Inför och under 2024 har totalt 20 forskningsprojekt beviljats anslag med totalt 6,8 miljoner. Detta kan jämföras med 2023, då 17 olika forskningsprojekt beviljades anslag med totalt 4,85 kr.
Nedan kan du läsa om projekten som fått anslag och få inblick i vilka metoder som används för att ersätta djurförsök inom olika forskningsområden.
Att stödja forskning och utveckling av metoder kan ersätta djurförsök, är Forska Utan Djurförsöks viktigaste uppgift. Forskare kan varje år söka anslag till projekt som ska resultera i att fler djurförsök kan ersättas. Vår vetenskapliga kommitté väljer ut projekt som har hög vetenskaplig kvalitet och störst potential att leda till att djurförsök kan ersättas.
Forska Utan Djurförsök har delat ut forskningsanslag för att ersätta djurförsök sedan 1971. Metoder som utvecklats med anslag från oss inkluderar bl.a. avancerade cellmodeller, beräkningsmodeller i dator, användning av Artificiell intelligens (AI), kemiska analysmetoder samt användning av patientdata och tekniker som gör det möjligt att få fram data om/från människor på ett riskfritt sätt.
Fortfarande används flera hundratusentals djur i försök på svenska laboratorier varje år och det krävs fortsatt metodutveckling för att få fram metoder som kan ersätta fler djurförsök. Med ditt stöd kan vi se till att ännu fler djurförsök kan ersättas i framtiden.
Nedan kan du (snart) läsa om projekten som får anslag 2023. För information om projekten som fått anslag tidigare år, klicka på året: 2022, 2021, 2020, 2019, 2018, 2017, 2016, 2015, 2014, I vårt Forskarrum finns listor över projekt som fått anslag tidigare år.
Anslag 2024
Forska Utan Djurförsök har delat ut totalt 6,8 miljoner till 20 forskningsprojekt inför/under 2024.
Följande projekt har fått anslag:
Tomas Bergström, Göteborgs universitet
Projekttitel: Utveckling av läkemedel mot luftvägsvirus utan djurförsök
Forskargruppen utvecklar och använder en cellmodell med mänskliga luftvägsceller i stället för att testa på djur, när de utvecklar läkemedel mot olika luftvägsvirus. Fokus ligger på virus som utgör stora hälsohot, såsom Coronavirus och RS-virus.
Pernilla Eliasson, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Projekttitel: Utveckling av en konstgjord muskel-senmodell in vitro med humana celler och konstgjord muskel
Daniel Eklund (tagit över som anslagstagare efter Niloofar Nikaein), Örebro universitet
Projekttitel: Systembiologi för sepsisinducerad immunsuppression”
Sepsis är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet, och stor risk för lidande när forskningen sker med djurförsök. En kombination av datormodeller och cellmodeller med mänskliga immunceller ska ge bättre förståelse av immunsvarets mekanismer vid sepsis.
Linda Elowsson, Lunds universitet
Projekttitel: Analys av humant material för att identifiera nya markörer och behandlingsmetoder för KOL
Anna Erlandsson, Uppsala universitet
Projekttitel: Studier av astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom med hjälp av humana cellkultur-modeller
Astrocyten är hjärnans vanligaste hjälpcell. För att undersöka astrocyters roll i utvecklingen av Alzheimers, ersätts försöksmöss med avancerade cellkultursystem i en minimodell av hjärnan. Studier av astrocyters interaktion med skadliga proteiner och immunceller ska ge kunskap för utveckling av nya behandlingsmetoder.
Anna Fahlgren, Linköpings universitet
Projekttitel: En ny in vitro modell för screening av antimetastatiska läkemedel
Anna Falk, Karolinska Institutet
Projekttitel: Organoider som värd och semi-in-vivo modeller av den humana hjärnan för att ersätta djurförsök
Med mänskliga celler skapas minimodeller av hjärnan för att studera tumörtillväxt och nervcellers mognad. Det sker annars vanligen genom transplantation av tumörceller in i hjärnor på levande djur. Projektet ska minska behovet av djurförsök i forskning om hjärntumörer och andra sjukdomar i hjärnan.
