15 forskargrupper fick dela på 3,6 miljoner till  sina projekt under 2022, och två av dem fick anslag även inför kommande år. Totalt 4,8 miljoner har fördelats till dessa projekt, varav 3,6 miljoner ska användas under 2022, medan 600 000 kr per år under 2024 och 2025. Projekten är inom områden som är viktiga för människors och djurs hälsa och för att skydda miljön, samtidigt som djurförsök ersätts.

Här nedan presenteras forskarna och projekten som fått anslag 2022.

Tomas Bergström, Göteborgs universitet

Projekttitel: Utveckling av läkemedel mot luftvägsvirus utan djurförsök
Luftvägsvirus som RS, som kan göra särskilt små barn svårt sjuka, utgör, liksom nya coronaviruset, allvarliga hälsohot för människor. För att studera och utveckla läkemedel mot luftvägsinfektioner används möss, illrar och andra djur i försök. I detta projekt används i stället odlade, humana luftvägsceller. Forskargruppen identifierar lovande läkemedelssubstanser och utvecklar antivirala behandlingsmetoder – utan att använda djurförsök.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Luftvägsvirus som RS-virus och coronavirus som COVID-19 utgör extrema hälsohot mot den urbaniserade globala befolkningen, inte minst för små barn. Läkemedel saknas helt, varför vår grupp har fokuserat på dessa virusgrupper sedan lång tid. Vi har identifierat flera lovande substanser, som vi nu vill försöka utveckla till fungerande antiviral behandling. För vidare utvärdering av dessa läkemedelskandidater vill vi avstå från djurförsök och istället odla humant luftvägsepitel enligt en flerskiktsmodell. Metoden använder sig av humana tillväxtfaktorer istället för kalvserum. Om våra substanser är effektiva och uppvisar låg toxicitet i denna modell kan vi försöka gå vidare till klinisk Fas-1-prövning helt utan djurförsök. Behovet av läkemedel mot RSV och CoV är akut och omfattande, varför klinisk tillämpning kan komma att ske omgående vid lyckosamt utfall.”

Malin Celander, Göteborgs universitet

Projekttitel: FiskTox22 – Utveckling av fisk cellinje-baserade toxtester för att ersätta fisk tox tester
Inom EU används årligen ca 180 000 fiskar för att testa kemikaliers giftighet. I detta svensk-brittiska samarbete ska nya, cellbaserade metoder utvecklas och utvärderas, med en ambitiös plan där målet är att få de nya testmetoderna internationellt godkända.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Över 30000 kemikalier används dagligen och kemikalieriskbedömningar är baserade på toxtester i djur. Inom EU används årligen ca 180000 fiskar i toxtester av kemikalier. För att ersätta fisktoxtester krävs utvecklandet av in vitro och in silico alternativ. Detta projekt är ett nytt samarbetsprojekt mellan 3 laboratorier i Sverige och UK och där vi kommer att använda 3 olika cellinjer från olika arter och vävnader, ZF4 från zebrafisk embryo, RTgill-W1 från regnbågs gälar och PLHC-1 från guppy lever. Projektet består av 2 delar. Den ena delen handlar om att utveckla serum-fria protokoll för kemikalietoxtester för dessa fisk cellinjer. Den andra delen handlar om att testa 10 kemikalier med olika verkningsmekanismer på biomarkörer och kritiska steg i ett antal olika toxikologiska mekanismer s.k. ”pathways” på dessa cellinjer. Målet är att ta fram djurfria in vitro tester för framtida OECD kemikalieriskbedömningar som kan ersätta fisktoxtester och därmed minska antal djurförsök.”

Anna Erlandsson, Uppsala universitet

Projekttitel: Studier av astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom med hjälp av humana cellkultur-modeller
Detta är ett av flera anslag som går till projekt som syftar till att skapa minimodeller av en mänsklig hjärna för att använda i forskning. I detta projekt fokuserar forskargruppen särskilt på en celltyp som kallas astrocyter, och deras roll vid Alzheimers sjukdom, i hopp om att kunna identifiera framtida behandlingsstrategier. Cellmodellen, som använder mänskliga celler, utgör ett alternativ till att ersätta möss, som är vanliga i denna typ av forskning.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens och medför stort lidande, både för patienter och anhöriga. Tydliga förändringar i hjärnan vid sjukdomen beror på hopklumpning av de skadliga proteinerna amyloid-beta och tau, samt en omfattande inflammation. I dagsläget finns ingen behandling tillgänglig för att hindra nervcellsdöden vid Alzheimers sjukdom eller begränsa spridningen av sjukdomen i hjärnan. Målet med vår forskning är att använda avancerade humana cell-kultursystem för att förstå hur hjärnans vanligaste stödjecell, astrocyten, bidrar till Alzheimers sjukdom. Genom denna nya infallsvinkel hoppas vi kunna identifiera framtida behandlingsstrategier. Mer specifikt kommer vi att undersöka: 1. På vilket sätt astrocyterna sprider sjukdomsalstrande proteiner och därmed inverkar på sjukdomsförloppet. 2. Hur astrocyterna samspelar med immunceller och bidrar till den kroniska inflammationen. 3. Om vi kan påverka astrocyterna på ett sätt som bromsar sjukdomsförloppet.”

