Storbritannien fortsätter att satsa på djurfri forskning. Sverige fortsätter att halka efter.

Storbritannien investerar 20 miljoner pund i en ny nationell forskningssatsning på mänskliga organoider – små modeller av organ som odlas från mänskliga celler. Målet är att utveckla mer träffsäkra metoder för läkemedelstestning, förbättra behandlingen av sjukdomar och samtidigt minska behovet av djurförsök.

Satsningen leds från Cambridge och ska bygga upp ett bibliotek av standardiserade och validerade organoider som kan användas av både akademiska forskare och läkemedelsindustrin. Organoiderna tas fram från mänskliga celler och kan efterlikna viktiga funktioner i exempelvis tarm, tumörer och hjärna. På så sätt kan forskare studera sjukdomar och testa nya behandlingar i modeller som bättre speglar mänsklig biologi.

Bakgrunden är tydlig: många mänskliga sjukdomar går inte att återskapa fullt ut i djur. Det gör att resultat från djurförsök inte alltid kan förutsäga hur en behandling fungerar hos människor. Med patientbaserade organoider hoppas forskarna kunna identifiera lovande läkemedelskandidater tidigare, sortera bort ineffektiva behandlingar och på sikt bidra till mer individanpassad medicin.

Professor Matthias Zilbauer vid Cambridge Stem Cell Institute beskriver satsningen som ett viktigt steg framåt för framtidens läkemedelsutveckling:

”Det kommer att ha en stor påverkan på antalet djur som används och på hur vi utvecklar nya läkemedel i framtiden.”

Han sammanfattar också varför mer människorelevanta modeller behövs:

”Vi vill ha tester och modeller som kan tala om för oss vilka behandlingar som fungerar, och för vilka patienter. Det kan inte en mus berätta för oss.”

Satsningen ingår i Storbritanniens bredare arbete för att påskynda övergången till så kallade New Approach Methodologies, NAMs. Hit hör bland annat organoider, organ-på-chip, avancerade cellmodeller och artificiell intelligens – metoder som kan ge mer relevanta resultat för människor och samtidigt minska användningen av djur i forskning.

Forska utan djurförsök välkomnar utvecklingen. Den brittiska satsningen visar att investeringar i moderna, djurfria och humanrelevanta metoder inte bara är en etisk fråga, utan också en förutsättning för mer träffsäker och effektiv forskning. Nu hoppas vi att Sverige följer efter med långsiktiga satsningar på utveckling, validering och användning av metoder som bättre speglar människans biologi.

För att Sverige ska ligga i framkant inom framtidens forskning krävs tydliga politiska initiativ, strategisk finansiering och ett närmare samarbete mellan forskare, myndigheter och industri. Organoider är ett konkret exempel på hur vetenskaplig kvalitet och minskat djuranvändande kan gå hand i hand.

Nytt djurfritt material kan förändra organoidforskningen

Organoider har blivit ett viktigt verktyg inom modern biomedicinsk forskning. Samtidigt är många organoidmodeller fortfarande beroende av extracellulära matrixmaterial från djur, såsom Matrigel/BME, för att ge cellerna den miljö de behöver för att växa och organisera sig.

Matrigel utvinns från tumörer som växer i möss och har en komplex sammansättning som dessutom kan variera mellan olika batcher. Detta kan skapa utmaningar för forskare som eftersträvar väldefinierade och reproducerbara experimentella förhållanden.

Nu utvecklas nya alternativ.

Forskare vid Hubrecht Institute och Radboud University har utvecklat ett system där Invasin, ett protein från bakterien Yersinia, kombineras med en syntetisk hydrogel för att skapa en miljö där organoider kan växa och utvecklas – utan material från djur.

Professor Hans Clevers, som tillsammans med sin forskargrupp står bakom utvecklingen, beskriver Invasin:

”Invasin är ett helt definierat, rekombinant protein som produceras i E. coli. Det är fritt från animaliska komponenter och kostnadseffektivt, vilket möjliggör odling av humana organoider utan att vara beroende av matrixmaterial från djur.”

Detta är intressant inte bara ur ett 3R-perspektiv. Ett definierat och syntetiskt odlingssystem kan ge forskare större kontroll över vilka komponenter cellerna exponeras för och minska en del av den variation som är förknippad med komplexa material från djur.

I de studier som hittills har genomförts har Invasin-baserade system stöttat tillväxt och utveckling av organoider på nivåer som är jämförbara med Matrigel/BME i de modeller som undersökts. Det öppnar möjligheten att ersätta ett komplext material från djur med ett mer definierat och kontrollerat alternativ.

