Missa inte videon med de första Nytänkarna!

Forska Utan Djurförsöks utmärkelse NYTÄNKAREN har fyllt 5 år. Det firades med ett panelsamtal och efterföljande mingel.

I det “Nobel – Snillen spekulerar”-inspirerade panelsamtalet deltog de fem forskare som fått utmärkelsen de första fem åren.  Nu kan du se inspelningen från samtalet, som kretsar kring hur de nya metoderna många gånger är bättre än djurförsök, hur vi ska nå framåt för att ersätta fler djurförsök och vilka svårigheter som måste övervinnas. Det blev ett väldigt spännande och intressant samtal där forskarna även berättade om sin egen forskning och sin bakgrund. Samtalet leddes av Monica Björklund. Se hela samtalet på vår YouTube-kanal.

Deltagande forskare:

• Gunnar Cedersund, universitetslektor, Institutionen för Medicinsk Teknik, Linköpings universitet. Gunnar fick NYTÄNKAREN 2015 för arbetet med systembiologiska modeller som kan bidra till att minska och ersätta användningen av djur i biomedicinsk forskning.
• Anna Herland, universitetslektor, Mikro- och nanosystem, KTH. Anna fick NYTÄNKAREN 2016 för arbete med organ-on-chip-tekniker som kan komma att ersätta djurförsök i medicinsk forskning, särskilt i forskning om hjärnans sjukdomar.
• Malin Lindstedt, professor, Institutionen för Immunteknologi, Lunds universitet. Malin fick NYTÄNKAREN 2017 för att fortsätta utvecklingen av djurfria allergitester till att även omfatta livsmedelstillsatser och andra områden relaterade till livsmedelsallergier.
• My Hedhammar, professor, Proteinteknologi, KTH. My fick NYTÄNKAREN 2018 för att fortsätta sitt arbete med att använda spindeltrådsproteiner för att ta fram nya cell- och vävnadsmodeller vid forskning om vanliga och allvarliga sjukdomar som t ex cancer.
• Martin Andersson, teknologie doktor, RISE. Martin fick NYTÄNKAREN 2019 för att skapa helt nya typer av ögonirritationstester utifrån kunskap om polymerers utvidgning och Hansens lösningsparameter.
• Moderator: Monica Björklund, MBjörklund Consulting

Om Nytänkaren

År 2015 beslutade Forska Utan Djurförsök att instifta en särskild utmärkelse i form av ett extra anslag till forskning. Namnet på den nyinstiftade utmärkelsen är NYTÄNKAREN. Syftet med NYTÄNKAREN är att ytterligare bidra till att ersätta djurförsök, visa att djurmodeller har brister och att tydliggöra att det finns stora fördelar med att ersätta djurmodeller med nya djurfria modeller som bygger på de senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna. Det går inte att ansöka till NYTÄNKAREN. Forska Utan Djurförsöks styrelse fattar beslut om vem eller vilka som ska få utmärkelsen.

NYTÄNKAREN delas endast ut då styrelsen anser att det finns ett projekt som uppfyller kraven. Det är alltså inte en årlig utmärkelse.

Krav för NYTÄNKAREN:

• Forskningen ska signalera nytänkande
• Forskningen ska vara inriktad på ett publikt och banbrytande tema
• Forskningen ska gärna ligga inom ett område som rör folksjukdomar
• Anslaget får användas till forskargruppens arbete inklusive stipendier (till examensarbeten, doktorander och postdocs som arbetar kortare eller längre tider och bidrar till forskningen samtidigt som de lär sig tekniken)
• Projektet ska redovisas (vad som gjorts samt effekter) inom 3 år

Vid de tillfällen som NYTÄNKAREN delas ut sker detta vid ett större evenemang med inbjudna gäster från bland annat myndigheter, forskarvärlden och pressen.

