - För stressfri och smärtreducerande hantering av försöksdjur”. Postern ger tips om refinement inom hållning och hantering av försöksdjur, men berättar […]

Läs hela nyheten
9 december 2025
Remiss

Ivan Nalvartes framsteg i forskningen på Alzheimers

Alzheimers sjukdom är en av vetenskapens stora gåtor. Idag studeras den nästan alltid i möss, och tiotusentals används varje år, men möss kan inte få Alzheimers naturligt. Resultaten från musstudier stämmer därför inte alltid med hur sjukdomen fungerar hos människor. […]

Läs hela nyheten
2 december 2025
Remiss

Docent Hagbom studerar influensavirus – helt utan djurförsök

Tack vare våra givares stöd har anslagstagaren Marie Hagbom, förste forskningsingenjör och docent och hennes kollegor vid Linköpings universitet, lyckats odla humana näsorganoider. Det är alltså små modeller av människans nässlemhinna, som tagits fram i labbet. Med hjälp av dessa […]

Läs hela nyheten