Nordiska Forskningspriset för alternativ till djurförsök

Tillsammans med systerstiftelser i Danmark och Finland, har Forska Utan Djurförsök delat ut Nordiska Forskningspriset för alternativ till djurförsök. Priset har gått till forskare och andra kandidater som utvecklat alternativ till djurförsök, eller på annat sätt bidragit till att främja djurfria metoder.

Priset har delats ut av Forska Utan Djurförsök i samarbete med syster-organisationerna Alternativfondet i Danmark och Juliana von Wendts Stiftelse i Finland. Prissumman har varit 60 000 kr.

Senaste tillfället Nordiska Forskningspriset delades ut var 2019. Forska Utan Djurförsök beslutade 2022 att inte fortsätta med denna samverkan/detta pris, utan istället undersöka andra sätt att främja samverkan inom nordiska länder, och länder inom EU, för att uppmärksamma främjandet av djurfria metoder.

Pristagare 2019: Alison Gray, AFABILITY och Veterinärhögskolan, Nottingham

Dr Alison Gray belönades för sitt arbete med att ersätta djurförsök för produktion av antikroppar. Det har hon bl.a. gjort genom att grunda organisationen AFABILITY som informerar om och främjar användningen av alternativ till att immunicera levande djur med antigener för att få dem att producera antikroppar. Organisations hemsida beskriver t.ex. fag-antikroppar, med ursprung från virus som normalt angriper bakterier.

Priset delades ut i Köpenhamn i oktober 2019 och överlämnades till Alison Gray av Forska Utan Djurförsöks ordförande, Erik Walum.

Alison Gray lyfte frågan om djurförsöksfria antikroppar i en uppmärksammad artikel i bl.a. Science och Trends in Biotechology, 2016. Medförattare var bl.a. Carl Borrebaeck, professor i Immunteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och vicerektor på Lunds universitet med ansvar för innovationsfrågor, och holländska Coendrad Hendriksen, en holländsk professor som bl.a. är känd för att sitt arbete med att ersätta djurförsök inom vaccintestning. I artikeln lyfts möjligheten att producera “animal-friendly affinity reagents” (AFAs) som fullt ut kan ersätta alla antikroppar som idag producerar in vivo. Särskilt phage display-metoder har vidareutvecklats de senaste 20 åren och kan nu ersätta antikroppar producerade via immunförsvarsreaktioner i försöksdjur enligt författarna.

Med hänvisning till EU:s förbud mot att använda djurförsök när det finns alternativ har de även kontaktat EUs center för alternativ till djurförsök, ECVAM, för att diskutera hur produktion av antikroppar in vivo ska kunna avvecklas inom EU. Författarna förslog att en expertgrupp skulle tillsättas för att ta fram en plan för omställningen och ta fram implementeringsplaner. Detta skedde också, och Alison Gray är en av experterna i gruppen, vars rapport ännu inte publicerats.

Arbetet fortsätter bl.a. genom en diskussionsgrupp på LinkedIn och det har även tagits fram hemsidan Afability för att sprida information både till allmänheten och forskare.

Antikroppar används idag för behandling av många sjukdomar, för diagnostik och i forskning. Andra användningsområden är inom jordbruk, för tester av livsmedelskvalitet och för att testa olika hygienprodukter. Nya användningsområden tillkommer ständigt, t.ex. utforskas möjligheter att inkorporera antikroppsbaserade tester i förpackningar för bl.a. livsmedel och andra produkter för snabbt och lätt kunna se om en produkt går att använda eller har blivit förorenad eller angripen av mikrober.

Produktion av antikroppar är idag en stor och lönsam industri, som dessvärre till stora delar utnyttjar djur i sin verksamhet. Övergången till antikroppar och antikroppsliknande produkter som producerats med djurförsöksfria metoder innebär inte bara att ersätta användningen av djur, utan kommer även att öka tillförlitligheten och därmed produktsäkerheten. Målet är att producera nya typer av antikroppar som är mer specifika för sitt ändamål, jämfört med djurantikropparna.

Pristagare 2016: Tuula Heinonen, FICAM, Tampere universitet, Finland

Professor Tuula Heinonen startade det Finska Centret för Alternativa Metoder, FICAM, 2007 och är idag chef för centret. Hon belönas med Nordiska Forskningspriset för sina framgångar inom djurförsöksfria forskningsmetoder.

