Vaccinering mot corona pÃ¥gÃ¥r och Forska Utan Djurförsök fÃ¥r frÃ¥gor om hur vaccinerna utvecklats och testats. Med djurtester eller djurfria metoder? Svaret är att alla vaccinerna har genomgÃ¥tt djurförsök – det är ett krav frÃ¥n myndigheterna – men troligen är antalet djurtester färre än för andra vacciner som tagits fram tidigare. Ã… andra sidan tas det fram väldigt mÃ¥nga olika vacciner.

Eftersom djurtester krävs för att vaccinerna ska godkännas för användning, går det inte att välja eller invänta ett vaccin som tagits fram utan djurtester. Det är heller i dagsläget inte möjligt att svara på om något av vaccinen genomgått färre djurförsök än de andra.

Fyra vacciner har godkänts för användning inom EU, efter större kliniska studier på tiotusentals människor. Vaccinet från Pfizer-Biontech godkändes 21 december 2020, Modernas vaccin godkändes 6 januari 2021, AstraZeneca/Oxfords vaccin godkändes 29 januari 2021 och Janssens vaccin den 11 mars. Först ut med att godkänna ett corona-vaccin var England och sedan USA som båda godkände Pfizers vaccin tidigt i december via nödgodkännanden (en process för att snabbt få ut ett läkemedel på marknaden, men med restriktioner). USA var också snabbare med att godkänna Modernas vaccin, i december, och i England godkändes vaccinet från AstraZeneca/Oxford den 30 december. Ytterligare ett par olika vaccin kommer att vara klara för granskning och eventuellt godkännande under våren 2021. Enligt WHO finns åtminstone 7 olika vaccin som används runt om i världen.

Sverige har, via EU, tecknat avtal om leverans av vaccin från
Pfizer/Biontech, Moderna, AstraZeneca/Oxford, Janssen och Curevac.
Även vaccin från Sanofi/Glaxo Smith Kline kan bli aktuellt för Sverige.

Vaccinerna började massproduceras redan innan godkännandena och myndigheter har granskar testdata från stora studier där frivilliga personer vaccinerats medan dessa viktiga, kliniska studier pågår istället för i efterhand. Allt för att möjliggöra snabba godkännanden och leveranser.

När det gäller att utveckla nya läkemedel mot sjukdomen Covid-19 och för att undersöka om redan existerande läkemedel fungerar mot Covid-19, så vet vi att djurförsöksfria metoder såsom organoider (minimodeller av organ, av uppodlade mänskliga celler) och organ-på-chip (när modellerna odlas i brunnar på små glas- eller plastbitar som kan förses med kanaler för vätska och olika typer av elektronisk avläsningsutrustning) har fått ett rejält uppsving – tillsammans med användning av AI och annan databearbetning. I vilken mån dessa nya metoder använts för att ta fram vacciner vet vi inte ännu.

Rekordsnabb vaccinutveckling

Inga vacciner har någonsin tagits fram så snabbt, på mindre än ett år. Det är uppenbart att långa, tidsödande djurförsök innan första studier på människor, inte har genomförts på det sätt som tidigare krävts för nya vacciner.

England var först med att börja vaccinera med Pfizers/Biontechs vaccin i början av december och i USA påbörjades vaccinering den 14 december. Men redan flera månader dessförinnan påbörjades vaccinering i länder som Kina och Ryssland, där vacciner som inte varit uppe för granskning och godkännade i EU används.

I Sverige påbörjades vaccinering av riskgrupper och sjukvårdspersonal i mellandagarna, och med godkännandet av ytterligare vacciner vaccinationstakten kunnat ökas. Det svenska målet är att alla som vill vaccineras ska kunna bli vaccinerade före sommaren. Vaccinerna skyddar i första hand mot sjukdom, särskilt svårt sjukdom. Det är fortfarande osäkert i vilken omfattning vaccinerna skyddar mot smittspridning, det är något som kommer att visa sig vartefter fler vaccineras, och sådana studier pågår. För att få stopp på pandemin räknar man med att en hög andel av befolkningarna behöver vaccineras globalt, och det är fortfarande oklart hur länge vaccinerna skyddar. Kanske behövs kompletterande doser efter en tid.

