Forska Utan Djurförsök bildades 1964, då under namnet Nordiska Samfundets Stiftelse För Vetenskaplig Forskning utan Djurförsök. Johan Börtz var stiftelsens första ordförande och hans fru Ellen Börtz var första sekreteraren.
De första forskningsanslagen delades ut 1971 och stiftelsen blev därmed först i Sverige – och bland de första i världen – att ge forskningsanslag specifikt inriktade pÃ¥ att ersätta djurförsök med alternativa metoder.
Diskussionerna om stöd till alternativ till djurförsök kom igång bland djurförsöksmotståndare i Europa och USA redan under 50-talet. De brittiska forskarna William Russell och Rex Burch gav 1959 ut boken The principles of Humane Experimental Techniques, för att beskriva en ny strategi för att minska försöksdjurens lidande. I boken presenteras för första gången de s.k. 3 R:en: Refine, Reduce och Replace. Författarna menade att djurförsöken så långt som möjligt skulle ersättas med alternativa metoder (replacement). Kvarvarande försök skulle planeras så att färre djur behövdes (reduction) och metoderna skulle förfinas (refinement ) för att minska lidandet.
En historik av Folke Jacobsson
Inspiration från England
I England försökte organisationer som arbetade mot djurförsök att få staten att satsa på att utveckla alternativ till djurförsök, men man fick blankt nej från regeringshåll. Då tog man istället initiativ till att bilda en stiftelse (Dr Hadwen Trust) i syfte att stödja utvecklingen av alternativ till djurförsök. Det var med inspiration från England som dåvarande Nordiska Samfundet mot plågsamma djurförsök (numera Förbundet Djurens rätt) bildade Stiftelsen Forskning utan djurförsök (namnet var vid bildandet Nordiska Samfundets Stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök).
Stiftelsen bildas
Startkapitalet var 11 100 kr och stadgarna angav i ändamÃ¥lsparagrafen att: ”Stiftelsen har till ändamÃ¥l att främja sÃ¥dan för folkhälsan eller djurhälsan bedriven vetenskaplig forskning, där djurförsök inte kommer till användning. Väsentligt är att Stiftelsen med sin verksamhet befordrar utvecklandet av sÃ¥dana rön och metoder att användningen av försöksdjur, i synnerhet för plÃ¥gsamma försök, nedbringas med sikte pÃ¥ total avveckling.”
Stiftelseurkund – protokollet frÃ¥n det allra första styrelsemötet.
Med gåvor och arv från allmänheten
Pengarna till verksamheten kom, då liksom nu, från allmänheten genom gåvor och arv. Först 1971 hade tillräckligt med pengar samlats ihop för att de första forskningsanslagen skulle kunna delas ut (41.500 kr). År 1973 fick stiftelsen ett stort ekonomisk tillskott genom ett arv från Blanche Lindegren på Lidingö. Med detta arv kom stiftelsen att disponera ca en halv miljon kronor per år att fördela i anslag. Därmed kunde anslagen öka i både belopp och antal, samtidigt som inriktningen på projekten som fick anslag breddades.
Här kan du se den första presentationsfolder som togs fram med syfte att samla in pengar från allmänheten:
Hjälp vetenskapen forska utan djur!
40-årjubileum år 2004
Vid firandet av 40-årsjubileum, år 2004, konstaterades att vi sedan starten delats ut drygt 29 miljoner kronor i forskningsanslag, samt att verksamheten numer även inkluderar politisk påverkan, konferenser, föreläsningar på universitet, hemsida och skriftserier (som bl.a. inkluderade ett jubileumsnummer i samband med 40-årsfirandet) samt utdelning av forskningspriser (sedan 1990). Stiftelsen under åren även gett anslag till en mängd olika informationsprojekt för att sprida information om alternativ till djurförsök. Läs om de första 40 åren: Forska Utan Djurförsök 1964-2004
Namnbyte
2008 ändrades namnet till Forska Utan Djurförsök för att få ett kortare och mer direkt namn. Då ändrades även den grafiska profilen och Forska Utan Djurförsök fick en logotyp som följt med sedan dess.
Djurförsöksfria metoder blir allt mer etablerade och integrerade i forskning
Det har snart gått ytterligare två decennier sedan Forska Utan Djurförsöks 40-års-jubilum och mycket har förändrats sedan dess. Djurförsöksfria metoder, såsom avancerade cellmodeller och datormodeller, är väl integrerade i både riskbedömning av kemikalier och i medicinsk forskning idag. Såsom en av få forskningsfinansiärer som målmedvetet gett forskningsanslag till forskargrupper och projekt som utvecklat banbrytande nya metoder inom områden som utveckling av avancerade cellmodeller och systembiologiska matematiska modeller, har Forska Utan Djurförsök utan tvekan bidragit till denna utveckling.
Ökade forskningsanslag och framgångsrik politisk påverkan
Att dela ut forskningsanslag är fortfarande Forska Utan Djurförsöks främsta uppgift, och den totala summan som delas ut i anslag har kunnat ökas för varje år. I syfte att lyfta särskilt inspirerande och nytänkande forskning delar Forska Utan Djurförsök sedan 2015 även ut utmärkelsen Nytänkaren, med tillhörande forskningsanslag.
Forska Utan Djurförsök fortsätter också att arbeta med information, attitydpåverkan och politisk påverkan. År 2013 fick Forska Utan Djurförsök ett prestigefyllt pris, Lush-priset, för sitt framgångsrika arbete med politisk påverkan. Framgången befästes när statsbudgeten för första gången inkluderade finansiering av ett kunskapscenter för 3R-frågor, något som Forska Utan Djurförsök länge efterlyst.
Starka drivkrafter för att ersätta djurförsök
Det finns idag flera starka drivkrafter för att ersätta djurförsök. Djurförsök får inte användas när det finns djurförsöksfria alternativ och EU:s försöksdjursdirektiv från 2010 tydliggör som sitt mål att alla djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Samtidigt uppmärksammas djurförsökens brister alltmer: djurförsök är inte bara ett etiskt problem, utan det finns även vetenskapliga problem med djurförsök. Detta i sig utgör en stark drivkraft för att utveckla nya och bättre metoder där djurförsök kan ersättas med nya metoder som bättre efterliknar vad som sker i människan som exponeras för ett läkemedel eller kemikalier.
Av vetenskapliga rapporter och politiska strategidokument framgår allt tydligare att framtidens riskbedömning av kemikalier behöver ske med andra metoder än djurförsök, för att möjliggöra human-relevanta riskbedömningar av fler kemikalier och blandningar och för fler typer av risker, än vad som är möjligt att undersöka med hjälp av djurtester. Även inom medicinsk forskning har djurförsökens brister alltmer kommit i fokus och intresset för djurförsöksfria modeller stadigt, inte minst inom läkemedelsindustrin.
LÃ¥ngsiktigt, strategiskt arbete ger resultat
Det tar tid att få fram nya metoder och genomföra en omställning från djurförsök till nya, moderna metoder. Det är inte ovanligt att ett forskningsprojekt tar 10-15 år från idé till utvärderad och accepterad metod som kan ersätta ett visst djurförsök. Forska Utan Djurförsöks arbete är därför långsiktigt och strategiskt, men det ger resultat! Det sker ständiga framsteg genom utveckling av nya metoder som steg för steg ersätter djurförsök inom de flesta områden där djurförsök används idag.
Forska Utan Djurförsök är fortfarande den enda organisationen i Sverige, som uteslutande arbetar för att djurförsök ersätts med andra metoder.
Senast uppdaterad: 18 maj 2021