FICAM är en av världens ledande expertcenter gällande djurfria forskningsmetoder med fokus på cellbaserade vävnads- och organmodeller och metoder, dess validering och acceptans för användning för toxikologiska och biomedicinska forskningssyften.

Modeller som utvecklats för att efterlikna frisk vävnad, kan sedan förvandlas till sjuk vävnad, så kallade sjukdomsmodeller. Tuula Heinonens fokus har legat på utveckling och validering av bättre metoder för att förutsäga effekter på människa med hjälp av cellbaserad vävnad istället för djurförsök. Den första validerade modellen som utvecklats av Tuula Heinonens grupp var en vaskulärgenes/angiogenes-modell användbar för både biomedicinska och toxikologiska ändamål. Tuula Heinonen är en av pionjärerna i Europa inom sitt område.

”Jag är mycket hedrad över att få detta prestigefulla pris”, säger Tuula Heinonen och fortsätter ”det här priset bekräftar att det arbete jag har gjort är både värdefullt och internationellt uppmärksammat och så är det naturligtvis också en uppmuntran att fortsätta arbetet.”

Att övergå från en djurförsöksbaserad kultur till djurfria forskningsmetoder bär med sig stora förändringar; cell-laboratorier istället för försöksdjursanläggningar, annan typ av utbildning, kunskapsbaser och riskutvärderingar. Tuula Heinonen menar att detta är det största hindret och därför är det helt avgörande att de djurfria metoderna har stabil vetenskaplig grund, att resultaten kan bevisas och att de är standardiserade, vilket är FICAMS uppgift att bidra till.  På så sätt kommer det här paradigmskiftet att leda till bättre forskning både för vetenskapen och människan samtidigt som antalet försöksdjur minskas.

Starten av FICAM vid universitetet i Tampere har gjort Finland till en nation i frontlinjen inom detta nya toppmoderna och etiska område. Ett paradigmskifte bort från djurförsök och till djurfria forskningsmetoder med humancellulära in vitro-metoder som startade med publiceringen av boken ”Toxicity Testing in the 20th Century: A Vision and a Strategy” (2007).

Pristagare 2014: Christel Bergström, Maria Karlgren och Pär Matsson, Uppsala universitet

Christel Bergström, Maria Karlgren och Pär Matsson tilldelas priset för  målmedvetet arbete att utveckla djurfria metoder för användning vid läkemedelsutveckling. Med en genomtänkt strategi skapar forskargruppen datormodeller baserade på resultat från cellbaserade modeller, med det slutliga målet att modellerna ska kunna förutsäga hur bra ett läkemedel når fram till målcellerna och har effekt. Arbetet har resulterat i flera lovande modeller som på sikt kan ersätta djurtester vid läkemedelsutveckling. Genom UDOPP (Uppsala University Drug Optimization and Pharmaceutical Profiling Platform) ser man också till att modeller kommer till praktisk användning i samarbete med både läkemedelsföretag och akademi.

Pristagarna är framtidsorienterade och nytänkande i sitt arbete och drar sig inte för att visa på djurmodellerna svagheter. De är efterfrågade föreläsare på konferenser och kurser där de gärna delar med sig av sin kunskap och visar på datamodellers möjligheter vid utvecklingen av framtidens läkemedel.

Läs vårt pressmeddelande om pristagarna: Nordiska Forskningspriset 2014

Pristagare 2012: Professor Stina Oredsson, Lunds universitet

Stina Oredsson belönas för sin forskarkarriär där hon arbetat med olika typer av celler och cellinjer, men främst för sin insats att minska djurförsök genom undervisning. Få, om någon, lärare har lärt upp så många studenter i cellodlingens möjligheter som alternativ till djurförsök.

Stina Oredsson och hennes forskargrupp arbetar för närvarande med ett projekt för att utveckla en ny behandlingsstrategi för bröstcancer. De använder bröstcancerceller istället för djur i sin forskning. Det är exakt i linje med Forska Utan Djurförsöks vision: En värld där forskning bedrivs framgångsrikt utan att utnyttja djur – för både människors och djurs bästa.

Pristagare 2010: Professor Johnny T. Ottesen, Roskilde universitet, Danmark

Priset föräras professor Johnny T. Ottesen för arbete med matematiska modeller och datorsimuleringar för forskning och studier av människans kardiovaskulära system. Det är en ytterst lovande användning av modern teknologi, som bidragit till ny kunskap om centrala mekanismer i hjärt- och lungsystemet.