Framtagning av corona vaccin

Det finns ett par saker som skiljer framtagningen av vaccin mot corona-viruset jämfört med all tidigare vaccinutveckling:

• Det har gÃ¥tt oerhört snabbt! I början av Ã¥ret fick vaccinforskare den information om viruset som behövdes för att kunna börja utveckla vacciner, och de första vaccinerna har alltsÃ¥ godkänts ett par mÃ¥nader innan första Ã¥ret gÃ¥tt. Normalt tar det 10-15 Ã¥r att utveckla ett nytt vaccin, men det har förekommit tidigare att enstaka vaccin utvecklats pÃ¥ bara ett par Ã¥r.

• Flera studier, bÃ¥de tester i cellmodeller, pÃ¥ djur och pÃ¥ människor, utfördes delvis parallellt istället för efter varandra. Detta har sparat mycket tid, men ocksÃ¥ minskat behovet av djurtester.
  

• De nya vaccinerna bygger vidare pÃ¥ kunskapen frÃ¥n att utveckla vaccin mot nära släktning: corona-viruset som orsakade sjukdomen SARS 2002-2004. Den pandemin avklingade innan nÃ¥got vaccin fanns färdigt, men kunskapen och erfarenheterna frÃ¥n försöken att ta fram ett vaccin mot det viruset gav en rejäl skjuts framÃ¥t redan frÃ¥n start, liksom kunskap om corona-viruset som orsakar sjukdomen MERS.

• Aldrig tidigare har sÃ¥ mÃ¥nga parter – läkemedelsföretag, mindre bioteknikföretag, myndigheter, forskare pÃ¥ universitet och internationella organ – samarbetat sÃ¥ effektivt och delat sÃ¥ mycket kunskap, erfarenhet och forskningsresultat.

• Ansökan om godkännande har lämnades in tidigt i processen, och myndigheter i flera länder har sedan fÃ¥tt uppdaterad information löpande om testresultaten och har kunnat ge rÃ¥d, villkor och ställa krav under processens gÃ¥ng, allt för att undvika fördröjningar.

• Nu finns ocksÃ¥ nya tekniker som snabbar pÃ¥ utvecklingen. Att blixtsnabbt kunna kartlägga det nya virusets arvsanlag och proteiner utgjorde grunden för att ta fram vaccin. Nya teknikplattformar för att ta fram t.ex. RNA-vaccin fanns färdiga att börja användas. Djurförsöksfria metoder som cellmodeller och datormodellering, gör det möjligt att testa fram mÃ¥nga potentiella vaccinkandidater betydligt snabbare än tidigare.
  
  
• Antalet djurtester per vaccin mot Covid-19 är antagligen lägre än vid utveckling av andra vacciner tidigare. Detta främst för att djurtester tar för lÃ¥ng tid och inte alltid ger tydliga svar pÃ¥ vad som händer i människan. Därför har vaccinutvecklarna fÃ¥tt myndigheters godkännande att pÃ¥börja studier pÃ¥ människor mycket tidigare i processen, efter bara ett fÃ¥tal djurtester och parallellt med andra studier.

• Att viruset spridit sig sÃ¥ snabbt och sÃ¥ mÃ¥nga smittats, har bidragit till att det gÃ¥tt snabbare att fÃ¥ fram data över hur effektivt vaccinkandidaterna varit för att skydda mot sjukdom hos personer som deltar i studierna – med en virus som är mindre vanligt förekommande tar det längre tid.