Sebastian Illes, Göteborgs universitet
Projekttitel: Validering av människohjärns-chips som en alternativ modell för hjärnelektrofysiologi
Marianne Jansson, Lunds universitet
Projekttitel: Ny djurfri lymfoid infektionsmodell; svaret på varför HIV-2 är mindre aggressivt och hämmar HIV-1?”
Vävnad från mänskliga tonsiller i en cellmodell ska ge ny kunskap om HIV-virusets effekt på immunförsvaret. Målet är att få fram nya metoder för att förebygga och behandla sjukdomen, utan de försök på möss och apor som sker i dag, och en modell som kan minska djurförsök i forskning även om andra infektionssjukdomar.
Emily Johansson, Lunds universitet
Projekttitel: Nerv-synapsens utveckling efter aktivering av endogena virus
Marie Hagbom, Linköpings universitet
Projekttitel: Etablering av en ny och unik mänsklig näsorganoidmodell för studier av luftvägsvirus
Ivan Nalvarte, Karolinska Institutet
Projekttitel: En ny modell att studera Alzheimers sjukdom i mänskliga minihjärnor”
Forskargruppen utvecklar en modell av Alzheimers sjukdom med hjälp av mänskliga hjärnceller och immunceller. Minimodellen av hjärnan ska bidra till en bättre förståelse av sjukdomen och ersätter försök på bland annat möss.
Mats Nilsson, Stockholms universitet
Projekttitel: Utformningen av en glioblastom organoid-on-a-chip för läkemedelsutveckling”
För att forska fram nya läkemedel mot hjärncancerformen gliablastom, samarbetar forskargrupper från flera universitet för att skapa en avancerad cellmodell av hjärnan i ett så kallat ”organ-på-chip”-system. Det ska ge ett bättre verktyg än dagens djurförsök för att få fram behandlingsmetoder.
Elin Nyman, Linköpings universitet
Projekttitel: Datormodeller för inflammation som minskar behovet av djurförsök”
Forskargruppen utvecklar datormodeller för forskning om kopplingen mellan inflammation och sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och vid infektioner. Simuleringar i dator kan ge snabba resultat och med human-data om inflammation i stället för djurförsök kan modellerna ge insikter som är mer relevanta vid utveckling av behandlingar.
Ausra Peciulyte, RISE
Projekttitel: Validering av en djurfri metod för sensibiliseringstestning av medicintekniska produkter
Patrick Sinko, Uppsala universitet
Projekttitel: En småskalig modell av tarmen för optimering av orala läkemedel
Jane Synnergren, Högskolan i Skövde
Projekttitel: Minska behovet av djurmodeller genom avancerad 3D in vitro sjukdomsmodell av hjärthypertrofi”
En modell, skapad av hjärtmuskelceller från mänskliga stamceller, stimuleras för att efterlikna hjärtsjukdomen hypertrofi, valideras med biopsier från patienter och användas sedan för att utveckla digitala hjärtmodeller. Målet är ett avancerat modellsystem som ger bättre information än djurförsök vid utveckling av nya behandlingar mot hjärthypertrofi.
Mikael Wallman, Fraunhofer-Chalmers Center för Industrimatematik
Projekttitel: Ett in vitro-in silico system för cellfri utvärdering av hjärteffekter hos nya substanser
Erica Zeglio, Stockholms universitet
Projekttitel: Elektrofysiologiska verktyg för tillgänglig, djurfri proarytmisäkerhetsscreening”
Nya läkemedel testas alltid för att undersöka risk för biverkningar som skadar hjärtat. I detta projekt utvecklas metoder för att mäta elektrisk aktivitet och bedöma risk för arytmi i mänskliga celler. Detta för att mer träffsäkert kunna undersöka risker för människan jämfört med dagens djurtester.
Lena Öhman, Göteborgs universitet
Projekttitel: Tarmorganoider för studier av tarmsjukdom och läkemedelsmekanismer”
En mini-organ-modell av mänskliga tarmslemhinnan utvecklas för att studera tarmsjukdomar och behandlingsmetoder. Modellen ska ersätta djurförsök och förbättra forskningen om sjukdomar som irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer.
