Corona-vaccin

Vaccinering mot corona rullar igång under vintern och Forska Utan Djurförsök får frågor om hur vaccinerna utvecklats och testats. Med djurtester eller djurfria metoder? Svaret är att alla vaccinerna har genomgått djurförsök – det är ett krav från myndigheterna – men troligen är antalet djurtester färre än för andra vacciner som tagits fram tidigare. Å andra sidan tas det fram väldigt många olika vacciner.

Två vaccin har nu godkänts för användning inom EU, efter större kliniska studier på tiotusentals människor: vaccinerna från Pfizer-Biontech som godkändes 21 december 2020 resp Moderna, som godkändes 6 januari 2021. Båda har tidigare godkänts i andra länder, först ut med ett godkännande var England och sedan USA som båda godkände Pfizers vaccin tidigare i december via nödgodkännanden (en process för att snabbt få ut ett läkemedel på marknaden, men med restriktioner). USA var också snabbare med att godkänna Modernas vaccin, i december, och i England har ett vaccin från AstraZeneca/Oxford godkänts den 30 december.

Sverige har, via EU, tecknat avtal om leverans av vaccin från
Pfizer/Biontech, Moderna, AstraZeneca/Oxford, Janssen och Curevac.
Även vaccin från Sanofi/Glaxo Smith Kline kan bli aktuellt för Sverige.

EU kommer troligen att ta ställning till AstraZenecas vaccin i slutet av januari eller början av februari, och ytterligare ett par olika vaccin kommer att vara klara för granskning under våren 2021. Vaccinerna har börjat massproduceras och myndigheter granskar testdata från stora studier där frivilliga personer vaccinerats, medan dessa viktiga, kliniska studier pågår istället för i efterhand. Allt för att möjliggöra snabba godkännanden och leveranser.

När det gäller att utveckla nya läkemedel mot sjukdomen Covid-19 och för att undersöka om redan existerande läkemedel fungerar mot Covid-19, så vet vi att djurförsöksfria metoder såsom organoider (minimodeller av organ, av uppodlade mänskliga celler) och organ-på-chip (när modellerna odlas i brunnar på små glas- eller plastbitar som kan förses med kanaler för vätska och olika typer av elektronisk avläsningsutrustning) har fått ett rejält uppsving – tillsammans med användning av AI och annan databearbetning. I vilken mån dessa nya metoder använts för att ta fram vacciner vet vi inte ännu.

Rekordsnabb vaccinutveckling

Inga vacciner har någonsin tagits fram så snabbt, på mindre än ett år. Det är uppenbart att långa, tidsödande djurförsök innan första studier på människor, inte har genomförts på det sätt som tidigare krävts för nya vacciner.

England var först med att börja vaccinera med Pfizers/Biontechs vaccin i början av december och i USA påbörjades vaccinering den 14 december. I Sverige har vaccinering av riskgrupper och sjukvårdspersonal påbörjats i mellandagarna, och med godkännandet av ytterligare ett vaccin nu i januari kan vaccinationstakten ökas. För dem som inte tillhör riskgrupper eller inom prioriterade yrkesgrupper, kan det dröja ytterligare några månader innan vaccinering erbjuds.

Framtagning av corona vaccin

Det finns ett par saker som skiljer framtagningen av vaccin mot corona-viruset jämfört med all tidigare vaccinutveckling:

  • Det har gått oerhört snabbt! I början av året fick vaccinforskare den information om viruset som behövdes för att kunna börja utveckla vacciner, och de första vaccinerna har alltså godkänts ett par månader innan första året gått. Normalt tar det 10-15 år att utveckla ett nytt vaccin, men det har förekommit tidigare att enstaka vaccin utvecklats på bara ett par år.
  • Flera studier, både tester i cellmodeller, på djur och på människor, utfördes delvis parallellt istället för efter varandra. Detta har sparat mycket tid, men också minskat behovet av djurtester.
  • De nya vaccinerna bygger vidare på kunskapen från att utveckla vaccin mot nära släktning: corona-viruset som orsakade sjukdomen SARS 2002-2004. Den pandemin avklingade innan något vaccin fanns färdigt, men kunskapen och erfarenheterna från försöken att ta fram ett vaccin mot det viruset gav en rejäl skjuts framåt redan från start, liksom kunskap om corona-viruset som orsakar sjukdomen MERS.
  • Aldrig tidigare har så många parter – läkemedelsföretag, mindre bioteknikföretag, myndigheter, forskare på universitet och internationella organ – samarbetat så effektivt och delat så mycket kunskap, erfarenhet och forskningsresultat.
  • Ansökan om godkännande har lämnades in tidigt i processen, och myndigheter i flera länder har sedan fått uppdaterad information löpande om testresultaten och har kunnat ge råd, villkor och ställa krav under processens gång, allt för att undvika fördröjningar.
  • Nu finns också nya tekniker som snabbar på utvecklingen. Att blixtsnabbt kunna kartlägga det nya virusets arvsanlag och proteiner utgjorde grunden för att ta fram vaccin. Nya teknikplattformar för att ta fram t.ex. RNA-vaccin fanns färdiga att börja användas. Djurförsöksfria metoder som cellmodeller och datormodellering, gör det möjligt att testa fram många potentiella vaccinkandidater betydligt snabbare än tidigare.

