Argument

Det finns många skäl att ersätta djurförsök

För många är de etiska skälen – att man inte ska utsätta djur för lidande – tillräckliga. Andra anser att människan har en särställning som gör att det är rätt att använda djur i försök när det gagnar oss. De flesta är nog ändå överens om att djurförsök inte ska användas i onödan och att det är bra om fler djurförsök kan ersättas. Men visste du att satsningar på djurfri forskning också innebär att satsa på modern spjutspetsforskning och viktiga vetenskapliga framsteg?

Kritiken mot djurförsök och argumenten för att satsa på djurfria metoder handlar alltså inte enbart om djurens lidande, utan om att det behövs bättre metoder. Det finns en övertro på att djurförsöken ger oss all kunskap vi behöver för att få fram säkra läkemedel och få bort farliga kemikalier. Djurförsök är dessutom mycket dyra att genomföra och väldigt tidskrävande.

Även om det inte går att förneka att djurförsök historiskt har haft en stor betydelse för att få fram kunskap om och behandlingar mot sjukdomar, ska man vara medveten om att det finns skillnader mellan människor och djur. Resultaten kan inte överföras till människor rakt av. Ibland kan de till och med vara missvisande. Att utveckla nya, bättre och mer ändamålsenliga metoder ger stora fördelar även för oss människor.

Argumenten

1. Det handlar om väldigt många djur!

Många blir förvånade över att höra hur många djur som används i djurförsök.

I Sverige påbörjades försök på i genomsnitt 1 600 nya djur varje dag – nästan 576 000 djur per år – under 2011-2015. Det är en minskning jämfört med åren 2004-2012, då genomsnittet låg på över 990 000 djur per år. Antalet djur kan variera kraftigt mellan olika år, så det behövs statistik för flera år innan det går att dra några slutsatser om trenden pekar mot en varaktig minskning.

I hela världen används troligen över 100 miljoner djur i försök varje år. Det handlar alltså om riktigt många djur som används i djurförsök. Varje dag, varje vecka, året runt. Hjälp oss att göra något åt det!
Läs mer om djurförsöksstatistiken.

2. Djur utsätts för lidande i försök

Plågsamma djurförsök är tillåtet i Sverige och det finns få begränsningar av hur mycket lidande djur får utsättas för. Statistiken för 2014 var den första där lidandegraden angivits. Rapporten visar att 7 % av försöksdjuren har utsatts för ”avsevärd” svårhetsgrad både under 2014 och 2015, medan svårhetsgraden klassades som ”måttlig” för 56 % under 2014 och 51 % för 2015. ”Svårhetsgraden” avser det lidande djuren utsatts för under försök och avsevärd är den högsta svårhetsgraden.

Alla djurförsök är inte plågsamma, men det är inte alls ovanligt att försöksdjur är genmodifierade eller inavlade för att få olika sjukdomar som ska studeras. Andra förgiftas i tester av kemikalier och olika produkter. De kan också opereras för att få skador,  utsättas för stress, upprepade injektioner och blodprovtagning, tvångsmatning och andra ingrepp. Att djur inte får mat och vatten innan ingrepp är vanligt.  Livet som försöksdjur, i små burar, lådor, akvarier eller bås, är ofta torftigt och med otillräcklig stimulans. Läs mer om hur plågsamma djurförsök är.

3. Försöksdjuren är inte annorlunda än din hund, katt eller tamråtta

Försöksdjur är precis som vilka djur som helst.  Djur vill kunna gräva, klättra, bygga bo, springa, nyfiket undersöka miljön, allt utifrån deras artspecifika behov och individuella intressen. Men med få undantag hålls försöksdjur hela livet inomhus i små burar eller bås med liten möjlighet till aktiviteter och motion. Vissa djur hålls i grupp, medan andra hålls ensamma eller till och med isolerade, om det behövs för försöket. Så även om alla djur inte används i plågsamma försök, finns det all anledning att se till att fler djurförsök kan ersättas.

4. Det finns biologiska skillnader mellan människor och djur

Visste du att vanlig människomat kan göra djur sjuka? Lök, avokado, russin, salt, deg (när du bakar) och mjölk är exempel på livsmedel som kan vara direkt farliga för katter, hundar och andra djur.  Hundar blir sjuka av choklad och katter kan dö av en vanlig, receptfri värktablett från ditt medicinskåp. (Ge aldrig dina djur värktabletter utan att prata med veterinär först om vilka sorter som är säkra!)  Men… om nu människomat och mediciner som vi tål är farliga för vissa djur, kan det då fungera att använda djur för att testa vad som är farligt för oss? Svaret är att det finns stora likheter mellan alla djurarter, kanske särskilt mellan oss däggdjur. Men det finns också stora biologiska skillnader mellan arterna. Även i de fall vi har samma gener, är det inte självklart att de fungerar på samma sätt i en råtta som i en människa.

