Årets forskningsanslag

Forskningsprojekt som får anslag 2021.

Forska Utan Djurförsöks viktigaste uppgift är att stödja forskning för att utveckla nya metoder som gör att djurförsök kan ersättas. Det sker genom årliga utdelningar av forskningsanslag till projekt där forskare, främst på olika universitet och högskolor, utvecklar de nya metoderna.

Metoderna som forskarna arbetar med inkluderar bl.a. avancerade cellmodeller, beräkningsmodeller i dator, Artificiell intelligens (AI), kemiska analysmetoder, användning av patientdata och tekniker som gör det möjligt att undersöka människor på ett riskfritt sätt. Med ny kunskap och nya tekniker ökar möjligheterna att ersätta djurförsök snabbt.

De första forskningsanslagen delades ut 1971, då totalt 41 500 kr delades ut i anslag. Tack vare trogna gåvogivare har anslag delats ut årligen sedan 1973, och med åren har anslagsbeloppen kunnat öka. Med anslag från Forska Utan Djurförsök har djurfria metoder ersatt djurförsök inom allt från vaccinproduktion och kemikalietester till cancerforskning och läkemedelsutveckling.

I år, 2021, har Forska Utan Djurförsök delat ut 2,7 miljoner i anslag. Det är ett oerhört viktigt tillskott till utvecklingen av nya, djurförsöksfria metoder, även om vi helst skulle stödja fler projekt och med högre summor. Fortfarande används flera hundratusentals djur i försök på svenska laboratorier varje år. Du kan hjälpa till genom att skänka en gåva och genom att sprida information om att vi finns och vårt viktiga arbete. Fler djurförsök kan ersättas om ännu fler nya metoder utvecklas.

Nedan kan du läsa om projekten som får anslag 2021. Forskningen vi bekostar utförs främst på universitet och högskolor, men i mindre omfattning förekommer även anslag till forskning på myndigheter och företag.

För information om projekten som fått anslag tidigare år, klicka på året: 2020, 2019201820172016201520142013 I vårt Forskarrum finns listor över projekt som fått anslag tidigare år.

Anslag 2021

I början av 2021 delade Forska Utan Djurförsök ut totalt 2,7 miljoner i forskningsanslag, fördelade på 13 projekt. Sju av projekten är pågående projekt som får fortsatt finansiering medan sex projekt får anslag för första gången.

Nedan finns en lista över de forskare och projekten som fått anslag. Forskarna beskriver själva sina projekt, ibland med några förtydliganden från Forska Utan Djurförsök.

NYTT PROJEKT: Per Artursson, Uppsala universitet
Genom att analysera dagens metoder för att avgöra om en kemikalie påverkar hormonsystemen och utveckla nya metoder baserade på Artificiell Intelligens, AI, söker forskargruppen nya sätt att riskbedöma kemikalier utan djurförsök.

Projekttitel: ”Gapanalys för optimerande prediktioner av hormonstörande substanser.” Anslag: 200 000 kr.
Dator och cellodlingsmetoder används i allt större utsträckning för riskbedömning av hälsofarliga kemikalier men förutsägbarheten varierar kraftigt mellan olika metoder och typ av kemikalier. När man gör riskbedömning av hormonstörande kemikalier (EDC) måste man testa deras effekt i dator-, cell- och djurmodeller. Tyvärr ger olika modeller upp till 100 gånger skillnad i endokrinstörning för samma substans vilket påverkar kvaliteten. Därför används djurmodeller.

För att göra båda dator- och cellmodeller bättre för framtida riskbedömningar måste vi förstå varför att olika cellsystem ger olika resultat. Tyvärr har inte alla EDC testats fullständigt. För dessa ämnen vill vi använda moderna (AI) beräkningsmodeller som kan skatta teoretiska värden så vi på detta sätt kan förutsäga deras effekter. I projektets andra fas undersöker vi närmare vad som kan vara anledningen till de varierande resultaten och justerar våra modeller därefter.

Gunnar Cedersund, Linköpings universitet
Matematiska modeller, så kallade systembiologiska modeller, utvecklas i samarbete med ett läkemedelsföretag. Målet är att forska fram läkemedel mot diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och samtidigt ersätta djurförsök.