Nytänkaren 2019

Mottagare av Nytänkaren 2019 är Martin Andersson vid RISE Research Institutes of Sweden). Martin Andersson tilldelas utmärkelsen för sitt arbete med att skapa helt nya typer av ögonirritationstester utifrån kunskap om polymerers utvidgning och Hansens lösningsparameter och hur samma princip kan appliceras för att förutsäga om ett ämne kan skada hornhinnan genom att lösa upp, tränga in i eller få hornhinnan att svälla.

Anslaget ska ge möjlighet att vidareutveckla medotden och bl.a. undersöka om samma principer går att tillämpa för att undersöka irritation och penetration i/genom andra biologiska barriärer i kroppen.

Broschyr Nytänkaren 2019 (pdf)

Nytänkaren 2018

Mottagare av Nytänkaren 2018 är universitetslektor My Hedhammar vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). My Hedhammar får utmärkelsen för att fortsätta sitt arbete med att använda spindeltrådsproteiner för att ta fram nya cell- och vävnadsmodeller som mer efterliknar humana förhållanden vid forskning om vanliga och allvarliga sjukdomar som till exempel cancer.

I människokroppen omges cellerna av ett tredimensionellt nätverk som dels ger stöd och dels signalerar hur cellerna ska växa ihop till olika vävnader. I laboratoriemiljö har celler traditionellt odlats på botten av plast- eller glasskålar, det vill säga en tvådimensionell och hård miljö. Då det är väldigt olikt den naturliga cellmiljön så har det varit svårt att använda laboratorieodlade celler för att göra relevanta utvärderingar av till exempel nya läkemedelskandidater.

My Hedhammars forskningsgrupp har uppfunnit en metod som gör det möjligt att odla celler i ett tredimensionellt nätverk och därigenom få fram mer verklighetstrogna vävnadsmodeller i laboratoriet. Metoden baseras på användandet av de protein som bygger upp spindeltråd. Detta protein har en unik förmåga att bilda ett starkt, elastiskt och tunt nätverk under skonsamma förhållanden, vilket gör det möjligt att sammanfoga celler i en tredimensionell vävnad. Gruppen utvecklar denna metod för att tillverka vävnadsmodeller som kan användas som alternativ till djurförsök vid bland annat läkemedelsutveckling.

Broschyr Nytänkaren 2018 (pdf)

Nytänkaren 2017

Mottagare av NYTÄNKAREN 2017 är professor Malin Lindstedt vid Lunds universitet. Malin Lindstedt får utmärkelsen för att med avancerade metoder fortsätta att minska och ersätta djurförsök vid riskbedömning av kemikalier och konsumentprodukter.
Forska Utan Djurförsök vill särskilt stödja forskningsgruppens ambitioner att fortsätta utvecklingen av allergitester till att även omfatta livsmedelstillsatser och andra områden relaterade till livsmedelsallergier.
Idag vet man alldeles för lite om huruvida tillsatser i livsmedel påverkar genregleringen i våra immunförsvarsceller och djurtesterna är inte tillräckligt bra på att förutsäga allergi i människa.

Cellbaserade allergitester
Malin Lindstedt är forskaren bakom en serie allergitester som nu marknadsförs under namnet GARD och som utgår från cellbaserade genanalyser. Mänskliga celler i provrör används för att analysera hur kroppens immunförsvarsceller reagerar på kemikalier som tillsätts i provröret.
GARDpotency visar som första djurfria testmetod om en kemikalie är kraftigt allergiframkallande, svagt allergiframkallande eller inte alls är allergiframkallande. Testet har redan börjat användas i begränsad omfattning och har föreslagits för inkludering i OECDs testriktlinjer för kemikalier, vilket skulle leda till att metoden får internationellt genomslag som valbar metod för att uppfylla regulatoriska krav för riskbedömning av kemikalier.

