Author Archives: Karin Gabrielson Morton

Vetenskapsrådets tidskrift om varför djurförsöksfria forskningsmetoder behövs

Mer ekonomiska och mer exakta jämfört med att använda försöksdjur som ska efterlikna människan – så beskriver forskarna Gunnar Cedersund och Lena Palmberg sina djurförsöksfria metoder i Vetenskapsrådets tidning Curie. Båda har fått anslag från Forska Utan Djurförsök.

Vetenskapsrådets nättidningen Curie bevakar aktuella forskningsfrågor, förklarar och fördjupar och sätter in forskning i sitt sammanhang. Och visst är det högaktuellt att ”Satsa mer på att utveckla alternativa metoder”. Det är rubriken på en artikel där två forskare, Lena Palmberg, Karolinska Institutet och Gunnar Cedersund, Linköpings universitet, presenterar sin forskning – som fått anslag från Forska Utan Djurförsök. De resonerar också kring vad som behövs för att fler metoder som ersätter djurförsök ska kunna utvecklas. Forska Utan Djurförsöks presenteras och vår sakkunniga, Karin Gabrielson Morton, är med i en kort intervju.

I en tidigare artikel, med rubriken ”Alternativa metoder kan visa vägen för svensk forskning” intervjuas Monica Björklund om sin och Mattias Öbergs nya rapport Att kommunicera om nya metoder utan djurförsök.
Monica Björklund är jurist och omvärldsstrateg och Mattias Öberg är docent i toxikologi vid Karolinska institutet. Alternativ till djurförsök hanteras oftast som en djurskyddsfråga, och inte som den viktiga forskningsfråga det är, enligt de två rapport-författarna. De menar att om forskare klev fram och berättade mer om nyttan av nya alternativa metoder skulle frågan kunna bli strategiskt viktig för svensk forskning och innovation.

Försöksdjurens dag 24 april

Den 24 april varje år uppmärksammas försöksdjuren runt om i världen, för då infaller den internationella Försöksdjurens Dag.

Bara i Sverige används hundratusentals djur i djurförsök varje år. Räknar man med fiskar i provfiske så är antalet flera miljoner. Hur många djur som används i hela världen är okänt, gissningar hamnar på allt mellan 50 miljoner och över 200 miljoner per år, beroende på vilken definition av djurförsök som används och vad gissningarna baseras på för data. För i många länder saknas statistik, i vissa finns inte ens djurskyddslagar som skyddar försöksdjuren. I USA finns lagar som ska skydda försöksdjur, men möss och råttor, som är de vanligaste försöksdjuren på laboratorier, är undantagna många regler och räknas inte med i statistiken.

Djurförsök ska ersättas så snart det är möjligt

Sverige har länge inkluderat försöksdjuren i djurskyddslagstiftningen och vi var, genom ett riksdagsbeslut 1978, först med att stödja utveckling av alternativ till djurförsök med statliga medel (fast Forska Utan Djurförsök var först – vi har gett anslag till forskning för att ersätta djurförsök sedan 1971). Sverige var samtidigt först med att införa djurförsöksetisk prövning av djurförsök, dvs att en etisk nämnd ska granska och bedöma planerade försök. Numera är sådan prövning något som krävs av alla EU-länder, enligt EU:s uppdaterade försöksdjurslagstiftning från 2010 (införd i alla EU-länder sedan 2013). EU:s Försöksdjursdirektiv tydliggör att alla djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Men för att det ska bli möjligt behöver man aktivt arbeta för en förändring och ge mer resurser till de forskare som utvecklar metoder som ersätter djurförsök.

Forska utan Djurförsök arbetar för att ersätta djurförsök genom att:
• Dela ut forskningsanslag till forskare som utvecklar nya moderna metoder som ersätter djurförsök.
• Samarbeta med forskare, myndigheter, industri m.fl. för att gemensamt hitta lösningar för att fler djurförsök ska kunna ersättas.
• Påverka politiskt, för att underlätta en omställning från djurförsök till djurförsöksfria metoder.
• Engagera, genom information till allmänheten och till media.

Här nedan kan du läsa om några av de forskare som får anslag från Forska Utan Djurförsök för att utveckla cellmodeller och matematiska modeller i dator, två områden där utvecklingen kommit långt och som redan bidragit till att ersätta många djurförsök.

Cellmodeller

Teknikutvecklingen har de senaste decennierna gjort det möjlighet att i laboratorier odla celler på sätt som allt bättre efterliknar livsmiljön i våra kroppar. Användningen av cellmodeller ökar därför inom medicinsk forskning, för att testa kemikalier och för att producera biologiska ämnen för t.ex. vaccinproduktion. Med nya metoder går det att genmanipulera celler så att t.ex. hudceller från en patient med Alzheimers omvandlas till hjärnceller för forskning om sjukdomen.