Modellen simulerar regleringen av dessa kroppsfunktioner och hur kemiska substanser absorberas, bryts ner och försvinner ur systemet. Professor Ottesens forskning har stor potential att ersätta djurförsök inom många områden, framför allt för att inom utveckling och tester av nya läkemedel. Hans matematiska modell av cirkulationssystemet kan bidra till ny kunskap om vanliga hälsoproblem som hjärt-lungsjukdomar, högt blodtryck, depression och diabetes.

Pristagare 2008: Dr Nina Forss, Helsingfors

Nina Forss och hennes forskargrupp studerar kronisk smärta genom att studera frivilliga patienter med kroniska smärttillstånd. En avancerad kamerateknik, magnetoencefalografi, används för att mäta magnetfältet kring huvudet, samtidigt som de stimulerar olika typer av nervfibrer som förmedlar smärta. Smärtstimuleringen görs med laser och smärtan upplevs olika beroende på vilken typ av fibrer som aktiveras. Detta ger information om vad som händer i hjärnan vid stimulering av olika nervfiber och ökar kunskapen om de mycket komplexa mekanismer som är involverade vid ett smärttillstånd.  Forskning leder till att bättre metoder för smärtlindring utvecklas för att hjälpa patienter med kroniska smärttillstånd. Samtidigt leder den till att man kan frångå mycket plågsamma djurförsök som har ett begränsat värde.

Pristagare 2007: Dr Anna Forsby, Stockholms universitet

Dr Anna Forsby, Stockholms universitet, får priset för sin mångåriga forskning för att ersätta djurförsök. Hon belönas särskilt för en ny metod att testa ögonirritation av t ex kosmetika på celler istället för i ögonen på kaniner.

Pristagare 2006: Professor Lisbeth Knudsen, Köpenhamn

Professor Lisbeth Ehlert Knudsen vid Köpenhamns universitet får priset för sitt arbete med experimentell toxikologi, med särskilt intresse för att utveckla alternativ till djurförsök.

Pristagare 2005: Dr Tarja Romela, Cell Research Centre, Tampere universitet, Finland

Doktor Tarja Toimela mottog priset för sitt arbete som in vitro toxikolog och för att ständig arbeta för och med djurfria metoder inom toxikologin. Toimela har studerat toxiska effekter av miljögifter som aluminium och kvicksilver på den mänskliga hjärnan, och har framför allt använt sig av humana cellkulturer i sin forskning.

Pristagare 2004: Professor Gunnar Kratz, Linköping

Professor Gunnar Kratz, Linköpings universitet, får priset för sina modeller för sår- och brännskadeforskning som ersätter plågsamma försök på djur. Gunnar Kratz har visat att odlad hud kan användas i forskning om både akuta och kroniska sår, men också för studier av ärrbildning.

Inom sår- och brännskadeforskning används traditionellt marsvin, grisar, råttor och möss. Försöken innebär många gånger ett stort lidande för djuren. De nya metoderna leder inte bara till en begränsning av djurförsöken utan även att mer relevanta forskningsresultat kan erhållas då de flesta djur har en sårläkningsprocess som kraftigt skiljer sig från människans. Ett flertal laboratorier världen över, såväl akademiska som kommersiella, har med hjälp av Gunnar Kratz och hans forskargrupp satt upp hudmodellen och använder den nu i stor utsträckning som ersättning för djurförsök.

Pristagare 2003: Adrian och Karina Smith (NORINA), Norge

Adrian och Karina Smith får priset för sitt arbete med att utveckla och uppdatera NORINA, en databas över alternativ som kan användas för att ersätta djurförsök i utbildning. Databasen innehåller 3.700 alternativ, är engelskspråkig och tillgänglig via internet för att kunna användas över hela världen. Karina Smith arbetar med att hålla databasen uppdaterad vartefter nya alternativ tillkommer och uppgifter ändras. Adrian Smith arbetar på olika sätt aktivt för att sprida information om alternativ till djurförsök i utbildningen, både inom Norge och internationellt. Hur många djurförsök inom utbildningen som kunnat ersättas runt om i världen tack vara NORINA är omöjligt att veta, men antalet är troligen betydande.