Projekttitel: ”Kunskapscentrerad och djurfri läkemedelsutveckling genom systembiologiska modeller.” Anslag: 200 000 kr.
Dagens läkemedelsutveckling bygger på en sorts trial-and-error mentalitet: man testar en enorm mängd läkemedel på en kedja av modellsystem – celler och försöksdjur – med förhoppningen att om man bara testar tillräckligt många, så ska någon till slut fungera på alla modellsystem, och därför också på människor.

Viktiga showcases från min och andras forskning, samt nya allmänna guidelines från FDA i USA, gör att vi nu börjar skönja en ny typ av läkemedelsutveckling: en som istället är centrerad kring kunskap och matematiska modeller. I denna nya kedja blir djurförsök alltmer irrelevanta, eftersom man då blir mer kräsen med att pusselbitarna (de data man samlar in) kommer från samma pussel. I detta projekt arbetar jag i nära samarbete med läkemedelsföretaget AstraZeneca för att vidareutveckla min matematiska modell. Vi implementerar också denna nya kedja i praktiken för riktiga läkemedelsprojekt som försöker bota diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, två av våra största folksjukdomar.

Pernilla Eliasson, Linköpings universitet
Odlade celler från patienter med senskador kan ge lösningen till nya behandlingsmetoder, samtidigt som plågsamma djurförsök ersätts.

Projekttitel: ”Hur läker senor efter en skada och vad händer när de inte läker ihop?” Anslag: 250 000 kr.
Folk motionerar allt mer och med detta ökar problemen med senor i olika delar av kroppen. Rehabiliteringen efter en senskada är lång och besvärlig och är kliniskt utmanande. Syftet med detta projekt är att studera faktorer som är viktiga för läkningsförloppet och vad som kan göra en sena starkare, något som tidigare gjorts främst i djurmodeller. Jag använder en cellmodell med senceller från patienter som tillåts skapar en nysena. Denna process liknar den tidiga läkningsfasen efter en senskada. Jag kan belasta senorna och studera faktorer som är viktiga i svaret på belastning men jag studerar också faktorer som är viktiga för bildandet av nysenor. Eftersom cellerna befinner sig i en vävnad kan jag också studera interaktioner mellan omgivande vävnad och celler. Det gör att jag kan studera cellers förmåga att dra ihop en nybildad senvävnad, något som kan vara viktigt för att reducera förlängning efter skador. På så sätt hoppas jag förstå vad det är som är viktigt för bra senläkning.

NYTT PROJEKTAnna Falk, Karolinska institutet
Genom att använda omprogrammerade mänskliga celler för att skapa ”minimodeller” av hjärnan, utvecklar forskargruppen ett nytt sätt att studera hjärntumörer i provrör istället för i hjärnan på försöksdjur.

Projekttitel: ”Humana organoider som värdar och semi-in-vivo modeller av hjärnan för att ersätta djurförsök.” Anslag: 150 000 kr.
Min forskargrupp bygger cellmodeller av den mänskliga hjärnan med hjälp av den Nobelprisbelönade omprogrammeringstekniken för att ta fram stamceller som vi sedan skapar tredimensionella mini-hjärnor (organoider) av. Målet i detta 3R projekt är att utveckla och testa om dessa organoider från mänskliga celler kan ersätta djurhjärnan för studier där forskarna transplanterar in celler i djurens hjärna för att studera tumörtillväxt eller nervcellers mognad och nätverksbildande. För att studera hur cancerceller bildar en hjärntumör så brukar forskarna transplanera cancerceller från mänskliga tumörer i mushjärnan och sedan följa hur tumören växer och hur olika läkemedel behandlar tillväxten. Detta är viktiga experiment som i framtiden kan resultera i nya behandlingar och läkemedel, de frågor jag ställer i detta forskningsprojekt är om det går att utveckla alternativa metoder till dessa försök och om mänskliga organoider som modell skulle kunna reducera och ersätta djurhjärnan.

Anna Forsby, Stockholms universitet
Ett nytt sätt att i ett provrörstest upptäcka om en kemikalie skadar hjärnan under fosterutvecklingen, utan att använda djurförsök, utvecklas i detta projekt.