Det senaste är att odla celler och organliknande cellmodeller (organoider) i fördjupningar på ett chip (en liten platta som kan förses med mätutrustning av olika slag), och vätska i kanaler som levererar näring och transporterar bort avfall. Chip med olika organ, t.ex. hjärta, lever och lungor, kan sättas ihop till ett system för att t.ex. testa läkemedels påverkan på dessa organ. Tekniken kräver fortsatt utveckling och utvärderingar, men kan komma att ersätta många djurförsök på sikt.

Anna Falk och Robert Fredriksson är två av forskarna som får forskningsanslag från Forska Utan Djurförsök i år för att utveckla avancerade cellmodeller.

Anna Falks forskargrupp på Karolinska institutet omprogrammerar mänskliga celler för att skapa ”mini-organ-modeller” (organoider) av hjärnan, för att studera hjärntumörer i provrör istället för i hjärnan på försöksdjur. Idag transplanterar forskare in tumörceller från människor i djurs hjärnor för att studera tumörtillväxt, nervcellers mognad och nätverksbildande. Detta för att ta fram nya behandlingsmetoder mot cancer. Målet med detta projekt är att hitta möjligheter att ersätta cancertumörforskningens djurförsök med tester där forskningen sker på provrörsmodeller av hjärnan.

Fortfarande används möss i mycket plågsamma tester av varje tillverkningssats av nervgiftet botulinumtoxin, som används både i skönhetsbehandlingar och som behandling vid flera sjukdomar. De djurförsöksfria tester som hittills finns, kan inte användas av alla tillverkare och har inte fullt ut ersätt djurförsöken. Robert Fredrikssons forskargrupp vid Uppsala universitet har undersökt många olika celltypers egenskaper för att hitta celler som kan utgöra basen i en bättre cellbaserad testmetod som skulle fungera för många fler. De har kommit långt med att utveckla cellmodellen och ska nu se till att den optimeras, utvärderas och fungerar på ett tillförlitligt sätt för sitt ändamål. Målet är att helt ersätta de grymma testerna på möss.

Datormodeller

Datormodeller har ersatt enorma mängder försöksdjur inom läkemedelsindustrin de senaste 30-40 åren. I stället för de första testerna som tidigare gjordes på djur, används nu avancerade matematiska modeller i dator för att vaska fram ämnen som verkar ha önskad effekt. Många fler substanser kan undersökas på detta sätt och betydligt snabbare än med djurförsök!

Motsvarande modeller används också för att bedöma risker med olika kemikalier; datorerna används då för att se om ett ämnes egenskaper kan kopplats till hälsorisker för människan.

Inom systembiologi byggs matematiska modeller i dator för att analysera och knyta ihop data från undersökning av både friska och personer med olika sjukdomar och från olika experiment. Till exempel kan data från provrörsförsök med mänskliga celler matas in i modellerna. Enorma mängder data sorteras och användas för att hitta mönster och förutsäga vad som händer i biologiska system när olika parametrar förändras, som exempelvis när man tillför läkemedel. Artificiell Intelligens, AI, används för att kunna analysera allt större mängder data snabbt och effektivt. Samtidigt utvecklas alltmer avancerade virtuella modeller av mänskliga organ och biologiska system.

Nedan presenteras två av forskarna som får anslag i år från Forska Utan Djurförsök för att utveckla metoder där datorer, beräkningsmodeller och AI ersätter djurförsök.

Gunnar Cedersund vid Linköpings universitet utvecklar matematiska, systembiologiska modeller som beskriver diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar på ett sätt som förutsäger vad som händer i patienten mer korrekt än vad djurförsöken gör. Arbetet sker i samarbete med ett läkemedelsföretag som redan använder dem i sin forskning för att ta fram nya och bättre läkemedel. Vartefter nya data genereras kan modellerna förbättras och bli alltmer precisa – och ersätta allt fler djurförsök.

För att undersöka om kemikalier påverka våra hormonsystem används både cellmodeller, datorer och djurförsök. Men cell- och datormodellerna behöver förbättras; de kan ge helt olika resultat för samma ämne. I detta projekt, under ledning av Per Artursson, Uppsala universitet, används AI i beräkningsmodeller för att analysera data om kemikalier som har kända hormonstörande effekter och sedan undersöks varför modellernas resultat varierar. Målet är att justera cell- och datormodellerna så att djurförsöken kan ersättas.

Läs mer om projekten som fått forskningsanslag i år > (öppnas i en ny flik)”>här >>

Vetenskapsrådet utlyser 3R-bidrag

Vetenskapsrådet har utlyst ”Projektbidrag för utveckling av metoder för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök (3R)” inför 2022. Sista ansökningsdag är 17 mars.