Det finns alltså all anledning att ifrågasätta resultat från djurförsök och istället satsa på att utveckla moderna metoder mer anpassade för att studera vad som händer i människokroppar snarare än i gnagare. Vi människor är ju inte gnagare i jätteformat.

5. Vi behöver bättre metoder för läkemedelsutveckling

Visste du att nio av tio blivande läkemedel visar sig sakna effekt eller ha allvarliga säkerhetsrisker som inte upptäckts i djurtesterna, utan först i kliniska studier på människor (eller ännu senare, efter en tid på marknaden). Detta trots att flera olika djurstudier görs innan ett läkemedel för första gången får ges till en människa.

Just nu utvecklas nya, lovande, djurfria metoder såsom att odla upp miniatyr(cell)modeller av olika organ och koppla ihop dem på små plattor för att skapa en cellmodell av en kropp. Avancerade cellmodeller används för att analysera hur läkemedel tas upp i celler och hur de interagerar med kroppen och med andra läkemedel. Beräkningsmodeller i dator används för att förutsäga om ett nytt läkemedel kommer att fungera. Och nya cellmodeller, t.ex. stamceller som odlats fram från hudprover från patienter, utgör nya modellsystem för att hitta nya vägar att bota sjukdomar. Läs mer om medicinsk forskning och läkemedelsutveckling och om hur bra/dåliga djurförsöken är.

6. Djur är inte perfekta modeller för människan i forskning

Även om det finns många exempel på djurstudier som gett viktigt kunskap, finns det också många exempel på andra fall när djurförsöken givit vilseledande resultat. Vi har redan nämnt att det finns biologiska skillnader mellan människor och djur. Ibland är de så stora att djuren inte fungerar som modeller för oss. Det har forskarna försökt lösa bl.a. genom att manipulera djuren på olika sätt så att de blir mer lika oss – eller i alla fall får sjukdomar eller symptom som påminner om människans. Inavel, operationer och genförändringar är några sätt att producera ”bättre djurmodeller”.

Men även om musen fått en mänsklig gen,  kan det finns andra skillnader som påverkar resultaten. Och just när det gäller genmodifierade djur har det visat sig svårt att få samma resultat igen, även om försöken upprepas på andra djurindivider med samma genförändring.

Runt om i världen har det börjat ställas krav på systematisk utvärdering av djurmodeller för att få mer kunskap om vilka som fungerar och vilka som inte gör det. Har vi för stor tilltro till forskning på råttor och möss? Många forskare menar det, och anser att vi måste satsa mer på forskningsmetoder som är mer relevanta för att få resultat som är överförbara till oss människor.  Läs mer om medicinsk forskning och läkemedelsutveckling och om hur bra/dåliga djurförsöken är.

7. Djurtester skyddar oss inte från farliga kemikalier

Känner du till att EU:s kemikalielagstiftning innebär miljontals nya djurtester, utan att ge tillräckliga kunskaper för att bedöma hur farliga kemikalierna är? Och har du tänkt på att varje gång någon forskare larmar i media om farliga ämnen så uttalar sig genast andra forskare som säger att det inte alls säkert att ämnet är så farligt? Tolkningarna av samma testresultat från djurstudier varierar, just eftersom det handlar om djurstudier. Forskarna är oense om hur relevanta de är för att bedöma risker för människor.

Djurtesterna är dessutom så dyra och tidskrävande att det inte anses realistiskt att ställa krav på att alla kemikalier vi har i vår närhet djurtestas – testkapaciteten i hela världen skulle inte räcka till. Bara en liten andel av alla kemikalier som finns på marknaden testas därför. Dessutom testas varje ämne för sig. Den kombinerade effekten av olika kemikalier utreds sällan, även om man vet att det kan ge större och andra skador om olika kemikalier blandas. Genom att utveckla nya och bättre metoder där cellmodeller och beräkningsmodeller i dator används istället för djurförsöken, kan dessa problem lösas.