Projekttitel: ”Validering av mRNA-markörer för indikation av neurotoxiska skador under hjärnans utveckling.” Anslag: 350 000 kr.
Syftet med ansökan är att studera hur avläsningen av gener, dvs bildning av mRNA, påverkas under mognaden (differentieringen) av humana nervceller efter exponering med kemikalier som är kända att orsaka hjärnskador under fosterutvecklingen. Förändringen i nivåerna av mRNA som kan kopplas till mognad av nervceller kopplas till funktionella och strukturella parametrar som är typiska för nervceller. Vår förhoppning är att kunna identifiera markörer som kan fungera som ”fingeravtryck” för dessa skador och att dessa sedan kan användas som biomarkörer för utvecklingsneurotoxiska (DNT) effekter.

Robert Fredriksson, Uppsala universitet
Nervgiftet botulinumtoxin används i skönhetsbehandlingar, men även för att lindra symptom vid flera sjukdomar. Men eftersom det är så giftigt krävs noggranna tester av varje tillverkningssats, vilket tidigare skedde helt genom extremt plågsamma tester på möss. Några testmetoder finns där giftigheten istället testas på celler, men de har inte helt kunnat ersätta djurtesterna. I detta projekt utvecklas en ny typ av tester som har potential att fungera bättre och äntligen få slut på djurtesterna.

Projekttitel: ”Utveckling av en ny metod för att testa botulinumtoxin utan att använda försöksdjur.” Anslag: 200 000 kr.
BoNT/A produceras naturligt av bakterien Clostridium botulinum. Vid kommersiell framställning odlas bakterien för att utvinna BoNT/A från bakteriekulturen. En viktig del av processen är att bestämma toxinets potens, det vill säga mängden aktivt BoNT/A i varje produktionsbatch, då detta varierar. Idag görs detta rutinmässigt runt om i världen i LD50 tester i möss.

Antalet möss som används för potenstestning av BoNT/A årligen är okänt, men man har estimerat att minst 600 000 möss per år används runt om i världen (Bitz Silke, 2010, Altex 27,2/10).

Vi har utvecklat ett protokoll för att differentiera humana embryonala stamceller till nervceller som är känsliga för BoNT/A. Vi vill i detta projekt ta fram ett Proof-of-Concept-protokoll som använder dessa nervceller för potensbestämning av BoNT/A, som vi sedan kan ta vidare till industriella aktörer för att etablera testet kommersiellt. Vi vill även publicera, för att visa att potensbestämning går att göra i cellbaserade tester.

NYTT PROJEKT: Erik Hjort, Karolinska institutet
En ny cellmodell av en hjärna med förändringar som ses vid Alzheimers sjukdom utvecklas, för att få fram en modell som bättre överensstämmer med den mänskliga hjärnan än vad djuren i djurförsöken gör.

Projekttitel: ”Monocyt-deriverade mikroglia från Alzheimer patienter som sjukdomsmodell och biomarkör” Anslag: 200 000 kr.
Alzheimers sjukdom (AD) är en idag obotlig sjukdom där neuroner i hjärnan dör på grund av för höga nivåer av molekylerna Ab och p-tau. AD-hjärnan är även kroniskt inflammerad, vilket bidrar till de höga nivåerna, och inflammationen är även i sig självt är skadligt för neuroner.

För att forska om mekanismerna i AD behöver man relevanta cell-modeller av mikroglia: hjärnans inflammatoriska cell. Idag används främst mus-mikroglia men dessa är på många sätt olika mot människans mikroglia.

I detta projekt ska vi skapa mänskliga mikroglia från celler som vi får från blod taget från patienter med AD. Vi kommer sedan jämföra sjukdomsrelevanta faktorer och responser från AD-mikroglia med dem som vi ser i mikroglia från friska personer. Om vi kan se skillnader i dessa så har vi skapat en cellmodell av inflammation i AD-hjärnan som är till stor nytta för forskning och kan ersätta djurmodeller som innebär lidande för djuren, och som dessutom inte är särskilt relevanta för sjukdomen som studeras.