Bidragsbelopp som kan sökas är minst 400 000 kronor per år och max 800 000 kronor per år.

3R-relevans är ett absolut krav för att få bidrag; projektet måste alltså syfta till att utveckla metoder för ersättning, begränsning och/eller förfining av djurförsök enligt 3R-principen (efter engelskans replace, reduce och refine, se nedan). Förutom hög vetenskaplig kvalitet ska relevans för minst ett av de tre R:en uppfyllas.

Utlysningen finns på Vetenskapsrådets hemsida, här >>

De 3R:ens princip innebär:

Replace – ersätta
Att ersätta djurförsök betyder att ersätta djurförsök med en metod där djur inte används och som ger motsvarande eller bättre information.

Reduce – minska
Att minska antalet djur betyder att använda färre djur än tidigare i ett försök. Att minska antalet djur kan också innebära ett försöksupplägg där mer information fås från ett och samma djur, utan att öka lidandet.

Refine – förfina
Att förfina djurförsök betyder att minimera smärta eller annat lidande för djur i försök och att öka välfärden för djur som används i försök.

Karin vald till 2:a vice ordförande i Nationella kommittén

Karin Gabrielson Morton, sakkunnig på Forska Utan Djurförsök, har valts till andra vice ordförande i Sveriges Nationella kommitté för försöksdjursfrågor. Sedan 2013 ska EU-länder ska ha en sådan Nationell kommitté, NK, för att uppfylla kraven i EU:s försöksdjursdirektiv. NK har i uppdrag att:

  • ge råd och stöd till svenska djurskyddsorgan (grupper som ska finnas vid varje verksamhet som bedriver djurförsök) och berörda myndigheter när det gäller att föda upp, skaffa, hålla, sköta och använda försöksdjur samt den etiska prövningen av djurförsök
  • stödja djurskyddsorganen för att de ska kunna ge information till varandra om sitt arbete
  • dela med sig av bästa praxis och samarbeta med övriga verksamheter och kommittéer i Europa

Den svenska Nationella kommittén är även styrgrupp till Sveriges 3R-center, ett kunskapscenter vars uppgift det är att samla in och sprida information om de 3R:en, dvs att djurförsök så långt som möjligt ska ersättas (Replace, på engelska), antalet djur i varje försök ska minskas (Reduce) och lidandet minskas (Refine). 3R-centret har de senaste åren tagit på sig en allt större roll som samordnare för att samla in och sprida kunskap, samla den svenska kompetensen och driva ett strategiskt arbete. Kort sagt att främja de 3R:en på alla sätt utom att själva stödja forskning för att utveckla nya metoder – det uppdraget ligger kvar på Vetenskapsrådet, och de statliga anslagen till sådan forskning har dessvärre inte ökats.

Nationella kommitténs roll som styrgrupp till 3R-centret innebär att ta fram verksamhetsplaner för centret, prioritera centrets arbete och besluta om vilka råd och rekommendationer som 3R-centret ska ge ut.

  • Forska Utan Djurförsök var pådrivande i arbetet för att Sverige skulle få ett kunskapscenter för 3R-frågor, och det känns därför mycket bra att ha ett så nära samarbete med den ambitiösa personalen på 3R-centret, säger Karin Gabrielson Morton om det nya uppdraget.

Läs mer om 3R-centrets arbete på centrets nya > (öppnas i en ny flik)”>hemsida >>

Djurförsökfria metoder viktigt för forskning och innovation


Alternativ till djurförsök hanteras oftast som en djurskyddsfråga. Men en ny rapport från Karolinska Institutet, visar att utvecklingen av nya metoder utan djurförsök är strategiskt viktig för svensk forskning och innovation.

I regeringens forskningspolitiska proposition framgår att …”Sverige kan bli världsledande inom alternativa metoder”. För att det ska bli verklighet, krävs ökad kommunikation och samverkan mellan forskare, myndigheter och företag. Samtidigt finns flera hinder för utvecklingen.

Rapporten ”Att kommunicera om nya metoder utan djurförsök. Upplevelser, utmaningar och uppmaningar” har tagits fram av docent Mattias Öberg vid Karolinska Institutet och omvärldsstrategen Monica Björklund. Den bygger på djupintervjuer med forskare från Karolinska Institutet, riksdagsledamöter, myndigheter, branschorganisationer från läkemedels- och kemikalieindustrin, intresseorganisationer samt representanter för de globalt verksamma företagen AstraZeneca och L’Oréal.

Forska Utan Djurförsök nämns åtskilliga gånger i rapporten, som bl.a. visar att Forska Utan Djurförsöks forskningsanslag, politiska påverkansarbete och informationsinsatser har stor och viktig betydelse för att djurförsöksfria metoder ska utvecklas, men även för att öka intresset för frågan.

