Sara Lindén, Göteborgs universitet fick anslag 2011-2014 till ett projekt med syftet att utveckla artificiella slemhinnor för studier av mag-tarmkanalens försvar mot bakterier.
”Att studera bakterie-slemhinneinteraktioner med djurförsök är komplicerat av etiska skäl och reflekterar i många fall inte hur infektionen sker i människa då bakterier kan vara mycket specifika för sin värd” skriver forskaren i sin rapport.

Även med tarmslemhinna som odlas i provrör finns problem, främst då de saknar det skyddande lager av slem och viktiga komponenter av kolhydratkedjor, som finns i människokroppens mag-tarmkanaler. Målet med det redovisade projektet var att förbättra modellerna genom att odla artificiella slemhinnor.
Forskargruppen rapporterar lyckade resultat när det gäller tarmslemhinna, där de verifierat att modellen har en liknande produktion och transporthastighet av mucus (slem) som tarmslemhinnan i kroppen. Den svarar också på cytokiner (signalsubstanser vid infektion och inflammation) och vid infektion med bakterier på samma sätt som slemhinnan i människan. Detta utökar möjligheterna att studera infektioner i provrör istället för i levande djur och att därmed få bättre resultat. Resultaten har publicerats i tidskrifter och presenterats på olika möten. Cellerna som modellen bygger på har skickats till ett europeiskt konsortium för akademi och industri, som sprider dem. Forskargruppen har också själva skickat celler till flera forskargrupper i Europa och USA som vill använda dem.

Arbetet med tarmslemhinnan har alltså lyckats bra. Däremot har forskargruppen haft problem att hitta lämpliga celler och modeller som fungerat bra. En ny approach där utgångsmaterialet varit isolerade stamceller från magen, visar nu lovande resultat och arbetet fortsätter med stöd från andra forskningsfinansiärer.

Senast uppdaterad: 4 april 2018