Pristagare 2002: Professor Roland Grafström,  Karolinska Institutet

Priset går till professor Roland Grafström på Karolinska Institutet, för hans djurförsöksfria forskning i absolut världsklass inom cancerområdet, och för att han målmedvetet har utvecklat och spridit metoder för serumfri odling av celler.

Roland Grafström belönas också för sitt arbete att ersätta djurförsök genom att nationellt och internationellt främja användningen av in vitro-metoder (odling av celler och vävnad i provrör) i forskning och testning, samt för att han på ett engagerande sätt sprider sin kunskap genom kurser och förläsningar.

Pristagare 2001: SSCT (Skandinaviska Celltoxikologiska Sällskapet)

Priset ges till SSCT (Skandinaviska Celltoxikologiska Sällskapet) som ett erkännande av dess banbrytande satsning på att utveckla tillförlitliga och humana giftighetstester. SSCT har sedan sin start fungerat en plattform för framstående forskare som varit före sin tid. Genom SSCT har de kunnat utbyta kunskap och vidareutveckla idéer. De organisationer som står bakom priset anser att SSCT:s arbete är av yttersta vikt som en vägvisare idag, när EU:s nya kemikaliepolitik kommer att kräva ökad kemikalietestning.

Pristagare 2000: Eva Selzer Rasmussen, Danmark

Ewa Selzer-Rasmussen har i över tjugo år bedrivit forskning för att utveckla alternativ till djurförsök. Hon har främst arbetat med alternativ till cancerforskning, ögonirritationstester och djurförsök med dödlig utgång, t ex giftighetstester.  Ewa kompromissar inte när det gäller djuren sak, och hon är en kraftfull förespråkare av djurfria alternativ. Hennes forskning visar att alternativa metoder kan vara både mindre kostsamma och pålitligare än metoder där man använder djur.

Pristagare 1999: Docent Björn Ekwall

Priset tilldelas Docent Björn Ekwall med motiveringen: ”Envist och målmedvetet gav han sig i kast med ett omöjligt uppdrag – och lyckades. Som den drivande kraften bakom det internationella MEIC-projektet har Björn Ekwall visat att akuta toxicitetstester på djur bör bytas ut mot alternativa metoder, eftersom alternativen ger säkrare resultat.”

En kombination av tre enkla cellkulturtester förutsäger kemikaliers giftighet betydligt bättre än djurtester. Det visar resultaten från MEIC-studien, där fler än 60 celltester utvärderats. Det borde leda till att de oerhört grymma djurtester som används idag försvinner. Björn Ekwall var en av initiativtagarna till detta unika utvärderingsprojekt som tog sin start 1989.

Pristagare 1998 Hanna Tähti och Boris Isomaa, docenter vid Tammerfors universitet resp. Åbo Akademi

Hanna Tähti och Boris Isomaa är båda internationellt kända toxikologer. De får priset för sitt arbete med att utveckla vävnadskulturer och celltester som kan ersätta levande djur vid testningen av olika ämnens toxicitet. Dessutom har de framgångsrikt gjort dessa alternativa metoder kända och lärt unga forskare att använda dem.

Pristagare 1997: EuroNICHE, European Network of Individuals and Campaigns for Humane Education

För deras outtröttliga arbete med att sprida information och råd om hur traditionella djurförsök i utbildningen kan ersättas med alternativa tekniker.

Pristagare 1996: Birgitta Forsman

Dr Birgitta Forsman får utmärkelsen för sitt mångåriga arbete med att ”bygga broar” mellan forskare, politiker och djurskyddsintresserade, för klartänkta strategier för att få fart på utvecklingen av alternativa metoder, samt inte minst för enorma forskarinsatser, publikationer och föreläsningsverksamhet för att belysa djurförsökskontroversen och djuretiska frågor.

FORSKARPRIS, 1990-1995

Forskarpriset var en föregångare till Nordiska Forskningspriset, och delades ut av Forska Utan Djurförsök under åren 1990 till 1995. Mottagare var:

1995: Professor Kerstin Lindahl Kiessling
1994: Professor Per Artursson
1993: Professor Klaus Mosbach
1992: Professor Lars Ehrenberg
1991: Skandinaviska celltoxikologiska sällskapets (SSCT) MEIC-kommitté
1990: Professor K Sune Larsson

Senast uppdaterad: 2 september 2022