8. Bättre kemikalietester, utan djurförsök, är på gång – men mer forskning behövs!

Forska Utan Djurförsök anser att det behövs nya, snabbare, billigare och mer tillförlitliga tester än dagens djurtester! Två statliga utredningar från 2012, en från Kemikalieinspektionen och en från Miljömålsberedningen, håller med. Utvecklingen av helt nya system för riskbedömning med hjälp av cellmodeller, beräkningsmodeller i dator m.m. kommer att göra det möjligt att testa fler kemikalier och blandningar och få mer användbara resultat. I USA har flera myndigheter gått samman och satsar på ett flertal projekt under det gemensamma namnet ”Tox21”. EU och kemikalieindustrin satsade 50 miljoner euro i ett projekt för att utveckla nya metoder att undersöka effekterna av långtidsexponering av olika ämnen. Resultatet blev ny kunskap och många idéer om vägen framåt för att utveckla nya riskbedömningsmetoder. Men det är ett tidsödande arbete, och trots nya anslag är satsningarna otillräckliga. Utvecklingen av nya metoderna som kan ge oss ökad kemikaliesäkerhet är alltså på god väg, men det går för långsamt.

9. Djurförsök är dyrt – satsningar på djurfria metoder lönar sig på flera sätt

Djurförsök är extremt dyra, särskilt om kostnaderna för lokaler, djurvårdarpersonal, veterinärer, tillsynspersonal och djurförsöksetisk prövning tas med i beräkningarna. En stor del av försöken sker på universitet och högskolor och med statliga forskningsanslag. Det innebär att skattebetalarna står för notan.

Men det finns även andra fördelar att satsa på djurfria metoder. Sverige har god forskarkompetens på området och det finns stora möjligheter att skapa nya jobb och nya företag om Sverige satsar målmedvetet på utveckling och kommersialisering av metoder som ersätter djurförsök. Andra fördelar är bättre riskbedömning av läkemedel och snabbare, mer effektiv utveckling av nya läkemedel, vilket också gynnar bioindustrin i Sverige. Flera statliga utredningar har även pekat på behovet av satsningar för att utveckla nya, mer prediktiva och tids- och kostnadseffektiva riskbedömningsmetoder istället för dagens djurtester. Nya metoder och ny kunskap ger även möjligheter att utveckla den biomedicinska forskningen och sänka sjukvårdens kostnader. Läs mer om hur Forska Utan Djurförsök arbetar för att få in satsningar på djurfria metoder i forsknings- och näringspolitiken här >>

10. Djurtestförbud = säkrare produkter och nya sätt att behandla sjukdomar

”Ett djurtestförbud innebär risk för konsumenternas säkerhet”, sa kritikerna när EU beslutade att förbjuda djurtester av kosmetika. Så EU sköt upp förbudet gång på gång. Men till slut fick EU-kommissionen nog. Industrin fick några år till på sig att utveckla nya alternativ till djurtesterna och därefter skulle djurtesterna förbjudas, vare sig det fanns djurfria testmetoder klara eller ej.

Industrin mångdubblade sina satsningar. Och efter bara några år presenterades stora framsteg inom området där man sagt att det skulle vara omöjligt att ersätta djurförsöken, t.ex. allergitester. Idag finns två provrörsmetoder godkända och fler är på väg. Tillsammans kommer de att kunna förutsäga risker för människan mycket bättre än djurtesterna.

Andra djurtester som ansågs ”omöjliga” att ersätta var sådana som visar effekter när kroppen exponerats för ett ämne eller en produkt under en längre tid. Men när EU-kommissionen och kosmetikaindustrin tillsammans satsade 50 miljoner euro på att med provrörsmetoder och datorkraft undersöka hur människokroppen (inte försöksdjuren!) påverkas av kemikalier, började resultaten rulla in. Nu finns hopp inte bara om mer effektiva (och etiska) testmetoder. Den nya kunskapen har även lett till nytänkande kring behandlingsstrategier för olika sjukdomar. Mer forskningsstöd för att utveckla djurfria testmetoder kan alltså leda både till säkrare produkter och nya behandlingar för sjukdomar!

11. Att använda djur som biologiska fabriker innebär smittorisk

Djur används idag som biologiska fabriker för att tillverka biologiska ämnen till t.ex. läkemedel. Forskning pågår också för att i framtiden kanske använda djurorgan vid transplantationer.

Men att använda material från djur eller ämnen som tillverkats i djur innebär risk för spridning av både kända och okända smittor. Då och då upptäcks nya smittämnen som inte tidigare kunnat förutsägas. Ett exempel är att både djur och människor smittades med prioner från kor som drabbats av galna-ko-sjukan. Fortfarande går det inte att diagnostisera smittade djur utan att avliva dem och undersöka hjärnan.

Användningen av djur för att producera t.ex. insulin och olika vacciner har därför minskat kraftigt. När djuren bytts ut mot tillverkning med moderna molekylärbiologiska metoder (t.ex. modifierade celler, bakterier eller jäst) har man också fått fram renare produkter med jämnare kvalitet. Därmed har även djurtesterna som tidigare gjordes för att kontrollera renhet, potens och effekt kunnat ersättas eller minskas.