Anna Falk, Karolinska institutet

Projekttitel: Organoider som värd och semi-in-vivo modeller av den humana hjärnan för att ersätta djurförsök
En ”minimodell” av hjärnan ger nya sätt att studera hjärntumörer och hitta behandlingsmetoder genom att testa på mänskliga celler i provrör. Idag sker sådan forskning genom att tumörer transplanteras till hjärnan på försöksdjur för att undersöka hur de växer och testa behandlingar.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Min forskargrupp bygger cellmodeller av den mänskliga hjärnan med hjälp av den Nobelprisbelönade omprogrammeringstekninken för att ta fram stamceller som vi sedan skapar tredimensionella mini-hjärnor (organoider) av. Målet i detta 3R projekt är att utveckla och testa om dessa organoider från mänskliga celler kan ersätta djurhjärnan för studier där forskarna transplanterar in celler i djurens hjärna för att studera tumörtillväxt eller nervcellers mognad och nätverksbildande. För att studera hur cancerceller bildar en hjärntumör så brukar forskarna transplanera cancerceller från mänskliga tumörer i mushjärnan och sedan följa hur tumören växer och hur olika läkemedel behandlar tillväxten. Detta är viktiga experiment som i framtiden kan resultera i nya behandlingar och läkemedel, de frågor jag ställer i detta forskningsprojekt är om det går att utveckla alternativa metoder till dessa försök och om mänskliga organoider som modell skulle kunna reducera och ersätta djurhjärnan.”

Marianne Jansson, Lunds Universitet

Projekttitel: Ny djurfri lymfoid infektionsmodell; svaret på varför HIV-2 är mindre aggressivt och hämmar HIV-1?
HIV-infektioner studeras idag på apor och genmodifierade möss. I denna metod används istället vävnad från människor för att få mer kunskap. Målet är att förebygga sjukdom och utveckla bättre behandlingsmetoder med nya metoder utan djurförsök.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”HIV-1 fortsätter att sprida sig världen över, och därför är behovet av ett vaccin eller botemedel brådskande. Vi studerar HIV-2, vilket är ett HIV-1 närbesläktat men mindre aggressivt virus. Våra studier har också visat att HIV-2 hämmar HIV-1 AIDS-utveckling hos HIV-1/HIV-2 dubbelinfekterade. Vi vill nu i detalj förstå skillnaden mellan HIV-1 och HIV-2, och hur HIV-2 hämmar HIV-1. Eftersom HIV-1 och HIV-2 primärt infekterar lymfoid vävnad ger experiment med blodceller inte en rättvisande bild. Humaniserade mus- eller apmodeller används idag allt oftare för att studera HIV infektion. För att undvika djurförsök vill vi utveckla en infektionsmodell där lymfoid vävnad, från humana tonsiller, används. Tonsillvävnaden kommer att infekteras med HIV-1, HIV-2 och båda virusen. Virusens spridning, samt uttryck av gener och proteiner i olika celler, kommer att analyseras. Vi hoppas med denna studie bidra till utveckling av strategier för att förhindra AIDS utveckling vid HIV-1 infektion.”