Forskningsmetoderna inom läkemedelsutveckling och riskbedömning av kemikalier utvecklas i snabb takt. Utvecklingen av nya metoder – som avancerade cellmodeller och datorberäkningar – möter ett behov av mer humanrelevant forskning. Det bidrar också till att nå målsättningarna att ersätta djurförsök, som finns i EU-lagstiftningarna om säkra kemikalier (REACH) och Försöksdjursdirektivet.

I rapporten framgår bland annat att:

  • Riksdagsledamöterna, myndigheterna och industrin ser stor potential med nya metoder utan djurförsök. De efterfrågar mer och bättre kommunikation från forskare och ger konkreta råd för att nå fram.
  • Forskarna möter ett konservativt synsätt från andra forskare och vetenskapliga tidskrifter, som ofta efterfrågar djurmodeller.
  • Industrin vill att akademin tar större plats i frågan och att politikerna lyfter in den i centrala policydokument.

– Nya metoder utan djurförsök är strategiskt viktigt för svensk forskning och innovation. Det handlar om metoder som kan vara både snabbare och bättre anpassade till människors hälsa. Forskare och lärosäten har också en gyllene möjlighet att kliva fram och profilera sig inom nya metoder. De vi intervjuat efterfrågar forskarnas röster och vill veta vilka lärosäten som har kommit längst, säger Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.

Att få fram metoder utan djurförsök hamnar ofta i facket djurskyddsfrågor. Riksdagsledamöterna och industrin tycker att kopplingen måste bli starkare till forskning, utveckling och innovation, något som Forska Utan Djurförsök påpekat under många år. Forska Utan Djurförsök har länge arbetat med att lyfta dessa frågor i forskningspolitiken.

I rapporten ges en analys av vad som krävs för att de nya forskningsmetoderna ska göra ett större samhällsavstyck.

– Även om regeringen nu menar att Sverige kan bli världsledande inom alternativa metoder, saknas flera viktiga pusselbitar. Det behövs förändrade attityder, mer finansiering och konkreta politiska förslag. Vår rapport kan bidra med kunskap och inspiration, säger Monica Björklund, omvärldsstrateg och tidigare politiskt sakkunnig vid statsrådsberedningen i Regeringskansliet.

Projektet finansierades av Karolinska Institutet, inom en särskild satsning på projekt kring impact och samverkan.

Publikation
Att kommunicera om nya metoder utan djurförsök – Upplevelser, utmaningar och uppmaningar. Mattias Öberg & Monica Björklund. Karolinska Institutet, februari 2021. 
Länk till rapport

Forska Utan Djurförsök kommenterar regeringens forskningsproposition

Regeringens forskningsproposition saknar nya satsningar på att ersätta djurförsök. När regeringen tidigare i höstas presenterade sitt budgetförslag så ingick 15 miljoner kronor per år till Sveriges 3R-center, ett kunskapscenter för frågor som rör att minska och ersätta djurförsök samt minska lidandet när djur fortfarande används (de 3R:ens princip, utifrån de engelska begreppen för samma sak: Replace, refine, reduce). Bra, tyckte Forska Utan Djurförsök då. Men det skavde att budgeten inte innehöll ökade anslag till forskning för att utveckla nya metoder som kan ersätta djurförsök. Att genom 3R-centret öka kommunikation och samarbete är bra, men måste ju kompletteras med ökad forskning för att få fram nya djurförsöksfria metoder. De forskare som utvecklar de nya metoderna har ofta svårt att få pengar till sådana projekt.

Forska Utan Djurförsök har gång på gång påpekat att de fjuttiga 13 miljoner som staten delar ut till 3R-forskning via Vetenskapsrådet, VR, har legat på samma nivå sedan 2009, trots att antalet ansökningar ökar. Fortfarande beviljas anslag bara till 6 projekt per år, och beloppen till varje projekt” är lägre än de genomsnittliga anslagen som VR delar ut till andra projekt inom området ”medicin och hälsa”. Varför är det så? Tycker inte regeringen att det är viktigt att djurförsök ersätts?

Jo, det tycker regeringen faktiskt. ”Det är angeläget att alternativa metoder till djurförsök utvecklas”  och ”Sverige kan bli världsledande inom alternativa metoder, vilket kan bidra till såväl nya jobb som nya företag. Efterfrågan på snabbare, billigare och säkrare testmetoder är stor. Med alternativa metoder, exempelvis genom material som liknar mänsklig vävnad, digitala metoder och ”organ-på-chip” kan såväl kostnaderna som tiderna för forskningen reduceras. Forskning inom detta område är viktig bl.a. för läkemedelsindustrin, men djurförsök används även i exempelvis materialforskning och forskning om kemikalier.” Så skriver regeringen i sitt förslag till prioriteringar och finansiering av forskning för de kommande 4 åren, den så kallade forskningspropositionen, som presenterades den 17 december.