• Företagen har släppt produkter pÃ¥ marknaden som inte är helt optimala ur distributionssynpunkt: Pfizers vaccin kräver till exempel transport och förvaring i specialfrysar och mÃ¥ste användas snabbt efter att det tinats. Även Modernas vaccin kräver frysförvaring under transport. Ofta väljer företagen att arbeta vidare för att fÃ¥ fram ett vaccinet i mer lätthanterlig form innan det kommer ut pÃ¥ marknaden, men nu sker sÃ¥dan produktutveckling samtidigt som vaccinet snabbt kan komma i användning.

MÃ¥nga olika vaccin mot nya corona-viruset

Utöver Pfizer/Biontechs, Modernas och AstraZenecas vacciner närmar sig ytterligare flera andra vaccin godkännande. Enligt uppgift från WHO
(12 mars 2021) pågår kliniska studier (dvs tester på människor) med hela 81 olika vaccin mot Covid-19, runt om i världen och 182 vaccin är i stadierna innan tester på människa. 19 vaccin är i FAS III, som är det sista testet och där tiotusentals frivilliga personer i olika åldrar blivit vaccinerade med varje vaccin för att undersöka effekter och risker.

Hur skiljer sig de olika vaccinerna åt?

Flera av vaccinerna mot Covid-19 bygger på samma tekniker som äldre vacciner mot andra smittämnen, dvs genom att använda inaktiverade eller försvagade virus, eller ofarliga delar av viruset. Men det finns också flera nya sätt att skapa vaccin. Ett exempel är virusvektor-vacciner där virus genmodifierats för att likna corona-viruset, för att få immunförsvaret att reagera och producera antikroppar, men utan risk för sjukdom. Ett annat är vaccin där genteknik används för att skapa RNA-strängar, som, när det sprutas in, får kroppens celler att börja producera virus-liknande proteiner som immunförsvaret reagerar på. RNA-strängarna förstörs snabbt i kroppen, och kroppen producerar antikroppar mot proteinerna som tillverkats. Liknande vaccin, fast med DNA-strängar istället för RNA, är också under utveckling.

Vaccinerna från Pfizer/Biontechs, Moderna och Janssen-Cilag är mRNA-vaccin. Astra Zenecas och Curevacs vacciner baserade på virusvektor-teknik där vanliga förkylningsvirus används som bärare. Sanofi/Glaxo Smith Klines vaccin är ett proteinvaccin, där ett protein från coronaviruset odlas upp och används i vaccinet.

Utifrån resultaten från studier på tiotusentals försökspersoner säger Pfizer/Biontechs att deras vaccin är 95 % effektivt för att förebygga sjukdom, och Modernas vaccin ligger precis under den nivå. Astra Zeneca/Oxford-universitetets vaccin uppnådde, enligt godkännandet, 60 % effektivitet i kliniska studier, medan företaget själv har uppgett upp till 90 % effektivitet vid vissa doseringar, över 70 % i andra doseringar.

Ett problem med RNA-vaccin är att de måste transporteras och förvaras under sträng kyla, eftersom RNA-strängarna annars snabbt bryts ner. Detta ställer höga kvar på distributionskedjan, och gör det svårt att använda i vissa delar av världen. Det är ett av skälen till att det kommer att behövas flera olika vaccin för att få stopp på pandemin. AstraZenecas vaccin ska kylförvaras, vilket är en fördel jämfört med de första RNA-vaccinens krav på frysförvaring. Janssens vaccin klarar kylförvaring i tre månader och behöver bara ges i en dos, vilket kommer att underlätta. Vaccin som klarar transport och lagring utan att kräva frysar, ger större möjligheter att vaccinera fler runt om i världen på ett effektivt sätt. Det finns förhoppningar om att få fram vaccin som ställer ännu lägre krav för förvaring och vacciner som kan ges i tablettform eller nässpray.

