– Är andra forskningsmetoder, än på djur, mer tillförlitliga?
Olivia Merinder, PhD
Olika forskningsmetoder har olika styrkor. I vissa fall finns det metoder som är mer tillförlitliga än djurförsök, medan djurförsök i andra situationer fortfarande anses vara den mest pålitliga modellen.
Inom läkemedelsforskning behöver man bland annat bedöma om ett läkemedel kan ha en toxisk effekt på specifika mänskliga celler, organ eller på DNA. Det mest tillförlitliga sättet att undersöka detta är naturligtvis att använda mänskliga celler eller vävnader.
Man behöver också ta reda på om ett läkemedel, till exempel en tablett, tas upp i blodet och når rätt organ inom rimlig tid. För att studera detta på ett tillförlitligt sätt krävs i dagsläget en så kallad ”helkroppsmodell” – det vill säga en människa eller ett djur.
– Jag är väldigt nyfiken på hur metoden går till när det forskas utan djurförsök. Sen undrar jag hur många laboratorier det finns i Sverige som använder djurförsök? Vad krävs för att de ska sluta med det?
Maria Valsjö, Sakkunnig 3R svarar:
Det finns flera olika metoder man kan använda sig av istället för att forska på djur. Cellodling är en metod.
Med hjälp av odlade celler och vävnader av mänskliga eller djurceller i laboratoriet är det möjligt att studera cellernas funktion, sjukdomsprocesser och effekter av läkemedel utan att använda hela djur.
Organoider är ett exempel på odlade celler och är små “mini-organ” som forskare odlar från mänskliga stamceller i laboratoriet. De bygger själva upp en struktur som liknar ett riktigt organ, vilket gör att forskarna kan se hur cellerna växer, samarbetar och reagerar på mediciner eller kemikalier – helt utan att använda levande djur. Modellerna är mer realistiska än vanliga 2D cellkulturer och en hjärnorganoid efterliknar t.ex hjärnans struktur och en lever-organoid, en levers struktur. De efterliknar också till stor del respektive organs funktion.
En annan metod är organ-on-a-chip, som är miniatyrmodeller av organ byggda på ett mikrochip. Modellerna simulerar hur organ fungerar och samverkar i kroppen, vilket gör det möjligt att studera läkemedel, kemikalier och sjukdomsprocesser utan djur. De kan också mäta blodflöde, cellrörelse och läkemedelsupptag vilket gör denna modell speciellt användbar inom toxikologi och läkemedelsutveckling.
Datormodeller och simuleringar – Matematiska modeller och artificiell intelligens kan användas för att förutsäga hur läkemedel eller kemikalier påverkar kroppen.
Biokemiska tester – Studier av enskilda proteiner eller enzymer för att förstå mekanismer utan att använda levande djur.
Det är svårt att säga exakt hur många laboratorier som använder försöksdjur i sin forskning, men det sker på flera av Sveriges största universitet och sjukhus. Djurförsök bedrivs bland annat på Karolinska Institutet i Solna och Huddinge, på Karolinska sjukhuset, samt vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Linköping och Umeå. På många av dessa platser finns det flera olika djurhus eller djuravdelningar, och till varje sådan är ett antal forskargrupper/laboratorier knutna.
Förutom den akademiska forskningen används försöksdjur även av forskningsbolag, som ofta hyr in sig i de befintliga djuranläggningarna. Det finns också mindre djurhus som drivs av privata företag, bland annat i Stockholm och i Lund.
Jag förstår att det kan uppfattas som att forskare och andra som arbetar med djurförsök är empatilösa men oftast är det precis tvärtom. De flesta forskare vill helst inte använda djurförsök, men de vill förstå sjukdomar och hitta lösningar – och i många fall krävs djurförsök fortfarande för att få svar.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att riktlinjerna för djurförsök sätts av politiker. Forskarna arbetar inom de ramar och regelverk som finns, och därför är lagstiftningen en av de centrala sakerna som måste ändras för att djurförsök helt ska kunna stoppas. För att få till en lagändring krävs det mer forskning på alternativa metoder, och att dessa metoder får mer utrymme och stöd för att kunna ersätta djurförsök i praktiken. Det är bland annat där vi kommer i. Vi stödjer den forskning som sker utan djurförsök för att snabba på utvecklingen
– Gensaxen, behövs verkligen djurförsök där? Det känns mer som en matematisk metod. Och HLA-typer-djur har väl inte samma variationer som människor? Hur tas hänsyn till sådana faktorer i forskningen?