Och kanske är det mest oväntade av allt?

Lösningen kommer från en bakterie.

Rekombinant Invasin finns redan kommersiellt tillgängligt för forskningsändamål. Samtidigt pågår utvecklingen av färdiga Invasin-baserade odlingssystem, med potential att göra tekniken tillgänglig för en bredare forskarkår.

På Forska utan djurförsök följer vi denna utveckling med stort intresse. Att minska vårt beroende av material från djur kräver inte bara nya biologiska modeller – vi behöver också utveckla de material och verktyg som dessa modeller är beroende av.

Det är så vi bygger framtidens forskning – steg för steg, material för material.

Forska utan djurförsök deltar som expert i EU:s ERA-satsning för djurfria metoder

Forska utan djurförsök är en av de organisationer som deltar i EU:s arbete för att påskynda utvecklingen och användningen av djurfria forsknings- och testmetoder, så kallade New Approach Methodologies (NAMs). Vi är representerade i en av fyra arbetsgrupper inom European Research Area (ERA), där experter från hela Europa samlas för att identifiera hinder och hitta lösningar som kan stärka området.

NAMs omfattar bland annat organoider, organ-på-chip, avancerade cellmodeller och AI-baserade metoder. Dessa tekniker har stor potential att ge mer människorelevanta och träffsäkra resultat inom forskning, läkemedelsutveckling och testning av medicintekniska produkter.

För att nya metoder ska få verkligt genomslag krävs dock mer än teknisk utveckling. Det behövs också framsteg inom exempelvis validering, utbildning, finansiering, regelverk och implementering. Det är dessa frågor som arbetsgrupperna nu arbetar med.

Arbetet pågår mellan 2025 och 2027 och är en del av EU:s långsiktiga satsning på att stärka det europeiska forskningsområdet och skapa bättre förutsättningar för framtidens forsknings- och testmetoder.

– Vi ser det som mycket värdefullt att få bidra med vårt perspektiv och vår erfarenhet i detta viktiga arbete. Utvecklingen av djurfria och människorelevanta metoder är avgörande för framtidens forskning, säger Malin Ekelund, generalsekreterare för Forska utan djurförsök.

Organoider kan bana väg för framtidens läkemedel

Små människovävnader som odlas i laboratoriet kan komma att spela en allt större roll i utvecklingen av nya läkemedel. Enligt en artikel i Nature ger organoider mer människorelevanta resultat än traditionella djurmodeller och kan därmed bidra till både säkrare läkemedel och färre djurförsök.

Intresset för organoider ökar snabbt inom både forskning och läkemedelsutveckling. Organoider är små tredimensionella vävnadsmodeller som odlas från mänskliga celler och som efterliknar viktiga funktioner hos mänskliga organ. Genom att studera hur dessa modeller reagerar på olika substanser kan forskare få värdefull kunskap om hur läkemedel sannolikt kommer att fungera i människor.

Enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature visar utvecklingen att organoider kan ge mer relevanta och träffsäkra resultat än traditionella djurmodeller. Tekniken kan därför förbättra möjligheterna att identifiera effektiva och säkra läkemedelskandidater redan i tidiga skeden av läkemedelsutvecklingen.

Samtidigt öppnar regulatoriska myndigheter allt mer för användningen av så kallade nya metodologier (NAMs), där organoider ingår. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA lyfter exempelvis fram avancerade djurfria metoder som ett viktigt verktyg för framtidens läkemedelsutveckling.

Ett viktigt steg mot mer människorelevant forskning

För den som vill se en övergång till forskning utan djurförsök är utvecklingen särskilt intressant. Organoider är ett exempel på hur modern forskning kan använda mänskligt baserade modeller för att besvara frågor som tidigare ofta studerats i djurförsök.

Samtidigt som tekniken utvecklas ökar stödet från myndigheter, forskningsfinansiärer och läkemedelsindustrin för att implementera sådana metoder i praktiken. Det stärker bilden av att framtidens forskning i allt högre grad kommer att bygga på människorelevanta modeller som kan bidra till både bättre vetenskapliga resultat och minskat lidande för djur.

Källor: Nature (juli 2026), U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Ny rapport: Djurfria testmetoder driver både innovation och tillväxt

Djurfria testmetoder, så kallade NAMs (New Approach Methodologies), lyfts allt oftare fram som framtidens vetenskap. Nu visar en ny rapport att de också kan bli en stark motor för ekonomisk tillväxt.

