Miljontals djur varje år
Ingen vet hur många djur som används i försök över hela världen eftersom pålitlig statistik saknas och definitioner av vad som är ett djurförsök varierar. Antalet djur som används per år globalt har uppskattats till mellan 50 och upp till närmare 200 miljoner djur per år, beroende på vilken definition och vilket beräkningssätt som används. Inom EU har djuranvändningen minskat till ca 9 miljoner djur per år (efter att England, som är ett land med hög djuranvändning, lämnat EU). Med EU:s definition används i Sverige mellan 250 000 och 350 000 djur per år i försök. Men Sverige har också en egen, vidare definition av djurförsök. Enligt denna definitionen användes knappt 6,2 miljoner djur 2019, varav ca 5,5826 miljoner var fiskar och bläckfiskar som fångats i provfiske eller märkts.
EU har tydliga regler för hur alla EU-länder ska rapportera sin djurförsöksstatistik och vad som ska ingå. Medan den svenska definitionen omfattar alla djur som används för vetenskapliga syften, är EU:s definition snävare och inkluderar t.ex. inte djur i beteendestudier, utfodringsstudier, provfiske eller djur som avlivas för att celler eller organ ska användas i försök.
Varje djur räknas bara med en gång i statistiken, även om djuret används under flera år. Fram till och med 2012 rapporterades djuren i statistiken det år som försöket påbörjades. Från 2013 rapporteras djuren från de år de tas ur försök och ofta avlivas.
Antalet djur i försök kan variera en hel del från år till år. Det gäller särskilt antalet djurförsök utifrån den svenska definitionen, som inkluderar allt från avlivning av djur för att använda celler och vävnad till studier av vilda djur, forsknings om metoder för transport och slakt av lantbrukets djur samt provfiske, som sker för att bedöma fiskebestånd i olika vattendrag. I statistiken över djurförsök enligt svensk definition ingår, utöver de traditionella försöksdjuren, därför en stor andel grisar och höns. Bl.a. pågick en stor studie om skötselsystem för grisar under 2014, medan det tidigare år används många höns i olika projekt. I dessa fall rör det sig om forskning kring livsmedelsproducerande djur som påverkar försöksdjursstatistiken.
När det gäller traditionella försöksdjur på laboratorier kan variationerna t.ex. bero på om en särskilt stor studie påbörjas eller avslutats ett visst år, om ett universitet bygger om sitt djurhus och därmed har plats för färre djur under denna period. Läkemedelsföretag som stängt anläggningar i Sverige och flyttat sina djurförsök till andra länder har också inverkat på statistiken. Statistiken för 2020 kan förväntades visa en minskning av antalet använda djur jämfört med tidigare år, eftersom verksamhet både på universitet och företag begränsats under corona-pandemin. Statistik publicerad av EU-kommissionen har visat att det stämmer för flera att EU-länderna, medan andra ökade sin djuranvändning p.g.a. corona-relaterade djurförsök.
Generellt tycks antalet djur som används i försök tycks ha minskat något de senaste 15 åren, en trend som är särskilt tydlig när det gäller antalet djur som används enligt den svenska definitionen, om fiskar i provfiske och märkning räknas bort.
Nya regler för statistikrapportering som trädde i kraft i hela EU 2013 innebar att lidandet ska rapporteras i samband med försökets avslut. Det kan ta några år innan klassificeringen av lidande sker på ett jämförbart sätt överallt. Även om statistiken därmed kanske inte är riktigt tillförlitlig, är det viktigt information. Det nya sättet att rapportera statistik ökar möjligheterna att identifiera vilka djurförsök som innebär att djuren utsätts för störst lidande. Det ger verktyg för oss i Forska Utan Djurförsök att tydligare rikta in vårt forskningsstöd till forskare som utvecklar alternativ till djurförsök inom dessa områden.
