Vi gratulerar Nobelpristagarna i medicin 2025 – men påminner om behovet av djurfria metoder

Forska utan djurförsök gratulerar Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi till Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025! Deras banbrytande upptäckter om regulatoriska T-celler har fördjupat vår förståelse av immunsystemets balans och hur kroppen skyddar sig mot autoimmuna sjukdomar.

Men, vi vill samtidigt uppmärksamma att dessa viktiga forskningsframsteg har gjorts med hjälp av omfattande djurförsök – bland annat på möss med genetiska mutationer. Det är ett tydligt exempel på att dagens forskning fortfarande saknar tillräckligt utvecklade djurfria metoder för att studera komplexa biologiska system.

Vi arbetar för att förändra detta. Genom att stödja Forska utan djurförsök bidrar du till att fler forskare kan utveckla och använda djurfria metoder – metoder som både är etiskt hållbara och vetenskapligt relevanta. Vår vision är att framtidens Nobelpris ska kunna delas ut för forskning som inte krävt att djur använts i försök.

Illustrationerna är gjorda av © The Nobel Committee for Physiology or Medicine. Ill. Mattias Karlén

15 december 2025
Remiss

Vetenskapsrådets dag för aktuella djurförsöksfrågor

Den 4 december deltog vi på Vetenskapsrådets dag för aktuella djurförsöksfrågor. Där presenterade vi vår poster "Science with compassion - För stressfri och smärtreducerande hantering av försöksdjur”. Postern ger tips om refinement inom hållning och hantering av försöksdjur, men berättar […]

Läs hela nyheten
9 december 2025
Remiss

Ivan Nalvartes framsteg i forskningen på Alzheimers

Alzheimers sjukdom är en av vetenskapens stora gåtor. Idag studeras den nästan alltid i möss, och tiotusentals används varje år, men möss kan inte få Alzheimers naturligt. Resultaten från musstudier stämmer därför inte alltid med hur sjukdomen fungerar hos människor. […]

Läs hela nyheten
2 december 2025
Remiss

Docent Hagbom studerar influensavirus – helt utan djurförsök

Tack vare våra givares stöd har anslagstagaren Marie Hagbom, förste forskningsingenjör och docent och hennes kollegor vid Linköpings universitet, lyckats odla humana näsorganoider. Det är alltså små modeller av människans nässlemhinna, som tagits fram i labbet. Med hjälp av dessa […]

Läs hela nyheten