Anslag 2023
Inför 2022 fick delade 15 forskargrupper på 3,6 miljoner till sina projekt, och två av dem fick samtidigt anslag beviljade även inför 2023 och 2024, med 300 000 kr per projekt och år.
Forska Utan Djurförsök har därefter beslutat att under 2023 fördela ytterligare 4,25 miljoner i anslag till ytterligare 15 projekt. Tre av projekten har därutöver även beviljats anslag med totalt 1,05 miljoner per år inför 2024 och 2025, med totalt 1,05 miljoner per år.
Därmed har 17 forskargrupper fått dela på 4,85 miljoner till sina projekt under 2023. Projekten är inom områden som är viktiga för människors och djurs hälsa och för att skydda miljön.
Här nedan presenteras forskarna och projekten som får anslag 2023. Mer information om projekten kommer!
Tomas Bergström, Göteborgs universitet
Projekttitel: Utveckling av läkemedel mot luftvägsvirus utan djurförsök
Forskargruppen utvecklar och använder en cellmodell med mänskliga luftvägsceller i stället för att testa på djur, när de utvecklar läkemedel mot olika luftvägsvirus. Fokus ligger på virus som utgör stora hälsohot, såsom Coronavirus och RS-virus.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Luftvägsvirus som RS-virus och coronavirus som COVID-19 utgör extrema hälsohot mot den urbaniserade globala befolkningen, inte minst för små barn. Läkemedel saknas helt, varför vår grupp har fokuserat på dessa virusgrupper sedan lång tid. Vi har identifierat flera lovande substanser, som vi nu vill försöka utveckla till fungerande antiviral behandling. En av dessa är baserat på traditionellt använt växtextrakt från Tanzania (Mollel et al., J Ethnopharmacol. 2022; 292:115204). För vidare utvärdering av dessa läkemedelskandidater vill vi avstå från djurförsök och istället odla humant luftvägsepitel enligt en flerskiktsmodell. Metoden använder sig av humana tillväxtfaktorer i stället för kalvserum. Om våra substanser är effektiva och uppvisar låg toxicitet i denna modell kan vi försöka gå vidare till klinisk Fas-1-prövning helt utan djurförsök. Behovet av läkemedel mot RSV och CoV är akut och omfattande, varför klinisk tillämpning kan komma att ske omgående vid lyckosamt utfall.”
Matteo Bruschettini, Cochrane Sweden (Skånes universitetssjukhus och Lunds Universitet)
Projekttitel: Skillnader i resultatdata mellan djurförsök och kliniska studier i neonatologi
Hur tillförlitliga är data om vad som händer i människa, om informationen kommer från djurförsök? Systematiska utvärderingsstudier, som i detta projekt där resultat från djurstudier jämförs med kunskap från behandling av nyfödda barn, bidrar till bättre vård. Det kan även ge viktig information inför utveckling av djurförsöksfria metoder.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Denna ansökan omfattar tre forskningsprojekt: 1. Bedömning av fördelar och nackdelar med koffeinadministration till nyfödda 2. Bedömning av opioidernas fördelar och nackdelar med sedering och smärtlindring 3. Att undersöka könsskillnader i effekterna av koffein och opioider 3a. inom djurstudierna 3b. effekter för den kliniska praktiken och forskningen Resultaten av dessa forskningsprojekt kommer att göra det möjligt att öka kvaliteten inom behandlingsstrategier. De kommer också att utgöra en bättre vägledning för författare till denna typ av studier liksom att kunna anpassas till alla medicinska områden, utöver neonatologi.”
