Labb. Forska Utan Djurförsök

Fortsättningsanslag för att ersätta djurförsök – över 4 miljoner kronor till 11 forskare!

Stiftelsen Forska Utan Djurförsöks viktigaste uppgift är att stödja forskning och utveckling av metoder som kan ersätta djurförsök. Det gör vi genom att årligen dela ut forskningsanslag till projekt av hög kvalitet vid främst svenska universitet. Nu har styrelsen beslutat om fortsatta anslag till pågående projekt: Totalt får 11 forskare dela på 4,09 miljoner kronor i anslag inför 2024. Det är rekord för oss i belopp för fortsättningsanslag! 

Erik Walum, styrelseordförande för Stiftelsen Forska Utan Djurförsök:

-Jag vill gratulera alla forskare som har fått fortsättningsanslag, till deras innovativa forskning för att utveckla nya metoder utan djurförsök. Det kräver ofta både uthållighet och uppfinningsrikedom att som forskare ta en annan väg än den som de flesta andra tar med djurförsök. 

-Under 2023 har vi fått in ovanligt många intressanta ansökningar om anslag till nya projekt. Beslut om just dessa ansökningar kommer dock att lämnas först under 2024. 

-När jag nu, efter över tio år i styrelsen varav sex år som ordförande, vid årsskiftet avslutar min tid i stiftelsen så vill jag tacka alla forskare som under åren har sökt anslag från oss och som driver utvecklingen framåt och jag vill önska er lycka till! Och mitt varmaste tack till givarna som gör det möjligt för oss att dela ut anslagen. Jag vill även innerligt tacka medarbetarna på stiftelsens kansli för ett väldigt fint arbete.

Monica Björklund, generalsekreterare för Stiftelsen Forska Utan Djurförsök:

-Det är fantastiskt att vi kan avsluta 2023 med ännu ett rekordbelopp från oss gällande beviljade fortsättningsanslag. Stiftelsen Forska Utan Djurförsök har delat ut forskningsanslag sedan 1971. Vi har år för år kunnat bevilja allt högre belopp till forskning av hög kvalitet som kan ersätta djurförsök. Ett varmt tack till våra givare och medarbetare som gör detta möjligt. Jag ser fram emot att fortsätta följa alla nytänkande forskare som tar oss in i framtidens forskning utan djurförsök.

Karin Gabrielsson Morton, senior sakkunnig och ordförande för stiftelsen Forska Utan Djurförsöks vetenskapliga kommitté:

-Varje år får vi in ungefär fyrtio ansökningar från forskare och jag vill tacka vår vetenskapliga kommitté för ett gediget bedömningsarbete. Under mina över trettio år i stiftelsen har jag följt en enormt spännande utveckling. Metoder som utvecklats med anslag från oss inkluderar bland annat avancerade cellmodeller, beräkningsmodeller i dator, användning av Artificiell intelligens, kemiska analysmetoder och användning av patientdata och tekniker som gör det möjligt att få fram data om och från människor på ett riskfritt sätt. 

-Fortfarande används flera hundratusentals djur i försök på svenska laboratorier varje år och det krävs fortsatt metodutveckling för att få fram metoder som kan ersätta fler djurförsök. Tack vare innovativa forskare och stöd från givare ser vi se till att ännu fler djurförsök kan ersättas i framtiden.

De 11 projekten som nu får fortsättningssanslag

Tomas Bergström, Göteborgs universitet  
Projekttitel: Utveckling av läkemedel mot luftvägsvirus utan djurförsök
Forskargruppen utvecklar och använder en cellmodell med mänskliga luftvägsceller i stället för att testa på djur, när de utvecklar läkemedel mot olika luftvägsvirus. Fokus ligger på virus som utgör stora hälsohot, såsom Coronavirus och RS-virus.

Daniel Eklund (tagit över som anslagstagare efter Niloofar Nikaein)Örebro universitet  
Projekttitel: Systembiologi för sepsisinducerad immunsuppression”
Sepsis är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet, och stor risk för lidande när forskningen sker med djurförsök. En kombination av datormodeller och cellmodeller med mänskliga immunceller ska ge bättre förståelse av immunsvarets mekanismer vid sepsis.