Per Malmberg, Chalmers Tekniska Högskola

Projekttitel: Kemisk avbildning för hudpermeationsstudier – en metod för att ersätta djurförsök
Med avancerad teknik går det att följa hur olika ämnen tas upp i odlad, donerad mänsklig hud i provrör, istället för djurtester. Denna känsliga och flexibla metod ska ge ökat skydd för personer som arbetar yrkesmässigt med kemikalier och metaller, men kan även användas för att få ökad kunskap om huden som skyddsbarriär och hur läkemedel ska utformas för att tas upp genom huden.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Vi har nyligen visat att vår djurfria hudmodell samt analysmetod kan användas för att studera upptag av aktiva farmaceutiska ingredienser (API:er) i hud. Vi har även visat att den kan användas för att direkt studera upptag av metaller i huden som är viktigt vid yrkesmässig exponering av metaller inom industrin. I detta projekt vill vi validera vår metod och jämföra med befintliga OECD -godkända modeller av konstgjord hud. Vi vill även studera om modellen kan användas för att utvärdera andra miljöeffekter som penetration av kemikalier, luftburna partiklar och mikroplast genom huden. Målet med projektet är att modellen skall kunna ersätta eller avsevärt minskaanvändningen av befintliga in-vivo-modeller samt förbättra redan etablerade in vitro-modeller. Vår metodik kan göra detta genom att erbjuda en mer känslig och flexibel analysmetod som kan ersätta och/eller komplettera befintliga metoder i OECD: s riktlinjer för hudadsorption (nr 427, nr 428 och nr 429) och mäta upptag av både API:er och metaller samtidigt som kroppsegna förändringar i huden kan studeras.”

Ivan Nalvarte, Karolinska institutet

Projekttitel: En ny modell att studera Alzheimers sjukdom i mänskliga minihjärnor
I forskning om Alzheimers sjukdom används ofta genmodifierade möss. I detta projekt utvecklas en minimodell av hjärna, med  mänskliga hjärnceller och immunceller, som tillsammans ska utgöra en bättre modell i Alzheimers-forskning.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Experimentell forskning på Alzheimers sjukdom (AD) görs idag i huvudsak på möss eftersom det saknas relevanta och pålitliga cellsystem som kan återskapa sjukdomsförloppet. Dock har relevansen av AD-djurmodeller ifrågasatts och det finns en efterfrågan på alternativa modeller av AD. AD kännetecknas bl.a. av depositioner av amyloida plack i hjärnan och aktivering av lokala immunceller som bidrar till nervskador och minnessvårigheter. Det föreslagna projektet har som mål att utveckla en ny skalbar cellmodell av AD som även innefattar immunceller och som därför kan återskapa AD patologin bättre än tillgängliga cellmodeller. Vi kommer etablera hjärn-organoider från mänskliga stamceller där AD patologi induceras. Dessa kommer odlas tillsammans med mikrogliaceller i enkla bioreaktorer som möjliggör odling över längre tid. På detta sätt kommer vi utveckla en immunkompetent cellmodell av AD som har potentialen att ersätta AD-djurstudier. Validering kommer ske mot mänskliga biopsier.”

Mats Nilsson, Stockholms Universitet

Projekttitel: Utformningen av en glioblastom organoid-on-a-chip för läkemedelsutveckling
I detta samarbetsprojekt mellan flera forskargrupper på olika universitet, utvecklas en avancerad cellmodell (organoid-on-a-chip-modell) för gliablastom, en svårbehandlad form av hjärntumörer. Med den nya cellmodellen hoppas forskargrupperna få ett bättre verktyg än dagens djurförsök, för att utveckla fungerande läkemedel mot tumörsjukdomen.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”För att få en reduktion av antalet djur som används inom medicinska studier så måste det finnas gångbara alternativ som är lika bra eller bättre än djurmodeller. Vårt mål är att utveckla ett glioblastom organoid-on-a-chip som kan användas för läkemedelsutveckling för att ersätta prov testning på djur.”

Elin Nyman, Linköpings universitet

Projekttitel: Datormodeller för inflammation som minskar behovet av djurförsök
Inflammationer har kopplats till många sjukdomar, såsom cancer, hjärt-kärlsjukdomar och infektionssjukdomar, men det behövs mer kunskap om hur olika immunceller ökar/minskar inflammation. Här skapas datormodeller som ska göra djurförsök överflödiga, genom att ge samma kunskap utifrån data från studier av celler, blod och vävnad från människor.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Inflammation är en viktig och välstuderad process kopplad till många vanliga sjukdomar. Trots det saknas pusselbitar i det komplexa samspelet mellan olika immunceller och deras kommunikation som ökar/minskar inflammation. Eftersom samspelet är komplext och sker på flera nivåer samtidigt behövs hjälpmedel för att förstå data. Datormodeller är ett sådant hjälpmedel som kan kombinera data och kunskap från flera nivåer och simulera komplexa samspel. Datormodeller minskar också behovet av djurförsök på två sätt: 1) Mätningar på celler/blod/vävnad från människor, inte djur, behövs för att utveckla modellerna. 2) Simulerade datormodeller kan svarar på samma frågor som djurförsök, men billigare och på kortare tid. I det här projektet vill jag ta fram datormodeller för inflammation som kan användas brett inom sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och infektionssjukdomar. Det här sättet att arbeta – med datormodeller i centrum – leder till att användning av djurförsök blir överflödig.”