Anna Erlandsson, Uppsala universitet
Projekttitel: Studier av astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom med hjälp av humana cellkultur-modeller
Astrocyten är hjärnans vanligaste hjälpcell. För att undersöka astrocyters roll i utvecklingen av Alzheimers, ersätts försöksmöss med avancerade cellkultursystem i en minimodell av hjärnan. Studier av astrocyters interaktion med skadliga proteiner och immunceller ska ge kunskap för utveckling av nya behandlingsmetoder.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens och medför stort lidande, både för patienter och anhöriga. Tydliga förändringar i hjärnan vid sjukdomen beror på hopklumpning av de skadliga proteinerna amyloid-beta och tau, samt en omfattande inflammation. I dagsläget finns ingen behandling tillgänglig för att hindra nervcellsdöden vid Alzheimers sjukdom eller begränsa spridningen av sjukdomen i hjärnan. Målet med vår forskning är att använda avancerade humana cell-kultursystem för att förstå hur hjärnans vanligaste stödjecell, astrocyten, bidrar till Alzheimers sjukdom. Genom denna nya infallsvinkel hoppas vi kunna identifiera framtida behandlingsstrategier. Mer specifikt kommer vi att undersöka: 1. På vilket sätt astrocyterna sprider sjukdomsalstrande proteiner och därmed inverkar på sjukdomsförloppet. 2. Hur astrocyterna samspelar med immunceller och bidrar till den kroniska inflammationen. 3. Om vi kan påverka astrocyterna på ett sätt som bromsar sjukdomsförloppet.”
Anna Falk, Karolinska Institutet
Projekttitel: Organoider som värd och semi-in-vivo modeller av den humana hjärnan för att ersätta djurförsök
Med mänskliga celler skapas minimodeller av hjärnan för att studera tumörtillväxt och nervcellers mognad. Det sker annars vanligen genom transplantation av tumörceller in i hjärnor på levande djur. Projektet ska minska behovet av djurförsök i forskning om hjärntumörer och andra sjukdomar i hjärnan.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Min forskargrupp bygger cellmodeller av den mänskliga hjärnan med hjälp av den Nobelprisbelönade omprogrammeringstekninken för att ta fram stamceller som vi sedan skapar tredimensionella mini-hjärnor (organoider) av. Målet i detta 3R projekt är att utveckla och testa om dessa organoider från mänskliga celler kan ersätta djurhjärnan för studier där forskarna transplanterar in celler i djurens hjärna för att studera tumörtillväxt eller nervcellers mognad och nätverksbildande. För att studera hur cancerceller bildar en hjärntumör så brukar forskarna transplanera cancerceller från mänskliga tumörer i mushjärnan och sedan följa hur tumören växer och hur olika läkemedel behandlar tillväxten. Detta är viktiga experiment som i framtiden kan resultera i nya behandlingar och läkemedel, de frågor jag ställer i detta forskningsprojekt är om det går att utveckla alternativa metoder till dessa försök och om mänskliga organoider som modell skulle kunna reducera och ersätta djurhjärnan.”
Marianne Jansson, Lunds universitet
Projekttitel: Ny djurfri lymfoid infektionsmodell; svaret på varför HIV-2 är mindre aggressivt och hämmar HIV-1?”
Vävnad från mänskliga tonsiller i en cellmodell ska ge ny kunskap om HIV-virusets effekt på immunförsvaret. Målet är att få fram nya metoder för att förebygga och behandla sjukdomen, utan de försök på möss och apor som sker i dag, och en modell som kan minska djurförsök i forskning även om andra infektionssjukdomar.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”HIV-1 fortsätter att sprida sig världen över, och därför är behovet av ett vaccin eller botemedel brådskande. Vi studerar HIV-2, vilket är ett HIV-1 närbesläktat men mindre aggressivt virus. Våra studier har också visat att HIV-2 hämmar HIV-1 AIDS-utveckling hos HIV-1/HIV-2 dubbelinfekterade. Vi vill nu i detalj förstå skillnaden mellan HIV-1 och HIV-2, och hur HIV-2 hämmar HIV-1. Eftersom HIV-1 och HIV-2 primärt infekterar lymfoid vävnad ger experiment med blodceller inte en rättvisande bild. Humaniserade mus- eller apmodeller används idag allt oftare för att studera HIV infektion. För att undvika djurförsök vill vi utveckla en infektionsmodell där lymfoid vävnad, från humana tonsiller, används. Tonsillvävnaden kommer att infekteras med HIV-1, HIV-2 och båda virusen. Virusens spridning, samt uttryck av gener och proteiner i olika celler, kommer att analyseras. Vi hoppas med denna studie bidra till utveckling av strategier för att förhindra AIDS utveckling vid HIV-1 infektion.”