Fantastiskt bra, eller hur? Äntligen kommer de efterlängtade satsningarna som så väl behövs – eller? Nja, det dessvärre inte som om det blir mer än ord. För därefter räknar regeringen upp de satsningar som redan görs: 13 miljoner till forskning via Vetenskapsrådet, högst 2 miljoner kronor per år till laboratorier som deltar i EU-samordnade utvärderingar av nya metoder och 15 miljoner till 3R-centret. Regeringen menar att med ”dessa satsningar arbetar Sverige med fortsatt utveckling av alternativa metoder till djurförsök i enlighet med den inriktning som anges i direktiv 2010/63/EU (skäl 10) om att direktivet är ett viktigt steg mot att uppnå det slutliga målet att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det.”

Att djurförsöksfria metoder nämns i så positiva ordalag i en forskningsproposition är viktigt och bra. Det är en viktig signal till aktörer i forskningsvärlden. Men att inga nya forskningspengar tillförs, utan att de otillräckliga forskningssatsningarna ligger kvar på samma nivåer som de senaste 12 åren, kan inte ses annat än som en besvikelse. Nu hoppas vi att riksdagen, som ska rösta om förslaget, inte nöjer sig med bara ord, utan väljer att satsa mer forskningspengar för att ersätta djurförsök. Och att regeringen tar tillfället i akt vid årsskiftet att ta upp målet att ersätta djurförsök i sina instruktioner till berörda myndigheter inför det kommande året. Det gäller inte bara de forskningsfinansierande myndigheterna utan även t.ex. universitet.

Sveriges 3R-center får fortsatt finansiering

Det blir fortsatt anslag med 15 miljoner kronor per år för Sveriges 3R-center under åren 2021–2023, enligt regeringens budgetproposition. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

– Det var en stor lättnad att höra att 3R-centret får fortsatt finansiering säger Karin Gabrielson Morton, sakkunnig på Forska Utan Djurförsök och ledamot av Nationella kommittén, som utgör styrgrupp för 3R-centret.
– Sverige 3R-center har blivit en stark och viktig aktör för att få fart på debatten och för att driva på informationsspridning och utveckling av djurförsöksfria metoder, säger Karin.

Regeringen skriver i sitt pressmeddelande att den verksamhet som byggts upp vid 3R-centret med att sprida kunskap om 3R-frågor, att stödja de djurförsöksetiska nämnderna och de lokala djurskyddsorganen är av stor vikt för djurskyddet av försöksdjuren liksom för att successivt kunna minska behovet av djurförsök. 3R-centret är även en viktig del i genomförandet av EU:s direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål.

Begreppet 3R kommer från engelskans Replace (ersätt), Reduce (begränsa) och Refine (förfina) och står för principen att djurförsök ska ersättas eller begränsas och att djuranvändning ska ske på ett sätt som minimerar lidandet. Sveriges 3R-centrer fyller en viktig funktion som samlande arena för kunskap och samarbete om 3R-frågor både i Sverige och inom EU.

Sveriges 3R-center är placerat vid Jordbruksverket och är sedan 2017 verkställande organ till Sveriges Nationella kommitté för försöksdjursfrågor. Ett av kommitténs uppdrag är att prioritera 3R-centrets arbete samt att besluta om vilka råd och rekommendationer som 3R-centret ska ge.

Varje medlemsstat i EU ska inrätta en nationell kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Sverige nationella kommitté inrättades 2013 hos Jordbruksverket och är den enda av EU-ländernas Nationella kommittéer som har ett 3R-center kopplat direkt till sig.

Riksdags-webbinarium

Det blev ett webinarium istället för det lunchseminarium som planerades i Riksdagen den 22 april. Nu kan du se inspelningen på vår Youtube-kanal. Seminariets fokus låg på att visa på samhällsnyttan med djurförsöksfria metoder – ett tema som blev extra aktuellt i och med corona-pandemin. Ökade satsningar på djurförsöksfria metoder behövs för att rusta samhället inför framtida pandemier! Ett viktigt budskap nu under arbetet med den kommande forskningspropositionen som riksdagen ska ta ställning till i höst.

Inspelningen från webinariet kan du se här >>

Det kanske låter som science-fiction, men svenska forskare har redan utvecklat och arbetar med metoder som organ-på-chip, digitala tvillingar i dator och AI- analyser av celler i provrör. Läkemedelsindustrin, kemikalieindustrin m.fl. efterlyser en snabbare utveckling av de nya metoderna. De kan spara både tid, pengar och ge resultat som är säkrare och mer relevanta för människor.