Anna Erlandsson, Uppsala universitet   
Projekttitel: Studier av astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom med hjälp av humana cellkultur-modeller
Astrocyten är hjärnans vanligaste hjälpcell. För att undersöka astrocyters roll i utvecklingen av Alzheimers, ersätts försöksmöss med avancerade cellkultursystem i en minimodell av hjärnan. Studier av astrocyters interaktion med skadliga proteiner och immunceller ska ge kunskap för utveckling av nya behandlingsmetoder.

Anna Falk, Karolinska Institutet  
Projekttitel: Organoider som värd och semi-in-vivo modeller av den humana hjärnan för att ersätta djurförsök
Med mänskliga celler skapas minimodeller av hjärnan för att studera tumörtillväxt och nervcellers mognad. Det sker annars vanligen genom transplantation av tumörceller in i hjärnor på levande djur. Projektet ska minska behovet av djurförsök i forskning om hjärntumörer och andra sjukdomar i hjärnan.

Marianne Jansson, Lunds universitet  
Projekttitel: Ny djurfri lymfoid infektionsmodell; svaret på varför HIV-2 är mindre aggressivt och hämmar HIV-1?”
Vävnad från mänskliga tonsiller i en cellmodell ska ge ny kunskap om HIV-virusets effekt på immunförsvaret. Målet är att få fram nya metoder för att förebygga och behandla sjukdomen, utan de försök på möss och apor som sker i dag, och en modell som kan minska djurförsök i forskning även om andra infektionssjukdomar.

Ivan Nalvarte, Karolinska Institutet  
Projekttitel: En ny modell att studera Alzheimers sjukdom i mänskliga minihjärnor”
Forskargruppen utvecklar en modell av Alzheimers sjukdom med hjälp av mänskliga hjärnceller och immunceller. Minimodellen av hjärnan ska bidra till en bättre förståelse av sjukdomen och ersätter försök på bland annat möss.

Mats Nilsson, Stockholms universitet  
Projekttitel: Utformningen av en glioblastom organoid-on-a-chip för läkemedelsutveckling”
För att forska fram nya läkemedel mot hjärncancerformen gliablastom, samarbetar forskargrupper från flera universitet för att skapa en avancerad cellmodell av hjärnan i ett så kallat ”organ-på-chip”-system. Det ska ge ett bättre verktyg än dagens djurförsök för att få fram behandlingsmetoder.

Elin Nyman, Linköpings universitet   
Projekttitel: Datormodeller för inflammation som minskar behovet av djurförsök”
Forskargruppen utvecklar datormodeller för forskning om kopplingen mellan inflammation och sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och vid infektioner. Simuleringar i dator kan ge snabba resultat och med human-data om inflammation i stället för djurförsök kan modellerna ge insikter som är mer relevanta vid utveckling av behandlingar.

Jane Synnergren, Högskolan i Skövde  
Projekttitel: Minska behovet av djurmodeller genom avancerad 3D in vitro sjukdomsmodell av hjärthypertrofi”
En modell, skapad av hjärtmuskelceller från mänskliga stamceller, stimuleras för att efterlikna hjärtsjukdomen hypertrofi, valideras med biopsier från patienter och användas sedan för att utveckla digitala hjärtmodeller. Målet är ett avancerat modellsystem som ger bättre information än djurförsök vid utveckling av nya behandlingar mot hjärthypertrofi.

Erica Zeglio, Stockholms universitet  
Projekttitel: Elektrofysiologiska verktyg för tillgänglig, djurfri proarytmisäkerhetsscreening”
Nya läkemedel testas alltid för att undersöka risk för biverkningar som skadar hjärtat. I detta projekt utvecklas metoder för att mäta elektrisk aktivitet och bedöma risk för arytmi i mänskliga celler. Detta för att mer träffsäkert kunna undersöka risker för människan jämfört med dagens djurtester. 

Lena Öhman, Göteborgs universitet  
Projekttitel: Tarmorganoider för studier av tarmsjukdom och läkemedelsmekanismer”
En mini-organ-modell av mänskliga tarmslemhinnan utvecklas för att studera tarmsjukdomar och behandlingsmetoder. Modellen ska ersätta djurförsök och förbättra forskningen om sjukdomar som irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer.