Djurfria cellmodeller kan bana väg för bättre läkemedel 

Maria Karlgren, universitetslektor och docent vid Uppsala universitet, forskar på hur användningen av kalvserum som näring till celler inom läkemedelsforskning kan minska och på sikt ersättas med helt syntetiska och djurfria medier. Nyligen tilldelades hon Björn Ekwall Memorial Award för sitt banbrytande arbete med helt djurfria modeller. 

Vi ringde upp henne och ställde ett par frågor om hur arbetet med utfasningen av kalvserum-användandet går. 

Kalvserum har länge varit standard inom cellbaserad forskning, men innebär både etiska och vetenskapliga utmaningar. Maria Karlgren utvecklar i sitt arbete in vitro-modeller som används för att studera hur potentiella läkemedel tas upp i kroppen, till exempel hur de passerar biologiska barriärer och metaboliseras i mänsklig tarm och lever. För Maria är övergången till djurfria medier viktig ur flera perspektiv. Dels handlar det om etik, dels om kvalitet i forskningen. 

– Kalvserum känns etiskt problematiskt: när vi har alternativ att använda, varför ska vi inte göra det? Men det finns också forskningsmässiga nackdelar. Kalvserum varierar från batch till batch beroende på faktorer som var djuret kommer ifrån och vad kon har ätit, vilket kan påverka resultaten. Syntetiska och djurfria medier har inte den variationen. Variation är ett problem om man vill ha reproducerbar forskning. Ett definierat medium som inte varierar ger bättre förutsättningar för stabil forskning, dessutom vill vi att våra modeller ska vara så lika människan som möjligt, säger hon.  

Arbetet med helt djurfria medier tog fart för drygt två år sedan och bygger vidare på tidigare forskning av Stina Oredson vid Lunds universitet, där ett helt djurfritt medium utvecklats för cellodling. Maria Karlgrens forskargrupp tog nästa steg genom att testa om cellerna inte bara kunde odlas, utan också fungerade som tillförlitliga modeller för läkemedelsstudier. 

– Vårt mål var att visa att modellerna fungerar lika bra utan kalvserum. I vissa fall ser resultatet till och med något bättre ut med de syntetiska medierna, berättar hon. 

Intresset för djurfria alternativ inom forskningsvärlden växer, enligt Maria, även om omställningen tar tid. I sitt arbete med djurfria alternativ möts hon av både nyfikenhet och skepsis. 

– Många ser tydliga fördelar, medan andra inte riktigt ser behovet av förändring. Men när det gäller just kalvserum upplever jag att allt fler forskare inser vinsterna. Det finns hopp, även om det ännu inte finns någon egentlig yttre press på forskare att byta. 

Dessa forskningsresultat och framsteg visar att det är möjligt att minska beroendet av kalvserum utan att kompromissa med kvaliteten – ett steg som kan få stor betydelse för framtidens läkemedelsutveckling.

Möt oss under Almedalsveckan – samtal om framtidens djurfria forskning

Under Almedalsveckan 2026 finns Forska utan djurförsök på plats för att lyfta utvecklingen av moderna, djurfria forskningsmetoder och diskutera hur de snabbare kan bli en självklar del av svensk och europeisk forskning.

Vi bjuder in forskare, beslutsfattare, sakkunniga och andra intresserade att möta oss i samtal om hur djurförsök kan ersättas med mer människorelevanta och etiskt hållbara metoder, för att effektivare nå medicinska framsteg.

Under veckan arrangerar vi flera intressanta programpunkter:

• Paneldebatt om hur djurfria metoder kan bli förstahandsval i forskningen
• Öppet hus och mingel, där du kan träffa oss och höra mer om våra satsningar
• Rundabordssamtal om innovation och vägen till snabbare genomslag för nya metoder

Vi deltar också i ytterligare samtal och samarbeten under veckan, bland annat en paneldebatt i samarbete med Djurens rätt om begränsningar i traditionella djurmodeller.

Almedalen är en viktig mötesplats för dialog, kunskapsutbyte och påverkan och vi ser fram emot att träffa dig där. Kom förbi, ställ frågor och delta i samtalen om en framtid där forskningen är djurfri.

Läs hela programmet här: Forska utan djurförsök i Almedalen 2026

Nu öppnar vi för nya ansökningar om forskningsanslag

I dag öppnar vi portalen för årets ansökningar av forskningsanslag. Lagom till öppnandet har vi dessutom lanserat ett nytt ansökningssystem där vi har byggt om det för att göra processen både säkrare och betydligt enklare för forskare att söka finansiering.