Andra skäl till att utvecklingen av fler nya vaccin pÃ¥gÃ¥r, är att det är för tidigt att svara pÃ¥ hur lÃ¥ng tid skyddet frÃ¥n vaccinet finns kvar i kroppen efter vaccinering, och att avgöra vilken typ av vaccin som kommer att ge bäst och längst skydd för olika grupper av människor (vuxna, barn, äldre osv). Det finns ocksÃ¥ en risker i samband med att viruset muterar – eller att det dyker upp andra farliga corona-virus; dÃ¥ kan det visa sig att vissa av vaccinerna ger bredare skydd än andra.

Kina och Ryssland började vaccinera sina befolkningar redan för flera månader sedan, med vaccinen Sputnik V (Ryssland) och Cansino (Kina) och utan att invänta resultaten av större kliniska studier. Länderna har fått kritik för bristande transparens, dålig uppföljning av de vaccinerade och för bristande information till de vaccinerade och till omvärlden, men samarbete och informationsutbyte pågår.

Svenska forskare

Svenska vaccinforskare på Karolinska institutet utvecklar flera olika vaccin, bl.a. DNA-vaccin som de menar kan vara en bättre lösning på sikt, då det kan förväntas ge ett bredare immunsvar och förhoppningsvis ett långtidsverkande skydd. Än så länge har de bara testats på djur (möss, kaniner och iller) och de första testerna på människor kan komma att utföras först under 2021.

Djurförsök i samband med framtagning av vaccin

Det vi vet idag är att inget av de vacciner mot covid-19 som släpps på marknaden har framtagits utan att djurtester förekommit. Antalet djurförsök som används i utvecklingen av varje enskilt vaccin är troligen betydligt lägre än vad som tidigare accepterades, detta för att det är så bråttom med att få fram ett vaccin. Å andra sidan utvecklas väldigt många olika vaccin.

Vi har idag inte tillgång till så mycket information om vilka specifika djurtester som använts eller i vilken omfattning djurtester har kunnat undvikas genom att använda nya, djurförsöksfria metoder. Vi bevakar frågan, men det kommer att ta tid innan mer information finns tillgänglig.

Studier på apor har också gjorts för att se vilka antikroppar de producerar efter att ha smittats med corona-viruset, för att ge vägledning inför vaccinutveckling och -tester. Alla nya läkemedelskandidater, inklusive vacciner, brukar testas i tidigt skede på smågnagare för att bedöma vilka doser som tolereras och se bieffekter. Vaccinstudier på apor brukar ingå och har utförts för att testa alla de corona-vacciner som nu är godkända eller på väg att godkännas, det framgår av publicerade studier. Likaså finns uppgifter om utförda studier på djur för bedöma påverkan på foster, vilket är ett annat krav från myndigheter.

Stor framgång för djurförsöksfria metoder

Nya djurförsöksfria metoder har spelat stor roll i forskningen om nya corona-viruset, vaccin och sjukdomen Covid-19. Sannolikt kommer intresset att öka för att använda cell- och datormodeller som ett resultat av erfarenheterna från Covid-19-pandemin. Djurförsök är helt enkelt för långsamma och erfarenheterna av att se de nya metodernas kapacitet och den mängd värdefulla data som går att få fram på kort tid med dessa metoder. Att smitta djur med virus innebär även risker i sig för personal som kan bli bitna eller rivna, eller om viruset muterar i djur och smittar tillbaka till människan. Den risken minskar när arbetet sker i cellmodeller och är obefintlig när forskningen sker i dator.

Forska Utan Djurförsök fortsätter att bevaka ny information om vaccinerna, och denna artikel kommer att uppdateras med information om användningen av djur respektive djurförsöksfria metoder vartefter sådan information finns tillgänglig.

Denna artikel uppdaterades senast 2021-03-14

Läs mer om coronaviruset, djurförsök och djurförsöksfria metoder i artikeln Corona-pandemin visar på behovet av nya forskningsmetoder (från mars 2020), här >>