Andelen djur som utsatts för avsevärd svårhetsgrad, ett mått på lidande och andra negativa effekter på djuren, har legat på mellan 7 % och 13 % under åren 2014-2020. Det handlar om totalt ca 30 000 djur per år i Sverige som utsatts för svårt lidande eller annat obehag, framför allt inom grundforskning, forskning om nervsystemet, cancer, immunsystemet och hjärt- och kärlsystemet. Läs mer om statistiken över lidande här >>
Trenden går mot färre djurförsök
Så här ser statistiken ur, år för år:
År | EU:s definition | Svensk definition, utan provfiske | Provfiske | Svensk definition inkl provfiske |
2022 | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu |
2021 | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu |
2020 | 274 076 | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu | ej publicerat ännu |
2019 | 260 525 | 330 987 | 5 826 376 | 6 157 363 |
2018 | 274 472 | 334 572 | 5 466 891 | 5 801 463 |
2017 | 324 771 | 399 327 | 7 257 043 | 6 857 716 |
2016 | 344 766 | 460 097 | 6 568 944 | 7 029 041 |
2015 | 258 403 | 330 777 | 16 042 553 | 16 373 330 |
2014 | 284 170 | 540 681 | 4 240 465 | 4 939 553 |
2013 | Data saknas | Data saknas | Data saknas | Data saknas |
2012 | 262 148 | 602 638 | 4 670 550 | 5 273 188 |
2011 | 296 684 | 829 813 | 7 734 237 | 8 564 050 |
2010 | 413 447 | 1 313 513 | 6 636 483 | 7 949 996 |
2009 | 395 672 | 950 381 | 6 202 241 | 7 152 622 |
2008 | 501 499 | 1 030 163 | 5 776 550 | 6 806 713 |
2007 | 524 764 | 1 034 465 | 6 096 188 | 7 130 653 |
2006 | 532 685 | 758 213 | 6 653 651 | 7 411 864 |
2005 | 505 681 | 1 273 277 | 6 356 105 | 7 629 382 |
2004 | 446 936 | 1 005 480 | 7 065 550 | 8 071 030 |
Källor: Statistikrapporter från Jordbruksverket och EU-kommissionen.
*Provfiske innebär vetenskaplig fångst för att bedöma fiskebestånden i hav, sjöar och andra vattendrag. Data från provfiske används bl.a. för att fastställa fiskekvoter.
** Lantbrukets djur används främst i forskning om olika djurhållnings- och transportmetoder, utfodring och slakt- och avlivningsmetoder samt i försök som syftar till att höja lönsamheten vid livsmedelsproduktion.
För mer information om hur stor andel av djuren som utsätts för lidande, läs mer här >>
Olika definitioner av djurförsök
Den svenska definitionen av djurförsök är mer omfattande än den i EU:s djurförsöksdirektiv, vilken i sin tur skiljer sig från definitioner i andra länder utanför EU. Det gör att det är svårt att jämföra djurförsöksstatistiken från olika länder. Även i den svenska statistiken anges olika antal djur som används i försök under ett visst år beroende på vilken definition som används. För att göra det hela ännu mer komplicerat har även de svenska definitionerna förändrats under åren. Siffror från 1980-talet och 1990-talet är t.ex. inte helt jämförbara med statistik från de senaste åren och ändringar i rapporteringen från 2013 gör att siffror från detta år och framåt inte riktigt fullt ut kan jämföras med tidigare år.
Den svenska definitionen omfattar alla djur som används för vetenskapliga syften. EU:s lagstiftning är mindre inkluderande och omfattar t.ex. inte djur i beteendestudier, utfodringsstudier, djur som avlivas för att celler eller organ ska användas i försök samt fiskar i provfiske, vilket räknas med i den svenska statistiken.
Vem publicerar statistiken och vad ingår?
Det är Jordbruksverket som samlar in och sammanställer den svenska djurförsöksstatistiken och som lämnar uppgifter från Sverige till EU-kommissionen. I rapporterna finns bl.a. information om hur många djur av varje art som används per år.
Vissa djur används i försök som sträcker sig över flera år, men varje djur ska bara finnas med i statistiken en gång, såvida djuret inte återanvänds i upprepade försök. Statistiken fram till och med 2012 avsåg antalet djur som försök påbörjas på för första gången under året, medan djuren räknas vid det tillfälle då försöket avslutas från och med statistiken för 2014 och framåt. Det finns även andra ändringar i statistikrapporteringen som trädde i kraft 2013, vilket gör att uppgifterna från detta år inte är fullt jämförbara med statistiken för tidigare år. För 2013 har ingen statistik publicerats, då redovisningssystemet inte blev klart i tid.