Per Malmberg, Chalmers tekniska högskola
Projekttitel: Kemisk avbildning för hudpermeationsstudier – en metod för att ersätta djurförsök”
Med avancerad teknik följas hur olika ämnen tas upp i odlad, donerad mänsklig hud i provrör, i stället för i djurtester. Metoden kan öka skyddet för personer som arbetar yrkesmässigt med kemikalier och metaller, och även öka förståelsen om huden som skyddsbarriär och hur läkemedel ska utformas för att tas upp genom huden.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Varje dag utsätts vår hud för olika kemikalier när den möter allt från verktyg och elektronik till kosmetiska produkter. Detta kan orsaka kontaktallergi och långsiktiga hälsoeffekter. Det är av stort intresse att kunna följa var nanopartiklar, metaller och kemikalier hamnar i huden och hur cellerna i huden påverkas. Idag är användandet av försöksdjur eller isolerad djurhud för att studera absorption i huden utbrett. Bara inom REACH har mer än 2 miljoner försöksdjur använts. Därför finns det ett kritiskt behov av att utveckla vetenskapligt giltiga alternativ. I detta tvärvetenskapliga projekt har vi utvecklat en in vitro-metod för att studera hudupptag med hjälp av kemisk avbildning. Metoden baseras på donerad mänsklig hud där vi följer exponering av flera olika kemikalier samtidigt, direkt i huden något som konventionella metoder inte kan erbjuda. Målet är att erbjuda en känsligare och mer flexibel analysmetod som kan ersätta befintliga metoder i OECD: s riktlinjer för hudadsorption.”
Ivan Nalvarte, Karolinska Institutet
Projekttitel: En ny modell att studera Alzheimers sjukdom i mänskliga minihjärnor”
Forskargruppen utvecklar en modell av Alzheimers sjukdom med hjälp av mänskliga hjärnceller och immunceller. Minimodellen av hjärnan ska bidra till en bättre förståelse av sjukdomen och ersätter försök på bland annat möss.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Experimentell forskning på Alzheimers sjukdom (AD) görs idag i huvudsak på möss eftersom det saknas relevanta och pålitliga cellsystem som kan återskapa sjukdomsförloppet. Dock har även relevansen av AD-djurmodeller ifrågasatts och det finns en efterfrågan på alternativa modeller av AD. AD kännetecknas bl.a. av depositioner av amyloida plack i hjärnan och aktivering av lokala immunceller som bidrar till nervskador och minnessvårigheter. Det föreslagna projektet har som mål att utveckla en ny skalbar cellmodell av AD som även innefattar immunceller och som därför kan återskapa AD patologin bättre än tillgängliga cellmodeller. Vi kommer etablera hjärn-organoider från mänskliga stamceller där patologin induceras kemiskt. Dessa kommer odlas tillsammans med mikrogliaceller i enkla bioreaktorer som möjliggör lång och skalbar odling. På detta sätt kommer vi utveckla en immunokompetent cellmodell av AD som har potentialen att ersätta djurstudier. Validering kommer ske mot mänskliga biopsier.”
Niloofar Nikaein, Örebro universitet
Projekttitel: Systembiologi för sepsisinducerad immunsuppression”
Sepsis är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet, och stor risk för lidande när forskningen sker med djurförsök. En kombination av datormodeller och cellmodeller med mänskliga immunceller ska ge bättre förståelse av immunsvarets mekanismer vid sepsis.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Sepsis är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Djurmodeller används ofta för att förstå sepsis mekanismer, men medför problem pga den etiska problematiken med djurmodeller samt svårigheten att tillämpa resultaten från djurmodellerna på människa. Det vanligaste sättet att skapa sepsis i djurmodeller är att punkterna djurets tarm och tillåta tarminnehåll att läcka ut i bukhålan. Även om djuret är sövt under experimentet behöver vi reflektera över det potentiella lidandet för försöksdjuren vilka också avlivas efter experimentet. I detta projekt vill vi kombinera en cellodlingsmodell med mänskliga immunceller från friska blodgivare med datorgenererade modeller som återspeglar immunsvaret vid sepsis. Kombinationen av humana celler och datorgenerade modeller skulle leda till att både att minimera behovet av djurförsök och öka tillämpningen av resultaten. Ur ett längre perspektiv kan dessa datorgenererade modeller utvecklas till digitala patienter som kan ersätta djurförsök.”