Pekka Korhonen, Karolinska institutet
Datorsimulering och cellodling kombineras i ett forskningsprojekt som är på god väg att etablera ett nytt sätt att undersöka risker med kemikalier genom kartläggning av de funktionella skador som kemikalierna orsakar på gennivå – utan djurförsök.

Projekttitel: ”Validering av toxikogenomik för prediktion av kemikalietoxicitet” Anslag: 200 000 kr.
Detta projekt kombinerar datorsimulering och cellodling för utveckling av alternativa metoder till djurförsök inom forskningsområdet “toxikogenomik”. “Toxikogenomik” använder breda analyser av störning på cellens grundläggande förlopp på gennivå.

En första rymdbeskrivning av genomisk påverkan av kemikalier framtogs under förra året, och vi fördjupar nu analysen över hur väl rymdbeskrivningen fångar dos-samband. Vidare analyserna under kommande perioden med andra kemikalier ska möjliggöra oberoende validering av vårt verktyg.

Vi analyserar studier i celler som framodlats från mänsklig vävnad, och kartlägger med hjälp av rymdbeskrivningen på ett helt nytt sätt de funktionella fel som kemikalier orsakar, och vilken lägsta dos som behövs för att effekter uppstår. Analyserna innebär grundläggande miljömedicinsk forskning med direkt användning för ersättning av djurförsök-baserad metoder.

Per Malmberg, Chalmers tekniska högskola
Kemisk avbildning visar hur olika ämnen tas upp i odlad, donerad mänsklig hud i provrör. Målet är att utveckla en känsligare och mer flexibel metod är de djurförsöksbaserade studier som görs idag.

Projekttitel: ”Kemisk avbildande analys av hudupptag – en analytisk metod för att ersätta och reducera djurförsök” Anslag: 200 000 kr.

Varje dag utsätts vår hud för olika kemikalier när den möter allt från verktyg och elektronik till kosmetiska produkter. Detta kan orsaka långsiktiga hälsoeffekter som ökad cancerrisk. Det är av stort intresse att kunna följa var nanopartiklar, metaller och kemikalier hamnar i huden och hur huden påverkas. Idag är användandet av försöksdjur eller isolerad djurhud för att studera absorption i huden utbrett. Bara inom REACH har ca 2 miljoner försöksdjur använts hittills. Därför finns det ett kritiskt behov av att utveckla vetenskapligt giltiga alternativ. I detta tvärvetenskapliga projekt har vi utvecklat en in vitro-metod för att studera hudupptag med hjälp av kemisk avbildning. Metoden baseras på donerad mänsklig hud där vi följer exponering av flera olika kemikalier samtidigt, direkt i huden något som konventionella metoder inte kan erbjuda. Målet är att erbjuda en känsligare och mer flexibel analysmetod som kan ersätta befintliga metoder i OECD: s riktlinjer för hudadsorption.

NYTT PROJEKT: Ivan Nalvarte, Karolinska institutet
En ny cellmodell utvecklas, en ”minihjärna”, baserad på mänskliga celler och med immunceller som tillsammans ska utgöra en bättre modell än djurförsök, i forskning om Alzheimers sjukdom.

Projekttitel: ”En ny modell att studera Alzheimers sjukdom i mänskliga minihjärnor.” Anslag: 200 000 kr.
Experimentell forskning på Alzheimers sjukdom (AD) görs idag i huvudsak på möss eftersom det saknas relevanta och pålitliga cellsystem som kan återskapa sjukdomsförloppet. Dock har relevansen av AD-djurmodeller ifrågasatts och det finns en efterfrågan på alternativa modeller av AD.

AD kännetecknas bl.a. av depositioner av amyloida plack i hjärnan och aktivering av lokala immunceller som bidrar till nervskador och minnessvårigheter.

Projektet har som mål att utveckla en ny skalbar cellmodell av AD som även innefattar immunceller och som därför kan återskapa AD patologin bättre än tillgängliga cellmodeller. Vi kommer etablera hjärn-organoider från mänskliga stamceller med AD-drivande mutationer. Dessa kommer odlas tillsammans med mikrogliaeller i enkla bioreaktorer som möjliggör odling över längre tid. På detta sätt kommer vi utveckla en immunkompetent cellmodell av AD som har potentialen att ersätta AD-djurstudier. Validering kommer ske mot mänskliga biopsier.

