Organ‑on-chip‑teknik ger nya insikter om kroppens reaktioner i rymden

Ny forskning med så kallade organ-on-a-chip öppnar för ett mer precist sätt att studera hur människokroppen påverkas i rymden.

Tekniken, utvecklad vid Wyss Institute vid Harvard University, bygger på små mikrochip som innehåller levande mänskliga celler och efterliknar funktioner i kroppens organ.

Genom att använda celler från en individ kan forskare skapa personliga “avatarer” och analysera hur exempelvis kosmisk strålning och mikrogravitation påverkar vävnad, två av de största medicinska utmaningarna vid längre rymdresor. Särskilt fokus ligger på benmärg, som är central för blodbildning och är känslig för strålningen.

Metoden gör det möjligt att genomföra fler och mer kontrollerade studier än tidigare, vilket ger en tydligare bild av hälsorisker vid längre rymdresor.

Samtidigt har tekniken stor potential även på jorden, där den kan bidra till utveckling av nya läkemedel och mer individanpassad behandling.

Forskarforum för djurfria metoder nu på plats

Vårt arbete för att främja och utveckla djurfria metoder i forskning tar ytterligare ett kliv framåt, Forskarforum för djurfria metoder är nu på plats. Detta blir en ny mötesplats som samlar forskare, experter och andra aktörer med ett gemensamt mål: att öka användningen av innovativa och etiskt hållbara alternativ till djurförsök.

Forskarforumet har skapats för att stärka samverkan, kunskapsutbyte och utveckling inom området. Genom att skapa ett nätverk där forskare kan mötas, dela erfarenheter och diskutera nya metoder, hoppas vi kunna bidra till att påskynda omställningen till mer djurfria forskningsmetoder.

– Det här är ett viktigt steg för att samla kompetens och driva frågan framåt. Genom forumet får vi bättre förutsättningar att identifiera behov, sprida kunskap och stötta utvecklingen av nya lösningar, säger Malin Ekelund, generalsekreterare Forska utan djurförsök och sammankallande för Forskarforumet.

Arbetet med forumet är nu igång och kommer att utvecklas vidare under året. Fokus ligger bland annat på att:

• skapa kontaktytor mellan forskare och andra relevanta aktörer
• lyfta goda exempel på djurfria metoder
• identifiera hinder och möjligheter i omställningen
• bidra till ökad synlighet för området

Forskarforumet är en del av det nationella arbetet för att främja djurfria metoder och stärka Sveriges position inom området. Intresset är stort och ambitionen är att forumet ska bli en långsiktig plattform för samverkan och utveckling.

Vill du veta mer om Forskarforum för djurfria metoder kan du läsa vidare här: Forskarforum för djurfria metoder

Genombrott i sepsisforskning – kan ersätta tusentals försöksdjur

Varje år används tusentals möss i forskning om sepsis, en livshotande sjukdom som står för omkring 20 % av alla dödsfall globalt. 

Nu har ett forskningsprojekt lett av Daniel Eklund vid Örebro universitet tagit ett viktigt steg mot att förändra detta. 

Forskarna har utvecklat en datormodell baserad på mänskliga celler som kan efterlikna hur immunförsvaret reagerar vid sepsis – utan att använda försöksdjur. 

Resultaten ger: 
• Ny förståelse för hur kroppen reagerar 
• Ett kritiskt tidsfönster för behandling 
• Insikt i varför immunförsvaret senare försvagas 

På sikt kan denna typ av modeller minska behovet av djurförsök, där upp till 10 000 möss används varje år bara inom detta forskningsområde. 

Det här är ett viktigt steg mot mer skonsam forskning och kan bidra till bättre behandlingar för patienter med sepsis.

FDA går före – USA når första målen för att minska djurförsök i läkemedelsutveckling

USA:s läkemedelsmyndighet FDA meddelar att man redan har nått sina första etappmål för att minska djurförsök i läkemedelsutveckling. Beskedet kommer samtidigt som vi i Europa fortfarande väntar vår utlovade roadmap – och sätter därmed press på EU att leverera konkreta åtgärder. 