Mats Nilsson, Stockholms universitet
Projekttitel: Utformningen av en glioblastom organoid-on-a-chip för läkemedelsutveckling”
För att forska fram nya läkemedel mot hjärncancerformen gliablastom, samarbetar forskargrupper från flera universitet för att skapa en avancerad cellmodell av hjärnan i ett så kallat ”organ-på-chip”-system. Det ska ge ett bättre verktyg än dagens djurförsök för att få fram behandlingsmetoder.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”För att få en reduktion av antalet djur som används inom medicinska studier så måste det finnas gångbara alternativ som är lika bra eller bättre än djurmodeller. Vårt mål är att utveckla ett glioblastom organoid-on-a-chip som kan användas för läkemedelsutveckling för att ersätta prov testning på djur.”
Elin Nyman, Linköpings universitet
Projekttitel: Datormodeller för inflammation som minskar behovet av djurförsök”
Forskargruppen utvecklar datormodeller för forskning om kopplingen mellan inflammation och sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och vid infektioner. Simuleringar i dator kan ge snabba resultat och med human-data om inflammation i stället för djurförsök kan modellerna ge insikter som är mer relevanta vid utveckling av behandlingar.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Inflammation är en viktig och välstuderad process kopplad till många vanliga sjukdomar. Trots det saknas pusselbitar i det komplexa samspelet mellan olika immunceller och deras kommunikation som ökar/minskar inflammation. Eftersom samspelet är komplext och sker på flera nivåer samtidigt behövs hjälpmedel för att förstå data. Datormodeller är ett sådant hjälpmedel som kan kombinera data och kunskap från flera nivåer och simulera komplexa samspel. Datormodeller minskar också behovet av djurförsök på två sätt: 1) Mätningar på celler/blod/vävnad från människor, inte djur, behövs för att utveckla modellerna. 2) Simulerade datormodeller kan svara på samma frågor som djurförsök, men billigare och på kortare tid. I det här projektet vill jag ta fram datormodeller för inflammation som kan användas brett inom sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och infektionssjukdomar. Det här sättet att arbeta – med datormodeller i centrum – leder till att användning av djurförsök blir överflödig.”
Penny Nymark, Karolinska Institutet
Projekttitel: Mot riskbedömning utan djurförsök: Utveckling av Adverse Outcome Pathways för lungcancer
Med hjälp av stora mängder data från bl.a. tester av nanomaterial, ska mekanismerna bakom lungcancer beskrivas i detalj. Detta kan sedan visa tillförlitligheten hos tester med djurförsöksfria metoder, vid riskbedömning av kemikalier.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Risken för kemikalier och nanomaterial att orsaka cancer är komplex att bedöma och grundar sig idag främst på djurexperiment, trots att det finns en rad djurfria cell-baserade test till förfogande. Vissa av dessa test accepteras av myndigheter för riskbedömning, men appliceras oftast enbart som stödinformation till djurexperiment. Det nya Adverse Outcome Pathway (AOP)-konceptet förväntas kunna förenkla och förbättra användningen av djurfria metoder i riskbedömning, genom dess starka fokus på toxiska mekanismer kausalt kopplade till organskador och sjukdomar. Detta projekt ämnar vidareutveckla en AOP för lungcancer som utvecklats med medel från Forska utan Djurförsök. Projektet applicerar toxikologisk och datahanteringskunskap med syfte att integrera ’big data’ från ett stort antal nanomaterial för fortsatt utveckling av AOPn, samt för att underlätta återanvändningen av projektresultaten. Det övergripande målet är att aktivt utveckla, underlätta och stöda integreringen av AOP-baserade djurfria metoder för cancerriskbedömning av inandningsbara nanomaterial.”