NYTT PROJEKT: Penny Nymark, Karolinska institutet
Kartläggning av mekanismerna bakom lungcancer ska bana väg för ökad användning av djurförsöksfria metoder vid riskbedömning av kemikalier som kan andas in.

Projekttitel: ”Mot riskbedömning utan djurförsök: Utveckling av Adverse Outcome Pathways för lungcancer.” Anslag: 150 000 kr.

Risken för kemikalier och andra typer av ämnen, t.ex. nanomaterial, att orsaka cancer är komplex att bedöma och grundar sig idag främst på djurexperiment, trots att det finns en rad djurfria cell-baserade test till förfogande. Vissa av dessa test accepteras av myndigheter för riskbedömning, men appliceras oftast enbart som stödinformation till djurexperiment.

Det nya Adverse Outcome Pathway (AOP)-konceptet förväntas kunna förenkla och förbättra användningen av djurfria metoder i riskbedömning, genom dess starka fokus på toxiska mekanismer kausalt kopplade till organskador och sjukdomar.

Detta projekt ämnar utveckla AOPs för lungcancer, en av de vanligaste och dödligaste formerna av cancer som idag orsakas av en lång rad inandningsbara ämnen. Projektet applicerar toxikologiska ’big data’ från ett fyrtiotal olika nanomaterial för att underlätta fortsatt utveckling och integrering av AOP-baserade djurfria metoder för cancerriskbedömning av inandningsbara nanomaterial.

Stina Oredsson, Lunds universitet
Genom att skapa en livsmiljö för cancertumörer i provrör som efterliknar miljön i vävnader i kroppen, kan forskargruppen studera hur tumörcellerna interagerar och reagerar efter behandling med cellgifter, utan att använda försöksdjur eller material från djur.

Projekttitel: ”Unikt 3D cellodlingssystem för cancerforskning – för bättre prediktion, effektivitet och minskad djuranvändning.” Anslag: 200 000 kr.
Syftet med projektet är att bygga en tre-dimensionell (3D) tumör utanför kroppen där vi helt utesluter produkter från djur. Kroppens vanligaste extracellulära protein är kollagen som bildar ett 3D-nätverk. Detta nätverk utgör fästpunkter för fibroblaster. En tumör är rik på kollagenfibrer och fibroblaster som omsluter cancercellerna som tillväxer i inbäddade öar. I vår 3D-modell har vi en artificiell bindväv som liknar kollagen. I 3D-nätverket av fibrer sår vi ut humana fibroblaster och cancerceller. De bildar en struktur som liknar den man ser i histologiska snitt av mänskliga tumörer. Med hjälp av olika mikroskopiska tekniker undersöker vi hur cellerna interagerar och reagerar efter behandling med cellgifter. Vi tillför även immunförsvarsceller för att ännu mer efterlikna en tumör i kroppen.

Målet är att vår mänskliga tumör utanför kroppen ska reducera djurförsök inklusive användning av produkter från djur i pre-klinisk cancerforskning.

NYTT PROJEKT: Lena Öhman, Göteborgs universitet
En mini-organ-modell av mänskliga tarmslemhinnan ska utvecklas och användas för att studera hur olika tarmsjukdomar uppstår, utvecklas och kan behandlas, utan att använda djurförsök.

Projekttitel: ”Tarmorganoider för studier av tarmsjukdom och läkemedelsmekanismer.” Anslag: 200 000 kr.

Syftet med detta projekt är att utveckla ett nytt modellsystem, baserat på organoider, för att kartlägga vad som sker i tarmslemhinnan när olika tarmsjukdomar uppstår och utvecklas. Modellsystemet är ett användbart verktyg för att studera och jämföra skeenden vid olika tarmsjukdomar, och kan också användas för att undersöka mekanismer av oralt administrerade läkemedel. Modellsystemet kan ersätta djurförsök, oftast möss som modifierats genetiskt eller kemikaliskt, som används för att studera sjukdomstillstånd såsom irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer. I framtiden kan modellsystemet också användas för att studera sjukdomar som påverkar andra slemhinnor, som till exempel kroniska lungsjukdomar.

Senast uppdaterad: 21 februari 2021