Penny Nymark, Karolinska institutet

Projekttitel: Mot riskbedömning utan djurförsök: Utveckling av Adverse Outcome Pathways för lungcancer
Denna kartläggning och beskrivning av mekanismerna bakom lungcancer innebär ökade möjligheter att korrekt identifiera kemikalier och nanopartiklar som kan orsaka lungcancer – snabbare och bättre än med djurförsök.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Risken för kemikalier och nanomaterial att orsaka cancer är komplex att bedöma och grundar sig idag främst på djurexperiment, trots att det finns en rad djurfria cell-baserade test till förfogande. Vissa av dessa test accepteras av myndigheter för riskbedömning, men appliceras oftast enbart som stödinformation till djurexperiment. Det nya Adverse Outcome Pathway (AOP)-konceptet förväntas kunna förenkla och förbättra användningen av djurfria metoder i riskbedömning, genom dess starka fokus på toxiska mekanismer kausalt kopplade till organskador och sjukdomar. Detta projekt ämnar vidareutveckla en AOP för lungcancer som utvecklats med medel från Forska utan Djurförsök. Projektet applicerar toxikologisk och datahanteringskunskap med syfte att integrera ’big data’ från ett stort antal nanomaterial för fortsatt utveckling av AOPn, samt för att underlätta återanvändningen av projektresultaten. Det övergripande målet är att aktivt utveckla, underlätta och stöda integreringen av AOP-baserade djurfria metoder för cancerriskbedömning av inandningsbara nanomaterial.”

Lena Palmberg, Karolinska institutet

Projekttitel: Utvärdering av lungmodeller med multipla celltyper för behandlingsstrategi av kroniska lungsjukdomar
Kronisk bronkit och KOL skapar lidande hos drabbade människor och även de försöksdjur som används i forskning om sjukdomarna. Forskargruppens utvecklar och utvärdera istället avancerade cellmodeller, med vävnad från mänskliga luftvägar och lungor. På så sätt kan kroniska lungsjukdomar och behandlingsmetoder studeras på ett sätt som ger direkt kunskap om effekter på människor, utan att gå omvägen via djurmodeller. 
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Vi avser att studera bakomliggande mekanismer vid KOL och kronisk bronkit och behandlingseffekter av etablerade och/eller nyutvecklade terapiermöjlighet (behandling med glukocorticosteroid, B2-agonist och 15-LO-hämmare), med hjälp av våra lungmodeller. Exponering för luftföroreningar är av stor klinisk betydelse för uppkomst och utveckling av sjukdom hos friska individer samt för klinisk försämring hos personer som redan utvecklat sjukdom. Genom att studera effekter av luftföroreningskomponenter i lungmodeller bestående av nyisolerade mänskliga celler kan bakomliggande sjukdomsmekanismer kartläggas. Vidare utvärderas effekten av olika behandlingsstrategier som ett led för att utröna dessa modellers användbarhet vid läkemedelsutveckling. Med bra validerade modeller av luftvägsslemhinna kan sjukdomsmekanismer studeras i detalj och modellerna kan komma att användas för läkemedelsutveckling. Detta sammantaget minskar väsentligt behovet av framtida djurförsök.”

Nicolas Pillon, Karolinska institutet

Projekttitel: Jämförande profilering in silico av skelettmuskelns immunometabola svar
Ny teknik resulterat i en enorm mängd molekylära data för både människa och många andra organismer. I detta projekt utvecklas bioinformatiska metoder för att, utifrån publicerad data, förstå hur inflammation i skelettmuskler påverkar metabolism hos människa, och därmed reducera mängden framtida djurförsök.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Med de nya “omics” teknologierna har det producerats en enorm mängd molekylära data för både människa och många andra organismer. Det övergripande målet med detta projekt är att återanvända och kombinera denna data på nya sätt för att reducera mängden djurförsök. Vi kommer göra nya analyser av den publikt tillgängliga datan ”in silico” (dvs med hjälp av datorer) och utveckla nya bioinformatiska metoder för att förstå hur inflammation i skelettmuskeln påverkar metabolismen. Genom att kombinera data från både mus och människa kan vi se hur dessa arters immunometabola mekanismer liknar varandra. Därigenom bör vi bättre kunna förstå hur överförbara mekanismerna i mus är till människa, vilket i sin tur skall reducera mängden framtida djurförsök.”