Ausra Peciulyte, RISE Research Institutes of Sweden
Projekttitel: Validering av en in vitro-metod för att ersätta djurförsök i studier av hormonstörande ämnen”
Projektet ingår i ett internationellt samarbete för att utvärdera testmetoder. Målet är att visa att cellbaserade tester kan ersätta djurförsök som görs för att undersöka kemikaliers påverkan på vår hormonbalans.
Forskarens egna beskrivning av projektet: ”Hormonstörande kemikalier är ämnen som stör kroppens hormonsystem. De finns i många vanliga produkter och kan påverka tex cancerutveckling och förmågan att få barn. Därför är det viktigt att det finns bra metoder för att visa vilka kemikalier som är hormonstörande. Idag används främst djurförsök, men detta projekt tittar på cellbaserade metoder som kan ersätta dem, vilket minskar antalet djurförsök och ger möjlighet att undersöka fler kemikalier både billigare och mer effektivt. Detta projekt tittar på kemikalier som påverkar kroppens produktion av en hormonfamilj som kallas steroider. Projektet är ett samarbete mellan flera europeiska laboratorier och leds av den franska intresseorganisation PEPPER. I projektet kommer laboratorierna tillsammans utvärdera metoden för att se om den är tillräckligt bra för att vara jämförbar med dagens djurförsök. Målet är att den nya cell-baserade metoden ska bli en internationellt erkänd metod (OECD guideline) som på sikt helt kan ersätta djurförsöken.”
Nicolas Pillon, Karolinska Institutet
Projekttitel: ”Jämförande profilering in silico av skelettmuskelns immunometabola svar”
Avancerad analys av data från studier av människor och andra organismer ska ge ny och bättre information om hur inflammation i skelettmuskler påverkar olika arter. Redan existerande och publicerad information används för att få fram mer kunskap och reducera framtida användning av djur i försök.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Med de nya “omics” teknologierna har det producerats en enorm mängd molekylära data för både människa och många andra organismer. Det övergripande målet med detta projekt är att återanvända och kombinera denna data på nya sätt för att reducera mängden djurförsök. Vi kommer göra nya analyser av den publikt tillgängliga datan ”in silico” (dvs med hjälp av datorer) och utveckla nya bioinformatiska metoder för att förstå hur inflammation i skelettmuskeln påverkar metabolismen. Genom att kombinera data från både mus och människa kan vi se hur dessa arters immunometabola mekanismer liknar varandra. Därigenom bör vi bättre kunna förstå hur överförbara mekanismerna i mus är till människa, vilket i sin tur skall reducera mängden framtida djurförsök.”
Alexandra Stubelius, Chalmers tekniska högskola
Projekttitel: En in vitro plattform för att utvärdera nanomedicin
Att leverera läkemedel till specifika vävnader i kroppen med hjälp av nanopartiklar öppnar nya möjligheter för personligt anpassad medicinering. Forskargruppen utvecklar en cellmodell som efterliknar den mänskliga blodmiljön, och som kan ersätta djurförsök för studier av hur nanopartiklar rör sig och interagerar i kroppen.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Nanopartiklar har visats vara väldigt effektiva för att leverera läkemedel för att behandla många olika sjukdomar. Det är dock få som utvecklas hela vägen från labben till patienterna. Mycket av detta beror på att vi saknar kunskap om hur partiklarna beter sig i den biologiska miljön, och hur den biologiska miljön behandlar partiklarna. Standardmetoder idag använder sig av djurmodeller för att utvärdera dessa faktorer, men de återger inte helt den miljön som partiklarna skulle träffa på i människor. I detta projekt vill vi ta fram en ny typ av modell som baseras på humanceller och humanvävnad för att kunna designa och ta fram mer effektiva behandlingsstrategier för nuvarande och framtidens patienter.”