Broschyr Nytänkaren 2017 (pdf)

Nytänkaren 2016

Mottagare av NYTÄNKAREN 2016 är forskaren Anna Herland vid KTH. Anna får utmärkelsen för arbetet med organ-on-chiptekniker, särskilt för arbetet med att ta fram en relevant cellmodell av hjärnan i ett organ-on-chipsystem ”hjärna på chip”. Modellen och tekniken kan komma att ersätta djurförsök i medicinsk forskning, särskilt i forskning om hjärnans sjukdomar

Den mänskliga hjärnan är väldigt komplex och består av olika typer av nervceller med understöd av gliaceller och ett tätt nätverk av blodkärl. Blodkärlen bildar den så kallade blod-hjärnbarriären, en funktion som skyddar de känsliga nervcellerna från farliga ämnen men som samtidigt tillåter transport av utvalda molekyler från blodet till hjärnan och vice versa. Funktionen hos blod-hjärnbarriären bildas genom interaktionerna i och runt blodkärlen. Många av dessa funktioner, och även nervcellernas funktioner, är specifika för människan vilket är en stor utmaning vid läkemedelsutveckling för hjärnans sjukdomar som till exempel hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons. Dagens modeller av den neurovaskulära enheten och nervsystemet är ofta baserade på djurceller vilket riskerar att ge missledande resultat.
Nu har forskargruppen utvecklat nya sätt att modellera nervfunktion i relation till Alzheimers sjukdom. I forskningsprojektet är målet att utveckla en funktionell modell av blodkärlen och de omgivande cellerna i hjärnan, den så kallade neurovaskulära enheten. Cellerna kommer utvinnas från stamceller skapade från friska människor men kan också vara från patienter med olika sjukdomar.

En ”Hjärna på Chip” kan användas för att studera ett brett urval av läkemedel och gifter för att förstå hur de kan nå hjärnan och vilken effekt de skulle ha på nervceller. Resultaten kan jämföras med vad som är känt från patienter och vara viktiga för andra forskare inom akademi och industri som är intresserade av att använda systemet. Resultaten av detta projekt förväntas leda till minskad användning av försöksdjur och celler utvunna från djur.

Broschyr Nytänkaren 2016 (pdf)

Nytänkaren 2015

Mottagaren av den första NYTÄNKAREN är forskaren Gunnar Cedersund vid Linköpings Universitet. Gunnar får utmärkelsen för att fortsätta sitt arbete med att ta fram effektiva läkemedel som botar den insulinresistens som uppstår hos patienter med typ 2-diabetes. Gunnar Cedersunds metoder bygger på att ersätta djurförsök med matematiska modeller där data från mänskliga celler har bearbetats. Något som sparar stora summor pengar åt den biomedicinska forskningen.

Att ersätta djurförsök med matematiska modeller inom den biomedicinska forskningen har visat sig vara mycket ekonomiskt lönsamt. I USA godkände nyligen kontrollorganet FDA (Food and Drug Administration) metoden när nya insulinpumpar för typ 1-diabetes skulle tas fram. Tiden för att ta fram en ny pump har med den matematiska modellen minskat från 4-6 år till cirka 2 månader och kostnaden har sjunkit från cirka 1 miljard kronor till under 1 miljon kronor. Gunnar Cedersund, och hans forskargrupp, har nu vidareutvecklat denna modell för att beskriva den insulinresistens som uppstår vid typ 2-diabetes och som gör att patienten inte kan använda sig av till exempel insulinpump. Med Cedersunds genombrott finns nu möjligheten att ta fram effektiva läkemedel som botar insulinresistensen som uppstår hos patienter med typ 2-diabetes.

Viktigt att poängtera är också att den snabba utvecklingen av matematiska modeller inte är begränsad till diabetes. I USA finns långtgående planer på att ersätta djurförsök på detta sätt också vid analys av hjärtkomplikationer, vilka är ett vanligt skäl till att nya läkemedel underkänns.

Systembiologi och beräkningsmodeller är dessutom inte begränsade till enbart läkemedelsutveckling utan även användbara i all medicinsk forskning. Cedersund samarbetar med forskargrupper inom, bland annat, hjärnforskning, diagnos av leversjukdomar och vård av intensivvårdspatienter.

Broschyr Nytänkaren 2015 (pdf)

Senast uppdaterad: 29 april 2020