  • Antalet djurtester per vaccin mot Covid-19 är antagligen lägre än vid utveckling av andra vacciner tidigare. Detta främst för att djurtester tar för lång tid och inte alltid ger tydliga svar på vad som händer i människan. Därför har vaccinutvecklarna fått myndigheters godkännande att påbörja studier på människor mycket tidigare i processen, efter bara ett fåtal djurtester och parallellt med andra studier.
  • Att viruset spridit sig så snabbt och så många smittats, har bidragit till att det gått snabbare att få fram data över hur effektivt vaccinkandidaterna varit för att skydda mot sjukdom hos personer som deltar i studierna – med en virus som är mindre vanligt förekommande tar det längre tid.
  • Företagen har släppt produkter på marknaden som inte är helt optimala ur distributionssynpunkt: Pfizers vaccin kräver till exempel transport och förvaring i specialfrysar och måste användas snabbt efter att det tinats. Även Modernas vaccin kräver frysförvaring under transport. Ofta väljer företagen att arbeta vidare för att få fram ett vaccinet i mer lätthanterlig form innan det kommer ut på marknaden, men nu sker sådan produktutveckling samtidigt som vaccinet snabbt kan komma i användning.

Många olika vaccin mot nya corona-viruset

Utöver Pfizer/Biontechs, Modernas och AstraZenecas vacciner närmar sig ytterligare flera andra vaccin godkännande. Enligt uppgift från WHO
(6 januari 2021) pågår kliniska studier (dvs tester på människor) med hela 63 olika vaccin mot Covid-19, runt om i världen och 172 vaccin är i stadierna innan tester på människa. New York Times anger att 19 vaccin är i FAS III, som är det sista testet och där tiotusentals frivilliga personer i olika åldrar blivit vaccinerade med varje vaccin för att undersöka effekter och risker.

Hur skiljer sig de olika vaccinerna åt?

Flera av vaccinerna mot Covid-19 bygger på samma tekniker som äldre vacciner mot andra smittämnen, dvs genom att använda inaktiverade eller försvagade virus, eller ofarliga delar av viruset. Men det finns också flera nya sätt att skapa vaccin. Ett exempel är virusvektor-vacciner där virus genmodifierats för att likna corona-viruset, för att få immunförsvaret att reagera och producera antikroppar, men utan risk för sjukdom. Ett annat är vaccin där genteknik används för att skapa RNA-strängar, som, när det sprutas in, får kroppens celler att börja producera virus-liknande proteiner som immunförsvaret reagerar på. RNA-strängarna förstörs snabbt i kroppen, och kroppen producerar antikroppar mot proteinerna som tillverkats. Liknande vaccin, fast med DNA-strängar istället för RNA, är också under utveckling.

Vaccinerna från Pfizer/Biontechs, Moderna och Janssen-Cilag är mRNA-vaccin. Astra Zenecas och Curevacs vacciner baserade på virusvektor-teknik där vanliga förkylningsvirus används som bärare. Sanofi/Glaxo Smith Klines vaccin är ett proteinvaccin, där ett protein från coronaviruset odlas upp och används i vaccinet.

Utifrån resultaten från studier på tiotusentals försökspersoner säger Pfizer/Biontechs att deras vaccin är 95 % effektivt för att förebygga sjukdom, och Modernas vaccin ligger precis under den nivå. Astra Zeneca/Oxford-universitetets vaccin når 90 % effektivitet vid vissa doseringar, över 70 % i andra doseringar.