Jane Synnergren, Högskolan i Skövde
Projekttitel: Minska behovet av djurmodeller genom avancerad 3D in vitro sjukdomsmodell av hjärthypertrofi”
En modell, skapad av hjärtmuskelceller från mänskliga stamceller, stimuleras för att efterlikna hjärtsjukdomen hypertrofi, valideras med biopsier från patienter och användas sedan för att utveckla digitala hjärtmodeller. Målet är ett avancerat modellsystem som ger bättre information än djurförsök vid utveckling av nya behandlingar mot hjärthypertrofi.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Syftet med projektet är att utveckla avancerade modellsystem av mänskliga celler för studier av hjärtsjukdom med syfte att ersätta de många djurmodeller som används idag. Cellbaserade system har många fördelar jämfört med djurmodeller. De är uppskalningsbara och resultaten har en högre relevans eftersom de genererats med hjälp av mänskliga celler. I detta projektet kommer vi att utveckla en 3D sjukdomsmodell med hjälp av hjärtmuskelceller som tagits fram från stamceller för att skapa ett 3D miniorgan. Miniorganen stimuleras sedan med Endothelin-1 för att utveckla en förstorade hjärtceller och efterlikna ett hjärta med hypertrofi. Resultaten kommer att valideras på andra modellsystem från människa, bland annat på biopsier från patienter med utvecklad hjärthypertrofi. Data som genereras i projektet kommer användas för att utveckla digitala hjärtmodeller (s.k. digital twins) för simuleringsstudier in silico.”
Erica Zeglio, Stockholms universitet
Projekttitel: Elektrofysiologiska verktyg för tillgänglig, djurfri proarytmisäkerhetsscreening”
Nya läkemedel testas alltid för att undersöka risk för biverkningar som skadar hjärtat. I detta projekt utvecklas metoder för att mäta elektrisk aktivitet och bedöma risk för arytmi i mänskliga celler. Detta för att mer träffsäkert kunna undersöka risker för människan jämfört med dagens djurtester.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Hjärtsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen, vilket gör att alla nya läkemedel måste testas för kardiotoxicitet. Nuvarande prekliniska modeller för säkerhetsbedömning använder sig dock av djurförsök, och är inte är tillräckliga för att upptäcka ökade risker för arytmi. Idag är ökad risk för hjärtåkommor är den främsta anledningen till att läkemedel återkallas från marknaden efter godkännande. Läkemedelsföretagen är medvetna om problemet, och det finns en vilja att ställa om till att använda mänskliga celler istället för djur för att testa läkemedel. Tester med mänskliga celler för att se om ett läkemedel kommer att orsaka arytmi kräver dock dyrbar utrustning för att mäta cellernas elektriska aktivitet. I projektet kommer vi att använda nya tillverkningsmetoder och material för att tillhandahålla analysverktyg för toxicitetstester på mänskliga celler till en låg kostnad. Detta kommer ge möjlighet till ökad tillgång till djurfria, högkvalitativa analyser.”
Lena Öhman, Göteborgs universitet
Projekttitel: Tarmorganoider för studier av tarmsjukdom och läkemedelsmekanismer”
En mini-organ-modell av mänskliga tarmslemhinnan utvecklas för att studera tarmsjukdomar och behandlingsmetoder. Modellen ska ersätta djurförsök och förbättra forskningen om sjukdomar som irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer.
Forskarens egen projektbeskrivning: ”Syftet är att utveckla ett nytt modellsystem, baserat på organoider, för att studera tarmsjukdomar. Vårt modellsystem är unikt i det avseendet att det är baserat på organoider från friska donatorer. Dessa i förväg etablerade organoider stimuleras sedan med fekala supernatanter från olika patienter/sjukdomsgrupper, vilket ger upphov till organoider med olika karakteristika, vilket reflekterar olika sjukdomstillstånd. Vår hypotes är att organoiderna reproducerar den lokala tarmmiljön, och återspeglar tarmfloran, hos de donatorer som tillhandahöll fekalt material. Vårt modellsystem tillåter studier av tarmslemhinnans funktion samt utvärdering av cellulära mekanismer av läkemedel som appliceras direkt på tarmslemhinnan. Modellsystemet kommer delvis att ersätta djurförsök, oftast möss som modifierats genetiskt eller kemikaliskt, som används för att studera sjukdomstillstånd såsom irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer.”
Senast uppdaterad: 15 april 2024