En rapport beställd av kosmetikföretaget Lush visar att Storbritanniens sektor för djurfria testmetoder har vuxit från cirka 947 miljoner pund år 2021 till över 1,2 miljarder pund 2024. Prognoserna pekar på att marknaden kan nå en omsättning på 2,12 miljarder pund till år 2030 och samtidigt skapa fler än 12 000 arbetstillfällen.

Rapporten visar också att ökade offentliga investeringar kan ge betydande samhällsekonomiska effekter. En omfördelning av ytterligare 100 miljoner pund till forskning och utveckling inom NAMs beräknas kunna generera omkring 248 miljoner pund i skatteintäkter inom sju år.

Resultaten stärker bilden av att djurfria testmetoder inte bara är ett etiskt alternativ, utan också kan representera ett växande innovationsområde med stor vetenskaplig och ekonomisk potential.

Läs mer här: https://theindustry.beauty/lush-uk-animal-testing-research-2030/

Sommarhälsning från Forska utan djurförsök – spaningar från Almedalen och blick mot hösten

Almedalsveckan är nu avslutad och vi tar med oss många värdefulla intryck från årets program. Under veckan både deltog vi i och anordnade, samtal och seminarier med fokus på djurfri forskning, alternativa metoder till djurförsök och hur vi kan påskynda implementeringen av dessa. Det är tydligt att engagemanget för djurfri forskning fortsätter att växa och att viljan till förändring och utveckling är stark hos såväl beslutsfattare som civilsamhälle.

Vi fortsätter vårt påverkansarbete med full kraft till hösten. Fokus framöver kommer att ligga på vårt politiska påverkansprogram och dess prioriterade frågor, att utveckla vårt nätverk, ta fram aktuella samtalsteman och debattartiklar samt att driva arbetet vidare inom vårt Forskarforum för djurfria metoder. Målet är tydligt: att bidra till en forskningsframtid fri från djurförsök. Vi ser fram emot att fortsätta dialogen och samarbetet med beslutsfattare, forskare och andra viktiga aktörer.

Avslutningsvis vill vi informera om att vårt kansli och vår växel håller stängt under juli månad på grund av semestertider. Vid behov är ni varmt välkomna att kontakta oss via e-post på info@forskautandjurforsok.se, så återkommer vi så snart vi har möjlighet.

Vi önskar er en riktigt fin sommar!

Nu åker vi snart till Almedalen – möt oss på plats!

Nästa vecka är det dags för Almedalsveckan 2026, och just nu pågår de sista förberedelserna för fullt hos oss på Forska utan djurförsök. Vi ser fram emot intensiva dagar fyllda av samtal, möten och viktiga diskussioner om framtidens djurfria forskning.

Almedalen är en central mötesplats för samhällsdebatt, där politiker, forskare, organisationer och allmänheten samlas för att utbyta kunskap och idéer. För oss är det ett viktigt tillfälle att lyfta frågan om hur djurförsök kan ersättas med moderna, mer människorelevanta och etiskt hållbara metoder, samt hur omställningen kan gå snabbare.

Kom och möt oss där

Under veckan finns vi på plats för att träffa forskare, beslutsfattare och andra engagerade aktörer. Vi bjuder in till samtal om hur djurfri forskning kan bli norm och vilka förändringar som krävs inom politik, finansiering och forskningssystem.

Vi arrangerar flera programpunkter:

• Paneldebatt om hur djurfria metoder kan bli förstahandsval i forskningen
• Samtal om vägen från vision till verklighet
• Möjligheter till möten och dialog under veckan

En av våra höjdpunkter är paneldebatten ”Från vision till verklighet – hur gör vi djurfri forskning till norm?”, där forskare, experter och beslutsfattare diskuterar hur omställningen kan accelereras.

Se hela vårt program här: Program 2026 | Region Gotland

En vecka för påverkan och dialog

I år intensifierar vi vårt arbete ytterligare. Under veckan möter vi politiker och andra beslutsfattare för att driva på utvecklingen mot en forskningsframtid utan djurförsök. Samtidigt vill vi lyfta de framsteg som redan görs och skapa dialog om hur Sverige kan ta en ledande roll i omställningen.

Almedalen handlar om mötet mellan människor – och vill vi gärna träffa dig!

Kom förbi, ställ frågor och delta i samtalet om framtidens djurfria forskning. Vi ses i Almedalen!