Ett års arbete – konkreta resultat 

Det var i april 2025 som FDA presenterade en ambitiös färdplan för att fasa ut onödiga djurförsök i prekliniska säkerhetsstudier. Ett år senare uppger myndigheten att de viktigaste målen för år ett nu är uppnådda. FDA Achieves Year 1 Goals in Reducing Animal Testing in Drug Development | FDA  

Bland åtgärderna som införts finns: 

• Ny vägledning för att minska eller helt fasa ut försök på icke-mänskliga primater, särskilt vid utveckling av monoklonala antikroppar 

• Uppdaterade metoder för endotoxintestning som kan spara över en miljon försöksdjur per år 

• Större flexibilitet att använda data från alternativa metoder och från läkemedel som redan används av människor i andra länder 

• Utökad användning av så kallade “New Approach Methodologies” (NAMs), till exempel cellbaserade tester, organ-on-chip och datorbaserad modellering. 

Bättre vetenskap – färre djur 

Bakgrunden är tydlig: djurförsök är ofta dåliga på att förutsäga effekter i människor. Över 90 % av läkemedel som klarar djurstudier misslyckas senare i kliniska prövningar. FDA:s mål är att djurförsök på sikt ska bli undantag snarare än regel i läkemedelsutvecklingen. 

EU ligger efter – roadmap saknas fortfarande 

Utvecklingen i USA sker samtidigt som EU ännu inte har presenterat sin egen roadmap för att fasa ut djurförsök inom kemikalie- och läkemedelssäkerhet. EU‑kommissionen har tidigare meddelat att färdplanen ska publiceras i början av 2026, men någon slutlig version har ännu inte presenterats. 2026/03/23 – EU nära att presentera ny färdplan för att minska djurförsök

Planen väntas bli central för att styra Europas övergång till djurfria metoder, men redan nu är det tydligt att implementeringen kommer att vara långsiktig och ske stegvis över flera år. 

Sätter press på Europa 

FDA:s besked innebär att USA nu tar en tydlig ledarroll i omställningen mot djurfria testmetoder inom läkemedelsutveckling. Något som sätter press på EU. 

Nu när utvecklingen accelererar globalt innebär det att EU får ökat tryck på sig att inte bara presentera sin roadmap, utan även snabbt omsätta den i praktiken. Hur snabbt kan EU gå från planer till konkret förändring? Vi följer frågan. 

EMA utvärderar virtuella kontrollgrupper – ett steg mot användandet av färre djur

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har publicerat ett utkast till yttrande om användning av så kallade virtuella kontrollgrupper i toxikologiska studier. Metoden bygger på historiska data och statistiska modeller och kan i vissa fall bidra till att minska behovet av samtidiga kontrollgrupper med försöksdjur.

Initiativet är en del av EMA:s arbete med att utveckla och utvärdera så kallade New Approach Methodologies (NAMs). Dessa metoder syftar till att komplettera eller på sikt delvis ersätta traditionella djurförsök, där det är vetenskapligt möjligt och regulatoriskt acceptabelt.

Utkastet befinner sig i ett tidigt skede och är nu ute på offentlig konsultation. Om metoden i framtiden kvalificeras för ett specifikt användningsområde kan den komma att accepteras inom definierade ramar i regulatoriska bedömningar av läkemedel.

Arbetet ligger i linje med de så kallade 3R-principerna (Replace, Reduce, Refine), som syftar till att ersätta, minska och förbättra användningen av försöksdjur.

Forska utan djurförsök kommer att följa utvecklingen och uppmuntrar forskare och andra berörda aktörer att lämna synpunkter under konsultationsperioden.