Corona-epidemin visar på problemen med att förlita sig på djurförsök, både när det gäller etik och behovet av att snabbt få fram behandlingsmetoder och vaccin. Det tar många år att forska fram nya vaccin och läkemedel från grunden med hjälp av djurförsök. Det är tid som inte finns under en pandemi. Satsningar på att utveckla nya, djurförsöksfria metoder såsom avancerade cellmodeller och beräkningsmodeller i dator gör samhället bättre rustade att klara nya pandemier i framtiden och minskar säkerhetsriskerna i samband med att snabbt komma igång med studier på människor.

Forska Utan Djurförsök har under de senaste decennierna satsat på metoder att forska om bl.a. immunförsvaret, infektionssjukdomar och att ta fram nya metoder för att testa effekter av läkemedel med hjälp av avancerade cellmodeller och beräkningsmodeller i dator. Dessa metoder används allt mer och har effektiviserat läkemedelsutvecklingen.

Kombinationen celltester och beräkningsmodeller i dator utgör stommen i framtidens snabba och effektiva sätt att riskbedöma kemikalier. Men hänger politiken med i utvecklingen?

Program

Karin Gabrielson Morton, Forska Utan Djurförsök, ger en kort lägesbeskrivning om djurförsök och djurfria metoder, med anknytning till covid-19.

Anna Herland, KTH, tidigare Harvard, om organs-on-chips och om ett internationellt projekt där akademiska forskare och läkemedelsföretag tagit jättekliv framåt i utvecklingen av modeller för läkemedelsutveckling.

Gunnar Cedersund, Linköpings universitet, gör systembiologiska modeller av människor, sjukdomsförlopp och behandlingsmetoder. I somras lanserade han världens första digital tvilling inkluderandes samspel mellan kroppens stora organ.

Andy Forreryd från det svenska, börsnoterade företaget SenzaGen, berättar om deras djurförsöksfria allergitest som bäst av alla tester på marknaden förutsäger risken att ett ämne orsakar allergier. Detta genom att kombinera AI och tester på celler.

Monica Björklund, omvärldsstrateg, tidigare politiskt sakkunnig i riksdagen och regeringskansliets statsrådsberedning, belyser vilken roll politiska beslut spelar för utvecklingen av framtidens djurförsöksfria forskningsmetoder.

Arrangörer:
Elisabeth Falkhaven, Miljöpartiet de gröna
Magnus Manhammar, Socialdemokraterna
Elin Segerlind, Vänsterpartiet
Betty Malmberg, Moderaterna
I samarbete med: Forska utan djurförsök

Se webinariet här >>

Forska Utan Djurförsök utlyser forskningsanslag

Forska Utan Djurförsök stödjer vetenskaplig forskning för att ersätta och minska djurförsök, särskilt plågsamma djurförsök.

Utlysningen av forskningsanslag inför 2021 öppnar 1 maj och stänger den 30 juni kl 16. Beslut meddelas under december 2021.

Forska Utan Djurförsök stödjer forskning inom alla områden där djurförsök sker idag. Vi ser gärna ansökningar som kännetecknas av nytänkande för att hitta möjligheter att ersätta eller på andra sätt göra djurförsök onödiga. Detta gäller inte bara genom in vitro-modeller utan även genom t.ex. epidemiologiska studier, klinisk forskning, systembiologi och beräkningsmodeller. Ansökningar som avser analys av befintliga patientdata och annan kunskap inhämtad från människa och ansökningar med fokus på biomarkörer och biomekanismer är välkomna. Vi vill också stödja projekt som syftar till att utveckla produkter och/eller metoder som kan ersätta produkter från djur i t.ex. cellodling.

Genom forskningsanslag bidrar vi till viktig biomedicinsk forskning och förbättrad riskbedömning av kemikalier, läkemedel och andra produkter, samtidigt som djurförsök ersätts. Vid bedömning av projektansökningar tas hänsyn dels till projektets uttalade mål och möjligheter att ersätta djurförsök, dels till projektets vetenskapliga kvalitet. Valideringsplaner och möjligheter att sprida metoden utanför forskarens egna laboratorium, är andra aspekter som bedöms.

Utlysningen finns här här >>
Ansökningsformulär går att nå från utlysningsdatumet på Forska Utan Djurförsöks webportal för ansökningar, här: Webbportal för ansökan

Corona-pandemin visar på behovet av nya forskningsmetoder

Det tar många år att forska fram nya vaccin och läkemedel från grunden med hjälp av djurförsök. Det är tid som inte finns under en pandemi. Satsningar på djurförsöksfria metoder bidrar till att snabbare få fram vaccin och nya mediciner under en pandemi.

– Djurförsöken innebär inte bara etiska problem, tiden är ett annat problem, liksom det faktum att djurförsöken ofta inte ger svar på vad som händer i en människa, säger Erik Walum, ordförande i stiftelsen Forska Utan Djurförsök, tidigare professor i neurotoxikologi och med en bakgrund som vd för ett bioteknikbolag.

