Reportage av Dick Andersson 

Vi ska träffa professor Anna Erlandsson vid Rudbecklaboratoriet. Hon ägnar sig åt forskning som ska ge oss en bättre grundförståelse av hur hjärnans vanligaste stödceller, astrocyter kan vara nyckeln till att vi ska förstå hur sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sprider sig i hjärnan.  

– Vi har länge fokuserat på nervcellerna, förklarar Erlandsson, men astrocyter är hjärnans lokalvårdare. De städar bort skräp, förser nervcellerna med en bra miljö och kontrollerar inflammation. Problemet är att när astrocyterna överbelastas kan de oavsiktligt sprida sjukdomen vidare. 

Ett av hennes mest spännande fynd är något hon kallar zombosomer.  

– De är som små “zombieceller” utan kärna, som astrocyterna släpper ut och skickar mellan varandra, säger hon. Ibland tycks de hjälpa till att rensa upp, men de kan också innehålla giftiga proteinklumpar och sprida sjukdom.  
 

Forskarteamet på Rudbecklaboratoriet använder huvudsakligen mänskliga cellmodeller, snarare än djur, för att studera dessa processer. 
– I stället för att använda möss med konstgjord Alzheimers har vi utvecklat odlingsmetoder med mänskliga celler, säger Erlandsson. Astrocyter skiljer sig mycket mellan människor och möss, så det är mer träffsäkert att studera dem i en human kontext. 
 

Professor Erlandsson och hennes kollegor odlar astrocyter i både två- och tredimensionella miljöer. Där kan de filma cellerna i realtid för att se hur proteinklumpar tas upp och sprids vidare.  
– Det är fascinerande hur rörliga de är, säger hon.   

Stödet från Forska utan djurförsök och andra finansiärer är avgörande.  
– Vi kan inte göra den här forskningen utan finansiering, betonar Erlandsson.  
Och forskningen är oerhört viktig därför att Alzheimers och Parkinsons är två av våra mest utbredda folksjukdomar.  
– Nästan alla känner någon som antingen tappat minnet eller förmågan att kommunicera, säger Erlandsson. Att förstå astrocyternas roll i detta är ett genombrott. De är som hjärnans vaktmästare: nödvändiga för ordning, men ibland kan de råka göra fel och förvärra läget. 

Dessutom finns en etisk dimension. Genom att studera mänskliga celler kan forskningen bli både mer relevant och minska behovet av djurförsök.  

 
Med nya modeller och donationer i ryggen försöker Anna Erlandsson och hennes kollegor förstå hur våra mest gåtfulla sjukdomar uppstår och sprids – och hur vi kan hejda dem. Astrocyterna, som tidigare stått i nervcellernas skugga, verkar vara en avgörande faktor. 
– Vi hoppas kunna bidra till bättre behandlingar, säger Erlandsson. Att förstå hjärnans egna hjälpredor kan bli nyckeln som låser upp gåtan kring Alzheimers och Parkinsons, utan att behöva utsätta fler djur än nödvändigt.