Under april har vår sakkunniga Maria Valsjö varit ute och föreläst vid Karolinska Institutet och Högskolan i Skövde om djurförsök och moderna, djurfria forskningsmetoder

Under föreläsningarna diskuterades bland annat djurförsökens begränsningar när det gäller att förutsäga effekt och säkerhet hos människa, samt hur nya metoder som avancerade cellmodeller, organ‑on‑chip och andra djurfria tekniker kan bidra till mer människorelevant forskning. Fokus låg även på varför omställningen går långsamt trots tekniska framsteg, och vilken roll utbildning och kunskap spelar för att förändra etablerade arbetssätt. 

Att nå både studenter tidigt i utbildningen och forskare mitt i karriären är avgörande. Det skapar både kunskap och praktisk förståelse för hur djurfria metoder kan användas i forskningen.

Föreläsningar är en del av vårt långsiktiga arbete för att sprida kunskap, stärka kompetensen kring alternativa metoder och bidra till en forskning som håller hög vetenskaplig kvalitet – samtidigt som djurförsök kan minska och ersättas där det är möjligt. 

Namninsamlingen överlämnas till Karolinska Institutet

Igår lämnade vi över vår namninsamling till Karolinska Institutet och 8 andra institut i landet. Tusentals personer har genom sina underskrifter visat sitt stöd för en tydligare omställning mot djurfria och mer människorelevanta forskningsmetoder. 

Syftet med namninsamlingen är att uppmärksamma behovet av att minska användningen av kalvserum och att i högre grad prioritera moderna alternativ inom forskning och utbildning. Karolinska Institutet spelar en central roll i svensk medicinsk forskning och har därmed också möjlighet att påverka utvecklingen mot framtidens forskningsmetoder. 

Genom att överlämna namninsamlingen vill vi tydligt visa att frågan har ett brett stöd – inte bara bland forskare och experter, utan också hos allmänheten. Det handlar om att stärka forskningens kvalitet, förbättra träffsäkerheten för människa och samtidigt minska lidandet för djur. 

Vi ser fram emot en fortsatt dialog om hur Karolinska Institutet kan bidra till att djurfria metoder får ett större genomslag och blir ett naturligt förstahandsval där det är möjligt. Ett stort tack till alla som har skrivit under och på så sätt bidragit till att driva forskningen framåt. 

Överlämningen till Karolinska Institutet är ett viktigt steg – men vi stannar inte här. 
Namninsamlingen fortsätter att pågå tills vi ser faktiska förändringar och ett tydligare åtagande för att djurfria och mer människorelevanta metoder ska prioriteras i praktiken. 

Du kan fortfarande skriva under och bidra till förändring här: 
https://forskautandjurforsok.se/stod-oss/skriv-under/ 

Djurfria cellmodeller kan bana väg för bättre läkemedel 

Maria Karlgren, universitetslektor och docent vid Uppsala universitet, forskar på hur användningen av kalvserum som näring till celler inom läkemedelsforskning kan minska och på sikt ersättas med helt syntetiska och djurfria medier. Nyligen tilldelades hon Björn Ekwall Memorial Award för sitt banbrytande arbete med helt djurfria modeller. 

Vi ringde upp henne och ställde ett par frågor om hur arbetet med utfasningen av kalvserum-användandet går. 

Kalvserum har länge varit standard inom cellbaserad forskning, men innebär både etiska och vetenskapliga utmaningar. Maria Karlgren utvecklar i sitt arbete in vitro-modeller som används för att studera hur potentiella läkemedel tas upp i kroppen, till exempel hur de passerar biologiska barriärer och metaboliseras i mänsklig tarm och lever. För Maria är övergången till djurfria medier viktig ur flera perspektiv. Dels handlar det om etik, dels om kvalitet i forskningen. 