Det nya systemet minskar den administrativa bördan och gör att sökande kan lägga mer tid på det som är viktigast: forskningen. En av de stora nyheterna är att det nu går att ansöka om finansiering för 1–3 år direkt i ett och samma steg, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktigt arbete och hållbar utveckling i projekten.

Vi inför även skärpta riktlinjer för vilka projekt som kan få finansiering. Som huvudregel beviljas inte medel till projekt som använder derivat från djur, med endast ett fåtal undantag.

Portalen är öppen från och med i dag, och vi uppmanar forskare att påbörja sina ansökningar redan nu.

EU nära att presentera ny färdplan för att minska djurförsök

Sedan direktiv 2010/63/EU infördes har EU haft som mål att ersätta, minska och förfina djurförsök där det är vetenskapligt möjligt. Sedan dess har flera viktiga steg tagits, bland annat genom det fullständiga förbudet mot djurtestning av kosmetika. Trots direktivet används djur fortfarande brett inom biomedicinsk forskning, kemikalietestning och läkemedelsutveckling, delvis på grund av existerande regelverk och krav.

För att påskynda övergången till alternativa metoder arbetar nu EU-kommissionen med en uppdaterad färdplan för att fasa ut just kemikalietestningen på djur. Färdplanen väntas vara klar och presenteras under det första kvartalet 2026, och med bara dagar kvar råder stor förväntan på vad den kommer att innehålla.

Under de senaste åren har nya metoder utvecklats snabbt. Exempel är avancerade cellmodeller, organ-on-chip och AI-baserade analyser, som i vissa falla kan ge mer träffsäkra data än traditionella djurstudier. Dessa metoder används i dagsläget främst ett komplement, men väntas få ökad betydelse framöver.

Sammantaget pekar utvecklingen på att EU står inför ett skifte där modernare och mer människorelevanta forskningsmetoder får en större roll. Det ska bli spännande att se vad denna färdplan faktiskt innehåller. Vi är nu i slutet av det första kvartalet 2026, med bara dagar kvar tills färdplanen förväntas presenteras.

Besök hos Centerpartiets Anders Ådahl om framtidens forskningspolitik

I onsdags besökte vi Centerpartiets andre vice gruppledare samt forsknings-, högre utbildnings- och näringspolitiska talesperson, Anders Ådahl, för ett samtal om riktningen för svensk forskningspolitik.

Under mötet överlämnade vi vårt politiska program och lyfte flera områden där vi ser behov av förändring för att stärka forskningens kvalitet, relevans och framtidsförmåga.

Ett av våra huvudbudskap handlade om behovet av att fasa ut och på sikt förbjuda användningen av fetalt kalvserum. Vi framhöll vikten av att styra om forskningen mot djurfria, mer tillförlitliga och moderna alternativ – som till exempel det serumfria medium som utvecklats av vår tidigare anslagstagare forskaren Stina Oredsson.

Vi betonade också att 3R-centret behöver utökade resurser för att Sverige ska kunna bli ett föregångsland inom utvecklingen av metoder som ersätter, minskar och förfinar djurförsök. Trots att Sverige ofta lyfts fram som ett forskningsland ligger vi idag efter när det gäller övergången till mer moderna och människorelevanta metoder. För att nå den forsknings-excellens som ofta eftersträvas krävs därför tydligare politiska prioriteringar, långsiktiga satsningar och riktade resurser.

Samtalet var konstruktivt och gav goda möjligheter att fortsätta driva frågorna framåt. Vi ser fram emot att hålla kontakten och vidareutveckla dialogen. Om några veckor fortsätter vårt politiska arbete med ett möte hos Socialdemokraterna.

Maria Karlgren tilldelas årets Björn Ekwall Memorial Award

Vi är stolta och glada att berätta att Maria Karlgren, verksam i vår innovationshub, har utsetts till mottagare av 2026 års Björn Ekwall Memorial Award. Priset delas ut av Björn Ekwall Memorial Foundation, som varje år uppmärksammar framstående insatser inom celltoxikologi och utvecklingen av djurfria testmetoder.

Maria prisas för sitt banbrytande arbete med helt djurfria modeller för att studera toxicitet i mänsklig lever och tarm – forskning som ligger helt i linje med Björn Ekwalls vetenskapliga arv och vision för säkrare och mer humana testmetoder.

Som betydande donator till priset är vi extra glada över att årets utmärkelse går till en forskare inom vår egen miljö. Vi gratulerar Maria varmt och ser fram emot att följa hennes fortsatta utveckling och påverkan inom området.