Försöksdjurens dag 24 april

Den 24 april varje år uppmärksammas försöksdjuren runt om i världen, för då infaller den internationella Försöksdjurens Dag.

Bara i Sverige används över hundratusentals djur i djurförsök varje år. Räknar man med fiskar i provfiske så är antalet flera miljoner. Hur många djur som används i hela världen är okänt, gissningar hamnar på allt mellan 50 miljoner och över 200 miljoner per år, beroende på vilken definition av djurförsök som används och vad gissningarna baseras på för data. För i många länder saknas statistik, i vissa finns inte ens djurskyddslagar som skyddar försöksdjuren. I USA finns lagar som ska skydda försöksdjur, men möss och råttor, som är de vanligaste försöksdjuren på laboratorier, är undantagna många regler och räknas inte med i statistiken.

Djurförsök ska ersättas så snart det är möjligt

Sverige har länge inkluderat försöksdjuren i djurskyddslagstiftningen och vi var, genom ett riksdagsbeslut 1978, först med att stödja utveckling av alternativ till djurförsök med statliga medel (fast Forska Utan Djurförsök var först – vi har gett anslag till forskning för att ersätta djurförsök sedan 1971). Sverige var samtidigt först med att införa djurförsöksetisk prövning av djurförsök, dvs att en etisk nämnd ska granska och bedöma planerade försök. Numera är sådan prövning något som krävs av alla EU-länder, enligt EU:s uppdaterade försöksdjurslagstiftning från 2010 (införd i alla EU-länder sedan 2013). EU:s Försöksdjursdirektiv tydliggör att alla djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Men för att det ska bli möjligt behöver man aktivt arbeta för en förändring och ge mer resurser till de forskare som utvecklar metoder som ersätter djurförsök.

Forska utan Djurförsök arbetar för att ersätta djurförsök genom att:
• Dela ut forskningsanslag till forskare som utvecklar nya moderna metoder som ersätter djurförsök.
• Samarbeta med forskare, myndigheter, industri m.fl. för att gemensamt hitta lösningar för att fler djurförsök ska kunna ersättas.
• Påverka politiskt, för att underlätta en omställning från djurförsök till djurförsöksfria metoder.
• Engagera, genom information till allmänheten och till media.

Här nedan kan du läsa om några av de forskare som får anslag från Forska Utan Djurförsök för att utveckla cellmodeller och matematiska modeller i dator, två områden där utvecklingen kommit långt och som redan bidragit till att ersätta många djurförsök.

Cellmodeller

Teknikutvecklingen har de senaste decennierna gjort det möjlighet att i laboratorier odla celler på sätt som allt bättre efterliknar livsmiljön i våra kroppar. Användningen av cellmodeller ökar därför inom medicinsk forskning, för att testa kemikalier och för att producera biologiska ämnen för t.ex. vaccinproduktion. Med nya metoder går det att genmanipulera celler så att t.ex. hudceller från en patient med Alzheimers omvandlas till hjärnceller för forskning om sjukdomen.

Det senaste är att odla celler och organliknande cellmodeller (organoider) i fördjupningar på ett chip (en liten platta som kan förses med mätutrustning av olika slag), och vätska i kanaler som levererar näring och transporterar bort avfall. Chip med olika organ, t.ex. hjärta, lever och lungor, kan sättas ihop till ett system för att t.ex. testa läkemedels påverkan på dessa organ. Tekniken kräver fortsatt utveckling och utvärderingar, men kan komma att ersätta många djurförsök på sikt.

Anna Falk och Robert Fredriksson är två av forskarna som får forskningsanslag från Forska Utan Djurförsök i år för att utveckla avancerade cellmodeller.

Anna Falks forskargrupp på Karolinska institutet omprogrammerar mänskliga celler för att skapa ”mini-organ-modeller” (organoider) av hjärnan, för att studera hjärntumörer i provrör istället för i hjärnan på försöksdjur. Idag transplanterar forskare in tumörceller från människor i djurs hjärnor för att studera tumörtillväxt, nervcellers mognad och nätverksbildande. Detta för att ta fram nya behandlingsmetoder mot cancer. Målet med detta projekt är att hitta möjligheter att ersätta cancertumörforskningens djurförsök med tester där forskningen sker på provrörsmodeller av hjärnan.

Fortfarande används möss i mycket plågsamma tester av varje tillverkningssats av nervgiftet botulinumtoxin, som används både i skönhetsbehandlingar och som behandling vid flera sjukdomar. De djurförsöksfria tester som hittills finns, kan inte användas av alla tillverkare och har inte fullt ut ersätt djurförsöken. Robert Fredrikssons forskargrupp vid Uppsala universitet har undersökt många olika celltypers egenskaper för att hitta celler som kan utgöra basen i en bättre cellbaserad testmetod som skulle fungera för många fler. De har kommit långt med att utveckla cellmodellen och ska nu se till att den optimeras, utvärderas och fungerar på ett tillförlitligt sätt för sitt ändamål. Målet är att helt ersätta de grymma testerna på möss.

Datormodeller

Datormodeller har ersatt enorma mängder försöksdjur inom läkemedelsindustrin de senaste 30-40 åren. I stället för de första testerna som tidigare gjordes på djur, används nu avancerade matematiska modeller i dator för att vaska fram ämnen som verkar ha önskad effekt. Många fler substanser kan undersökas på detta sätt och betydligt snabbare än med djurförsök!

Motsvarande modeller används också för att bedöma risker med olika kemikalier; datorerna används då för att se om ett ämnes egenskaper kan kopplats till hälsorisker för människan.

Inom systembiologi byggs matematiska modeller i dator för att analysera och knyta ihop data från undersökning av både friska och personer med olika sjukdomar och från olika experiment. Till exempel kan data från provrörsförsök med mänskliga celler matas in i modellerna. Enorma mängder data sorteras och användas för att hitta mönster och förutsäga vad som händer i biologiska system när olika parametrar förändras, som exempelvis när man tillför läkemedel. Artificiell Intelligens, AI, används för att kunna analysera allt större mängder data snabbt och effektivt. Samtidigt utvecklas alltmer avancerade virtuella modeller av mänskliga organ och biologiska system.

Nedan presenteras två av forskarna som får anslag i år från Forska Utan Djurförsök för att utveckla metoder där datorer, beräkningsmodeller och AI ersätter djurförsök.

Gunnar Cedersund vid Linköpings universitet utvecklar matematiska, systembiologiska modeller som beskriver diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar på ett sätt som förutsäger vad som händer i patienten mer korrekt än vad djurförsöken gör. Arbetet sker i samarbete med ett läkemedelsföretag som redan använder dem i sin forskning för att ta fram nya och bättre läkemedel. Vartefter nya data genereras kan modellerna förbättras och bli alltmer precisa – och ersätta allt fler djurförsök.

För att undersöka om kemikalier påverka våra hormonsystem används både cellmodeller, datorer och djurförsök. Men cell- och datormodellerna behöver förbättras; de kan ge helt olika resultat för samma ämne. I detta projekt, under ledning av Per Artursson, Uppsala universitet, används AI i beräkningsmodeller för att analysera data om kemikalier som har kända hormonstörande effekter och sedan undersöks varför modellernas resultat varierar. Målet är att justera cell- och datormodellerna så att djurförsöken kan ersättas.

Läs mer om projekten som fått forskningsanslag i år > (öppnas i en ny flik)”>här >>