Jane Synnergren, Högskolan i Skövde

Projekttitel: Minska behovet av djurmodeller genom avancerad 3D in vitro sjukdomsmodell av hjärthypertrofi
Vid hjärthypertrofi har hjärtat förstorats till följd av hjärt-kärlsjukdom. Det behövs bättre modeller för att studera sjukdomen och behandlingsmetoder än dagens djurförsök på bl.a. hundar och grisar. Forskargruppen skapar en avancerad 3D-cellodell med mänskliga celler, som förväntas ge bättre information än djurförsöken.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Projektet syftar till att utveckla avancerade modellsystem av mänskliga celler för studier av hjärthypertrofi med syfte att ersätta de många djurmodeller som används idag. Cellbaserade system har många fördelar jämfört med djurmodeller. De är uppskalningsbara och resultaten har en högre relevans eftersom de genererats med hjälp av mänskliga celler. Den 3D sjukdomsmodellen som ska utvecklas kommer innehålla av en blandning av hjärtmuskelceller framställda från mänskliga stamceller, fibroblaster och endotelceller som printas för att skapa ett 3D miniorgan. Miniorganen stimuleras sedan med Endothelin-1 för att utveckla en förstorad volym och efterlikna ett hjärta med hypertrofi. Resultaten kommer att valideras på andra modellsystem från människa, bland annat på biopsier från patienter med utvecklad hjärthypertrofi. Data som genereras i projektet kommer användas för att utveckla digitala hjärtmodeller (s.k. digital twins) för simuleringsstudier in silico.”

Brun Ulfhake, Karolinska institutet

Projekttitel: 3R Ranker: en sökmotor för alternativ till djurförsök
En lättanvänd och fritt tillgänglig sökmaskin utvecklas för att med hjälp av artificiell intelligens, AI, hitta information om djurförsöksfria forskningsmetoder i databaser över vetenskapliga publikationer. Idag kan det vara lika svårt och tidsödande att hitta informationen som att söka en nål i en höstack, särskilt för projekt inom medicinsk forskning. Sökmotorn förväntas få väsentlig betydelse för att hitta de metoder att ersätta djurförsök, som redan finns.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”De 3R:en att ersätta, förfina och minska användandet av djur i försök ska fungera som rättesnöre i all verksamhet där djur kan komma att användas i forskningen och är numera en del av den nationella och EU gemensamma lagstiftningen. Implementeringen av de 3R genom att använda den bästa tekniken har dock gått långsamt. Ett viktigt skäl är att tillgängligheten på information om befintliga och korrekta ersättningsmetoder är låg. Baserat på ett mångårigt samarbete i att utbilda i 3R mellan Radboud och Karolinska har vi beslutat om att söka medel för att utveckla en lättanvänd sökmaskin för djurfria alternativ för dem som utformar och leder i djurexperimentella sammanhang, veterinärer, tillsynspersonal och ledamöter i de etiska kommittéerna. Vi kommer att använda en sökmetodik baserad på AI och efter utvärdering kommer resursen göras fritt tillgänglig. Vi tror denna sökmotor kommer att få väsentlig betydelse för implementeringen av att ersätta djurförsök där alternativa metoder finns.”

Lena Öhman, Göteborgs Universitet

Projekttitel: Tarmorganoider för studier av tarmsjukdom och läkemedelsmekanismer
En mini-organ-modell (organoid) av mänskliga tarmslemhinnan utvecklas och används för att – istället för att använda djurförsök – studera olika tarmsjukdomar och behandlingsmetoder. Modellsystemet ska ersätta djurförsök, oftast möss som modifierats genetiskt eller kemikaliskt, i forskning om bl.a. irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Syftet är att utveckla ett nytt modellsystem, baserat på organoider, för att studera tarmsjukdomar. Vårt modellsystem är unikt i det avseendet att det är baserat på organoider från friska donatorer. Dessa i förväg etablerade organoider stimuleras sedan med fekala supernatanter från olika patienter/sjukdomsgrupper, vilket ger upphov till organoider med olika karakteristika, vilket reflekterar olika sjukdomstillstånd. Vår hypotes är att organoiderna reproducerar den lokala tarmmiljön, och återspeglar tarmfloran, hos de donatorer som tillhandahöll fekalt material. Vårt modellsystem tillåter studier av tarmslemhinnans funktion samt utvärdering av cellulära mekanismer av läkemedel som appliceras direkt på tarmslemhinnan. Modellsystemet kommer delvis att ersätta djurförsök, oftast möss som modifierats genetiskt eller kemikaliskt, som används för att studera sjukdomstillstånd såsom irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer.”

Senast uppdaterad: 4 juli 2023