– Ökade satsningar på att utveckla nya, djurförsöksfria metoder såsom avancerade cellmodeller och beräkningsmodeller i dator gör samhället bättre rustade att klara nya pandemier i framtiden, utan de säkerhetsrisker som finns idag när nya corona-vacciner börjar testas på människor så tidigt i processen, säger Erik Walum.


Färre djurförsök minskar tiden att ta fram vaccin från 10–15 år till 2–3 år  

Att forska med djurförsök går långsamt, ofta med ett tidsspann på 10–15 år innan ett vaccin eller läkemedel är färdigt. Den tiden finns inte när det gäller det nya corona-viruset. Ett vaccin måste tas fram betydligt snabbare än så.

Denna gång har det gått snabbt – några månader – att fram vaccinkandidater eftersom virusets arvsanlag kartlades och blev tillgängligt för forskargrupper mycket tidigt. Många forskargrupper hade även erfarenheter från tidigare forskning för att få fram vaccin mot corona-virusen sars och mers, som är släktingar till det nya corona-viruset. Det är nästa steg, att testa om vaccinet fungerar och om det är fritt från oacceptabla biverkningar som sedan tar lång tid.

Allt fler röster börjar nu förorda en sänkning av djurtestkraven för att kunna påbörja försök på människor snabbare. Den 26 mars rapporterades i Vetenskapsradion att Världshälsoorganisationen WHO, EU-kommissionen och läkemedelsmyndigheter i USA och Europa diskuterar hur forskningen för att få fram ett vaccin kan underlättas. Bl.a. föreslås ökat samarbete mellan företagen, att forskare ska dela med sig av data som kan minska risken för biverkningar och att det kan bli möjligt att förenkla vissa djurförsök. Vad som menas med att förenkla djurförsöken framgår inte av rapporteringen. Men antalet djurförsök för att ta fram nya läkemedel har redan minskat kraftigt under de senaste decennierna, mycket tack vare utvecklingen av avancerade cellmodeller och matematiska modeller som ersätter många djurförsök som tidigare utfördes.

Forskare över hela världen, bl.a. i Sverige, arbetar nu för att få fram ett vaccin på bara 2–3 år, eller helst ännu kortare tid. De svenska forskarna har påbörjat djurstudier av sina vaccinkandidater och räknar med att börja söka tillstånd för humanstudier, alltså första testerna på människa, redan under 2020.

Två vaccinföretag, ett i USA och ett i Kina, har tagit ett ännu större kliv: de fick tillstånd och startade upp tester av Corona-virus på människor innan de tidigare obligatoriska djurförsöken avslutats. Istället utförs studier på människor och djur parallellt. Amerikanska vaccinbolaget Moderna var en av de första att börja injicera sin vaccinkandidat i olika doser till 45 frivilliga försökspersoner och ska följa dem under ett år för att få fram information om säkerhet, vilka doser som krävs och vaccinets effekter. Under våren 2020 har ytterligare minst åtta vaccinkandidater börjat testas på människor.

De första testerna på människor föregås normalt av en rad djurtester för att hitta säkerhetsrisker, välja lämpliga doser och doseringsfrekvens, och för att se om vaccinet har effekt. Men det är inte alls säkert att resultatet av djurförsök – vare sig målet är ny kunskap, en ny behandlingsmetod eller ett vaccin – går att tillämpa på människor.

”Djurstudier ofta är usla på att förutsäga vad som fungerar i människa”, säger en amerikansk expert på humanstudier till amerikanska lifescience-nyhetssiten StatNews, men hon anser ändå att forskarna måste vara beredda att avbryta försöken på människor om resultaten från de parallella studierna på möss inte ser bra ut, vare sig det handlar om allvarliga biverkningar eller om immuniseringen inte har effekt.


Nya läkemedel tar för lång tid

Eftersom processen att ta fram ett nytt läkemedel tar ca 10–15 år eller mer, försöker forskare i första hand hitta redan existerande läkemedel som kan fungera mot Covid-19, sjukdomen som orsakas av det nya corona-viruset. Det handlar bl.a. om läkemedel som redan används mot andra infektioner, såsom Ebola, malaria och influensa, men även läkemedel som ännu inte kommit ut på marknaden men där kliniska studier pågår för effekter på andra sjukdomar.

Även om det sker en del studier på djur så saknas ”djurmodeller” där djur får samma sjukdomar som de svårast drabbade människorna. Istället testas läkemedel, ensamma eller i kombination, på patienter i kliniska studier runt om i världen. Resultaten delas snabbt via olika kanaler för att myndigheter och läkare ska kunna få tillgång till underlag för bedömning av vad som verkar fungera och vad som inte fungerar.