Olivia Merinder, PhD och Maria Valsjö, sakkunnig 3R svarar:
Gensaxen, även kallad CRISPR är i grunden ett laboratorieverktyg. Det är en metod för att klippa och ändra i DNA. Själva tekniken i sig behöver inte djurförsök för att fungera, precis som en matematisk formel inte behöver testas på en katt. Men när CRISPR används för att utveckla behandlingar eller testa effekter på hela organismer, då kräver lagstiftningen ofta att man gör djurförsök innan man går vidare till människor, just för att se om förändringen fungerar som tänkt och inte orsakar skada. Så tekniken är djurfri, men dess tillämpningar är det inte alltid.
När det gäller HLA-typning har du helt rätt – olika HLA-kombinationer kan påverka både risken för olika sjukdomar och hur patienter reagerar på medicinering. Djur har visserligen också HLA-liknande variationer, vilket kan påverka hur de svarar på läkemedel eller deras benägenhet för sjukdom, men dessa variationer är inte desamma som hos människor och används inte för att förutsäga mänskliga reaktioner.
I kliniska studier, där man undersöker läkemedels säkerhet och effekt, kan det ibland bildas olika grupper av patienter – så kallade ”responders” och ”non-responders”, alltså patienter som svarar på läkemedlet respektive inte gör det. För att förstå varför dessa skillnader uppstår kan forskare göra genetiska tester, till exempel för att se om HLA-variationer är en bidragande faktor. Här används inte djur.
För att ta reda på om vissa HLA-kombinationer ökar eller minskar sjukdomsbenägenhet studerar forskare ofta stora grupper av friska och sjuka människor. Även här är djur inte inblandade.
– Inom vilka områden forskar man utan djurförsök?
Maria Valsjö, Sakkunnig 3R svarar:
Forskning utan djurförsök sker idag inom flera områden, bland utförs en hel del av läkemedelsforskningen med hjälp av celler och organoider i stället för på djur. Giftighets- och säkerhetstester med avancerade datamodeller eller mikrochip som efterliknar organ är ett annat exempel. Man gör också viss genetik och sjukdomsforskning med stamceller från människor och man testar medicintekniska produkter och kirurgiska metoder i simuleringar och på organoider istället för i djur.
Samtidigt fortsätter forskning på djur, eftersom rådande lagstiftning ofta fortfarande kräver att vissa försök utförs på djur innan de kan testas eller ges till människor.
– Finns det idag mediciner som inte har provats på djur?
Maria Valsjö, Sakkunnig 3R
Ja, men det beror också på vilken typ av medicin vi menar.
Medicin är ett ganska brett begrepp som omfattar både receptbelagda läkemedel, icke receptbelagda mediciner, medicintekniska produkter och naturläkemedel.
Men om vi reder lite i det här och börjar med Receptbelagda läkemedel: När ett helt nytt receptbelagt läkemedel tas fram måste det enligt Svensk och EU lag alltid testas på djur innan det får ges till människa.
Däremot gäller inte samma sak för så kallade generika, alltså kopior på läkemedel där patentet gått ut. Då finns redan all den information som behövs från de första djurförsöken, och nya tillverkare behöver därför inte göra om allt från början. De måste bara visa att deras version fungerar på samma sätt i kroppen som originalet, vilket görs med kemiska tester och studier på människor och inte på djur.
Ett exempel är tex sertralin, ett läkemedel mot depression och ångest. När det först togs fram testades det på djur, men idag finns många olika varianter från olika företag. De bygger på samma verksamma substans och behöver därför inte testas på djur igen.
När det gäller receptfria mediciner ser det lite annorlunda ut. En del av dem kan utvecklas utan djurförsök, men många av de vanligaste – som Alvedon, Ipren och olika hostmediciner – har från början testats på djur. Precis som med receptbelagda läkemedel gäller dock att generika, alltså kopior på redan godkända mediciner, inte alltid behöver nya djurförsök. Där räcker det oftast med andra typer av tester som inte involverar djur.
Det finns också produkter som inte testats på djur i sin färdiga form. Ett exempel är ColdZyme, en spray mot förkylning. Den räknas som en medicinteknisk produkt och sådana behöver inte testas på djur alls. ColdZyme innehåller dock ett enzym från fisk, så även om den inte djurtestats direkt har den ändå ett animaliskt ursprung. Naturläkemedel är en annan kategori där djurförsök inte krävs, till exempel preparat med echinacea som också det används mot förkylning.
Samtidigt utvecklas det idag fler och fler metoder som kan ersätta djurförsök. Forskare kan till exempel använda cellodlingar, organoider (små, förenklade modeller av mänskliga organ) eller avancerade datamodeller för att undersöka hur en substans fungerar. På så vis kan man i vissa fall minska behovet av djurförsök, även om det ännu inte går att helt undvika när det gäller nya läkemedel