Vill du bidra till utvecklingen av djurfria metoder?

Är du forskare och intresserad av att utveckla, använda, eller sprida kunskap om djurfria metoder? I så fall kan vårt forskarforum vara ett sammanhang för dig.

Forskarforum för djurfria metoder är en nationell, forskarnära samverkansarena där målet är att göra det enklare att hitta, förstå och använda alternativa metoder till djurförsök. Genom att samla kunskap, bygga nätverk och skapa gemensamma arbetssätt vill vi bidra till att fler vetenskapliga alternativa metoder utvecklas och används i praktiken.

En arena för samverkan och kunskapsutbyte

I forskarforumet möts akademi, näringsliv och civilsamhälle. Tillsammans arbetar vi för att stärka utvecklingen och genomslaget för djurfria metoder.

Forumet:

• Samlar och strukturerar kunskap om metoder, data och erfarenheter
• Bygger nätverk
• Bidrar till ökat genomslag genom kommunikation och samverkan

För dig som vill göra skillnad

Oavsett om du redan arbetar med djurfria metoder, eller är nyfiken på området, är du välkommen att bli en del av forumet. Här får du möjlighet att utbyta erfarenheter, ta del av aktuell kunskap och driva utvecklingen framåt.

Intresserad av att gå med?

Här kan du läsa mer om forskarforumet och skicka in din intresseanmälan via vårt formulär: Forskarforum för djurfria metoder

Välkommen att bli en del av ett växande nätverk som vill förändra forskningen och minska behovet av djurförsök.

Äntligen! EU presenterar sin färdplan

EU har nu äntligen presenterat den färdplan för att fasa ut djurförsök i kemikaliesäkerhetstestning som vi och många med oss har väntat på. Planen skulle ha presenterats under årets första kvartal, men kom nu den 1 juni.

Målet att på sikt ersätta djurförsök är inte nytt. Det har länge funnits inskrivet i EU lagstiftning att djurförsök ska ersättas när det är vetenskapligt möjligt. Det som har saknats är en konkret plan för hur omställningen ska gå till.

Nu visar kommissionen för första gången en färdplan för hur övergången kan genomföras inom kemisk säkerhetsbedömning. Färdplanen innehåller 22 åtgärder och omfattar 15 olika områden där djurförsök i dag används för säkerhetsbedömningar.

Det är ett mycket viktigt steg framåt.

Men samtidigt saknas en tydlig tidsplan för när djurförsöken faktiskt ska vara utfasade. Färdplanen beskriver riktningen och åtgärderna, men innehåller inga fasta slutdatum.

Det innebär i praktiken att kommissionen fortfarande undviker att sätta ner foten om när djurförsöken faktiskt ska vara historia. Utan tydliga delmål och tidsramar finns en uppenbar risk att omställningen går långsammare än vad som är både vetenskapligt och etiskt motiverat.

Nu blir genomförandet avgörande. Hur snabbt djurförsöken kan minska kommer att bero på hur ambitiöst kommissionen, medlemsstaterna och myndigheterna omsätter planen i praktiken. Samtidigt visar färdplanen hur komplex omställningen är. Att ersätta djurförsök handlar inte bara om att utveckla nya metoder, utan också om att säkerställa att de accepteras av myndigheter och ger minst lika tillförlitliga resultat för att skydda människor och miljö. Därför blir investeringar i forskning, validering och internationell samordning avgörande för att övergången ska kunna gå från ambition till verklighet.

Organ‑on-chip‑teknik ger nya insikter om kroppens reaktioner i rymden

Ny forskning med så kallade organ-on-a-chip öppnar för ett mer precist sätt att studera hur människokroppen påverkas i rymden.

Tekniken, utvecklad vid Wyss Institute vid Harvard University, bygger på små mikrochip som innehåller levande mänskliga celler och efterliknar funktioner i kroppens organ.

Genom att använda celler från en individ kan forskare skapa personliga “avatarer” och analysera hur exempelvis kosmisk strålning och mikrogravitation påverkar vävnad, två av de största medicinska utmaningarna vid längre rymdresor. Särskilt fokus ligger på benmärg, som är central för blodbildning och är känslig för strålningen.

Metoden gör det möjligt att genomföra fler och mer kontrollerade studier än tidigare, vilket ger en tydligare bild av hälsorisker vid längre rymdresor.

Samtidigt har tekniken stor potential även på jorden, där den kan bidra till utveckling av nya läkemedel och mer individanpassad behandling.