12. Djurlaborationer utestänger studenter från utbildningar och många vittnar om avtrubbning och minskad empati

Genom djurförsöken i utbildningen introduceras studenterna till ett djurförsöksbaserat tänkande, och lär sig att använda djur som forskningsredskap, ofta utan att de etiska aspekterna diskuteras först och utan att studenterna får en chans att på ett seriöst sätt diskutera sina känslor kring djuranvändningen.

Djurlaborationer i undervisning kan också avskräcka studenter från en utbildning, om de inte orkar ”bråka” för att få tillgång till andra undervisningsmetoder. Därmed utestängs studenter med stor empati och önskan att studera och forska inom t.ex. biomedicin. Forska Utan Djurförsök menar att studenter i stället bör få större möjligheter att lära sig moderna, djurfria tekniker.

En del studenter känner sig pressade att delta i djurlaborationer trots att de känner att det är fel. Många studenter och forskare vittnar om att de blivit avtrubbade och successivt flyttar fram gränserna för vad de kan acceptera att göra med djuren. Läs mer om djurförsök i utbildning.

13. Studenter lär sig mer av djurfria undervisningsmetoder

Det finns flera studier som visar att studenter tar till sig information bättre och kommer ihåg den längre, när dissektioner och laborationer med levande djur ersatts med t. ex. datorsimulering, övning på modeller och dockor och tester på sig själva. Läs mer om djurförsök i utbildning.

14. Arbetsmiljöproblem och giftigt avfall

Djurförsök kan innebära arbetsmiljöproblem. Att ta hand om försöksdjur och deras burar kan innebära tunga lyft, risk att bli biten eller på annat sätt skadas av djur och även risk för att utveckla pälsdjursallergi.

När farliga kemikalier används finns det fördelar att använda cellmodeller, bl.a. eftersom mindre volymer av farliga ämnen då behöver användas i testerna. Att ersätta djurförsök med cellmodeller och datorer minskar också mängden miljöfarligt avfall från labben (i vissa fall måste både avlivade djur och burspån hanteras som farligt avfall).

Att arbeta med försöksdjuren kan också vara påfrestande på andra sätt. Många som arbetar med försöksdjur tycker att det är jobbigt att djur de har fått en relation till måste avlivas eller mår dåligt. Det är också vanligt att personer som jobbar med djurförsök känner att de inte öppet kan berätta för utomstående vad de arbetar med, eftersom de då blir ifrågasatta.

15. EU:s djurförsökspolitik har som mål att djurförsök ska ersättas – och Sverige är på väg att halka efter

Hösten 2010 antog EU ett nytt djurförsöksdirektiv, med regler som alla EU-länder måste införa i sin nationella lagstiftning. Positivt i EU:s djurförsöksdirektiv är att det i punkt 10 i inledningen tydligt framgår att det yttersta målet är att djurförsök på sikt helt ska ersättas:

”Även om det är önskvärt att ersätta användningen av levande djur i försök med andra metoder som inte kräver användning av levande djur, är det fortfarande nödvändigt att använda levande djur för att skydda människors och djurs hälsa och miljön. Detta direktiv är dock ett viktigt steg mot att uppnå det slutliga målet att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det. Syftet med detta direktiv är därför att underlätta och främja användningen av alternativa metoder. Syftet är även att garantera en hög skyddsnivå för de djur som ännu måste användas i försöken. Detta direktiv bör regelbundet ses över mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen och utvecklingen av djurskyddande åtgärder.” (EU direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, skäl 10, vår understrykning)

Målet är alltså att djurförsök på sikt ska ersättas. Självklart kommer ett land som satsar på djurfria metoder och därmed ligger före de andra länderna, att vinna marknadsandelar vartefter efterfrågan på djurfria tekniker ökar. Sådana riktade satsningar har redan gjorts i England i samarbete mellan bl.a. myndigheter och forskningsfinansiärer som tagit fram detaljerade planer, med en uppföljning (2015) för se till att landet ligger i framkant och tjänar på de nya djurfria metoderna. Och Holland har som första land tagit fram en avvecklingsplan för djurförsök, där ett av målen är att regulatoriska djurförsök, alltså de tester som krävs i olika lagar och regelverk, ska avvecklas senast 2025. (Läs avvecklingsplanen här >> eller se en videosammanfattning här >>). Sverige har inte alls hängt med, utan är på väg att halka efter när det gäller arbetet med att ersätta djurförsök.

Senast uppdaterad: 13 juni 2017