Ett problem med RNA-vaccin är att de måste transporteras och förvaras under sträng kyla, eftersom RNA-strängarna annars snabbt bryts ner. Detta ställer höga kvar på distributionskedjan, och gör det svårt att använda i vissa delar av världen. Det är ett av skälen till att det kommer att behövas flera olika vaccin för att få stopp på pandemin. Vaccin som klarar transport och lagring ger större möjligheter att vaccinera fler runt om i världen på ett effektivt sätt. Likaså finns förhoppningar om att få fram vaccin som bara behöver ges i en dos och vacciner som kan ges i tablettform eller nässpray. Andra skäl till att utvecklingen av fler nya vaccin pågår, är att det är för tidigt att svara på hur lång tid skyddet från vaccinet finns kvar i kroppen efter vaccinering, och att avgöra vilken typ av vaccin som kommer att ge bäst och längst skydd för olika grupper av människor (vuxna, barn, äldre osv). Det finns också en risk att viruset muterar – eller att det dyker upp andra farliga corona-virus; då kan det visa sig att vissa av vaccinerna ger bredare skydd än andra.

Kina och Ryssland började vaccinera sina befolkningar redan för flera månader sedan, med vaccinen Sputnik V (Ryssland) och Cansino (Kina) utan att invänta resultaten av större kliniska studier. Länderna har fått kritik för bristande transparens, dålig uppföljning av de vaccinerade och för bristande information till de vaccinerade och till omvärlden, men samarbete och informationsutbyte pågår.

Svenska forskare

Svenska vaccinforskare på Karolinska institutet utvecklar flera olika vaccin, bl.a. DNA-vaccin som de menar kan vara en bättre lösning på sikt, då det kan förväntas ge ett bredare immunsvar och förhoppningsvis ett långtidsverkande skydd. Än så länge har de bara testats på djur (möss, kaniner och iller) och de första testerna på människor kan komma att utföras först under 2021.

Djurförsök i samband med framtagning av vaccin

Det vi vet idag är att inget av de vacciner mot covid-19 som släpps på marknaden har framtagits utan att djurtester förekommit. Antalet djurförsök som används i utvecklingen av varje enskilt vaccin är troligen betydligt lägre än vad som tidigare accepterades, detta för att det är så bråttom med att få fram ett vaccin. Å andra sidan utvecklas väldigt många olika vaccin.

Vi har idag inte tillgång till så mycket information om vilka specifika djurtester som använts eller i vilken omfattning djurtester har kunnat undvikas genom att använda nya, djurförsöksfria metoder. Vi bevakar frågan, men det kommer att ta tid innan mer information finns tillgänglig.

Studier på apor har också gjorts för att se vilka antikroppar de producerar efter att ha smittats med corona-viruset, för att ge vägledning inför vaccinutveckling och -tester. Alla nya läkemedelskandidater, inklusive vacciner, brukar testas i tidigt skede på smågnagare för att bedöma vilka doser som tolereras och se bieffekter. Vaccinstudier på apor brukar ingå och har utförts för att testa alla de corona-vacciner som nu är godkända eller på väg att godkännas, det framgår av publicerade studier. Likaså finns uppgifter om utförda studier på djur för bedöma påverkan på foster, vilket är ett annat krav från myndigheter.

Stor framgång för djurförsöksfria metoder

Nya djurförsöksfria metoder har spelat stor roll i forskningen om nya corona-viruset, vaccin och sjukdomen Covid-19. Sannolikt kommer intresset att öka för att använda cell- och datormodeller som ett resultat av erfarenheterna från Covid-19-pandemin. Djurförsök är helt enkelt för långsamma och erfarenheterna av att se de nya metodernas kapacitet och den mängd värdefulla data som går att få fram på kort tid med dessa metoder. Att smitta djur med virus innebär även risker i sig för personal som kan bli bitna eller rivna, eller om viruset muterar i djur och smittar tillbaka till människan. Den risken minskar när arbetet sker i cellmodeller och är obefintlig när forskningen sker i dator.

Forska Utan Djurförsök fortsätter att bevaka ny information om vaccinerna, och denna artikel kommer att uppdateras med information om användningen av djur respektive djurförsöksfria metoder vartefter sådan information finns tillgänglig.

Denna artikel uppdaterades senast 2021-01-06

Läs mer om coronaviruset, djurförsök och djurförsöksfria metoder i artikeln Corona-pandemin visar på behovet av nya forskningsmetoder (från mars 2020), här >>