Informationen om vilken typ av försök eller forskning djuren används i, har varit knapphändig och statistik över hur många djur som utsätts för lidande har saknats före 2013. EU:s nya regler för vilken djurförsöksstatistik som ska rapporteras innebär att sådan information kommer att finnas tillgänglig i högre grad i framtiden. Den första statistik som rapporterats enligt nya reglerna är för 2014.
Djurförsök i Sverige
I Sverige finns cirka tre hundra anläggningar där djurförsök förekommer, främst på universitet och högskolor. Det finns även myndigheter som utför djurförsök, liksom privata företag inom läkemedels- och bioteknikindustrin. De allra flesta djurförsök i Sverige, ca 90%, utförs på universitet, högskolor och i landstingens regi (t.ex. universitetssjukhus).
Möss och fiskar är de absolut vanligaste försöksdjuren. Att möss utgör en så stor andel av djuren beror på att det nästan bara är möss som genmodifieras, och genmodifiering är ett vanligt sätt att skapa ”djurmodeller” för forskning. Drygt hälften av alla försöksdjur (enligt EU:s definition) är genetiskt modifierade och det är nästan alltid möss.
Andra vanliga försöksdjur är råttor, övriga fiskar och höns. Andra djur som används är bl.a. marsvin, kaniner, grisar, får, nötkreatur, grodor, kräldjur och olika fåglar, hundar, katter, hästar, illrar och apor. Hur många djur av olika arter som använd, och till vad, framgår av den årliga djurförsöksstatistiken som jordbruksverket publicerar här >>.
Om provfiske, forskningsprojekt för studier av vilda djur och forskning om lantbrukets djur räknas bort, så används de flesta försöksdjuren i Sverige i medicinsk och biologisk forskning. Det kan handla om grundforskning för att skaffa mer kunskap, eller mer tillämpad forskning för att studera sjukdomar och behandlingsmetoder. Kemikalietester är inte vanliga i Sverige och kosmetikatester på djur är förbjudet i hela EU.
Djurförsök i EU
Inom EU har antalet djur som används i försök minskat till under 10 miljoner per år sedan 2015, efter att tidigare ha legat på ca 10-12 miljoner, enligt EU:s definition av djurförsök (EU:s definition skiljer sig från den svenska, se ”definitioner” ovan).
Efter att England lämnat EU har statistiken räknats om och anges nedan utifrån de länder som nu ingår i EU. Antalet använda djur har då varit, inklusive djur som återanvänts i nya försök:
8 054 930 djur under 2020, 8 715 224 djur under 2019 respektive 8 979 081 djur under 2018.
(Om endast djur som används för första gången räknas så är antalet 7 938 064 för 2020, 8 579 439 för 2019 och 8 822 404 för 2018).
EU-kommissionen samlar in och publicerar statistikuppgifter för alla EU-länder samt en sammanställning över det totala antalet djur som används i hela EU. Den publicerade statistiken inkluderar information om antalet djur av olika djurslag som använts och även viss information om hur många djur som används för olika syften.
Internationell statistik
Tillförlitlig statistik över antalet djur som används i hela världen finns dessvärre inte. I en studie publicerad 2019, redogörs för försök att utifrån publicerad statistik beräkna antalet djur som användes även i länder där statistik inte förs eller inte är fullständig. Utifrån dessa beräkningar uppskattades att 192,1 miljoner djur användes i försök globalt under 2015. Beräkningarna inkluderar djur som avlivas för vävnader samt genmodifierade djur som endast används för avel.
USA antas vara det land där flest djur används, med ca 20-50 miljoner använda djur per år. Observera att i USA räknas inte råttor, möss, fåglar och fiskar med i den officiella statistiken över djurförsök, så statistiken bygger på kvalificerade estimeringar. I Kina beräknas ca16 miljoner djur användas per år och i Japan ca 11 miljoner djur per år.
Senast uppdaterad: 5 februari 2024