– Kalvserum känns etiskt problematiskt: när vi har alternativ att använda, varför ska vi inte göra det? Men det finns också forskningsmässiga nackdelar. Kalvserum varierar från batch till batch beroende på faktorer som var djuret kommer ifrån och vad kon har ätit, vilket kan påverka resultaten. Syntetiska och djurfria medier har inte den variationen. Variation är ett problem om man vill ha reproducerbar forskning. Ett definierat medium som inte varierar ger bättre förutsättningar för stabil forskning, dessutom vill vi att våra modeller ska vara så lika människan som möjligt, säger hon.  

Arbetet med helt djurfria medier tog fart för drygt två år sedan och bygger vidare på tidigare forskning av Stina Oredson vid Lunds universitet, där ett helt djurfritt medium utvecklats för cellodling. Maria Karlgrens forskargrupp tog nästa steg genom att testa om cellerna inte bara kunde odlas, utan också fungerade som tillförlitliga modeller för läkemedelsstudier. 

– Vårt mål var att visa att modellerna fungerar lika bra utan kalvserum. I vissa fall ser resultatet till och med något bättre ut med de syntetiska medierna, berättar hon. 

Intresset för djurfria alternativ inom forskningsvärlden växer, enligt Maria, även om omställningen tar tid. I sitt arbete med djurfria alternativ möts hon av både nyfikenhet och skepsis. 

– Många ser tydliga fördelar, medan andra inte riktigt ser behovet av förändring. Men när det gäller just kalvserum upplever jag att allt fler forskare inser vinsterna. Det finns hopp, även om det ännu inte finns någon egentlig yttre press på forskare att byta. 

Dessa forskningsresultat och framsteg visar att det är möjligt att minska beroendet av kalvserum utan att kompromissa med kvaliteten – ett steg som kan få stor betydelse för framtidens läkemedelsutveckling.

Möt oss under Almedalsveckan – samtal om framtidens djurfria forskning

Under Almedalsveckan 2026 finns Forska utan djurförsök på plats för att lyfta utvecklingen av moderna, djurfria forskningsmetoder och diskutera hur de snabbare kan bli en självklar del av svensk och europeisk forskning.

Vi bjuder in forskare, beslutsfattare, sakkunniga och andra intresserade att möta oss i samtal om hur djurförsök kan ersättas med mer människorelevanta och etiskt hållbara metoder, för att effektivare nå medicinska framsteg.

Under veckan arrangerar vi flera intressanta programpunkter:

• Paneldebatt om hur djurfria metoder kan bli förstahandsval i forskningen
• Öppet hus och mingel, där du kan träffa oss och höra mer om våra satsningar
• Rundabordssamtal om innovation och vägen till snabbare genomslag för nya metoder

Vi deltar också i ytterligare samtal och samarbeten under veckan, bland annat en paneldebatt i samarbete med Djurens rätt om begränsningar i traditionella djurmodeller.

Almedalen är en viktig mötesplats för dialog, kunskapsutbyte och påverkan och vi ser fram emot att träffa dig där. Kom förbi, ställ frågor och delta i samtalen om en framtid där forskningen är djurfri.

Läs hela programmet här: Forska utan djurförsök i Almedalen 2026

Nu öppnar vi för nya ansökningar om forskningsanslag

I dag öppnar vi portalen för årets ansökningar av forskningsanslag. Lagom till öppnandet har vi dessutom lanserat ett nytt ansökningssystem där vi har byggt om det för att göra processen både säkrare och betydligt enklare för forskare att söka finansiering.

Det nya systemet minskar den administrativa bördan och gör att sökande kan lägga mer tid på det som är viktigast: forskningen. En av de stora nyheterna är att det nu går att ansöka om finansiering för 1–3 år direkt i ett och samma steg, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktigt arbete och hållbar utveckling i projekten.

Vi inför även skärpta riktlinjer för vilka projekt som kan få finansiering. Som huvudregel beviljas inte medel till projekt som använder derivat från djur, med endast ett fåtal undantag.

Portalen är öppen från och med i dag, och vi uppmanar forskare att påbörja sina ansökningar redan nu.