Jakten på djur som blir sjuka

Varför tar djurförsöken så lång tid? Ofta är första steget att få fram en djurmodell – dvs att hitta en djurart eller genmodifiera möss – som tillräckligt bra efterliknar vad som händer i människa. Sedan ska tillräckligt många försöksdjur avlas fram, och det tar sin tid. Försöken kan sedan ta månader eller år att utföra. Därefter ska resultaten analyseras innan nästa steg tar vid: att göra de första testarna för att se om det fungerar i människa.

Men det finns ytterligare problem: de flesta djurarter som normalt används i försök, bl.a. möss och råttor, blir inte sjuka av det nya coronaviruset. I forskning där djuren blivit smittade har de fått mild sjukdom eller inga symptom alls. Forskare arbetar nu med att försöka få fram djur som bättre efterliknar vad som händer i människor som blivit svårt sjuka, d.v.s. att även djuren ska blir svårt sjuka i lunginflammation, sepsis och organsvikt.

I USA fanns musembryon och sperma kvar i frysar efter möss som togs fram för att forska om SARS 2002. SARS orsakades av ett annat corona-virus, en släktning till det virus som orsakar dagens pandemi. De två virusen har en sak gemensamt: de tar sig in i kroppens celler i bl.a. lungorna med hjälp av ett protein, ACE2.  Dessa musembryon i frysarna i USA har genmodifierats för att ha det mänskliga ACE2-proteinet. Därmed kunde de infekteras med SARS, och förhoppningen är att de även kan användas i forskning om det nya corona-viruset, t.ex. för att testa vacciner. Företaget i USA räknar med att ha avlat fram tillräckligt många djur för att kunna sälja ungarna till forskning från och med maj. Efterfrågan från hela världen är mycket högre än vad de kan leverera.

Men frågan är hur bra dessa möss kommer att fungera i forskningen? I ett inslag i Vetenskapsradion den 25 mars rapporteras om ACE2-mössen från frysarna i USA. Enligt inslaget misslyckades försöken att få fram ett vaccin mot SARS – mössen som fick vaccin blev sjukare än de utan vaccin. Något vaccin blev det inte. När SARS-pandemin dog ut så slutade företaget att avla på djuren, men frös alltså ner embryon och sperma. Om mössen fungerar bättre som ”modell” i forskning om det nya corona-viruset återstår att se.

I tidiga tester av ett av det corona-vaccin som nu testas på människor i USA användes möss som tagits fram för att forska fram ett vaccin mot MERS, en annan släkting till nya coronaviruset. Hur bra dessa möss är för att visa effekter av ett vaccin mot nya corona-viruset, går inte att veta.


Kaniner, illrar och apor

Det är inte bara möss som används i corona-forskning. Internationellt pågår forskning även på hamstrar och på illrar, som har en lungfysiologi som liknar människans. I media beskrivs att svenska forskare har i dagarna påbörjat testa olika vaccinkandidater på kaniner för att se om de får önskat immunsvar, medan andra svenska forskare påbörjar försök på möss.

Apor är vanliga i vaccintester, eftersom de anses vara bra modeller av människan, och från olika håll i världen rapporteras om corona-studier av olika slag på rhesusapor, markattor och babianer.


Innebär Corona-pandemin fler eller färre djurförsök?

Samtidigt som nya djurförsök drar igång i för att studera och stoppa viruset, så läggs många nya djurförsöksprojekt för andra syften på is. De regionala djurförsöksetiska nämnderna, som måste godkänna planerade försök innan de får starta, är dock fortfarande i tjänst, och har instruktioner att även fortsatt bedöma ansökningar om att utföra djurförsök. Den som fått tillstånd att göra djurförsök är alltid ansvarig för djurens välfärd, och risken finns att forskarna själva, djurvårdare och veterinärer blir sjuka och det kan bli problem med leveranser av allt som behövs för försöket.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature rapporteras att amerikanska forskningsfinansiären NIH uttryckt oro för försöksdjurens välfärd i corona-krisens spår, men flera laboratorier har aviserat att de kommer att minska antalet djur och försök så långt det går. Även svenska djurhus drar ner på aveln och undviker att starta upp nya studier om de kan vänta. Många universitet och företag har dessutom lånat ut teknisk utrustning såsom ventilatorer som normalt används till försöksdjur, till vården och de har också lämnat över skyddsutrustning som handskar, rockar, glasögon och annan skyddsutrustning som de haft i sina lager.


Nu behövs ökade satsningar på att ersätta djurförsök

Corona-epidemin visar på problemen med att förlita sig på djurförsök, både när det gäller etik och behovet av att snabbt få fram behandlingsmetoder och vaccin.

– Att inte lära sig av detta och göra rejäla satsningar på att utveckla fler cellmodeller, matematiska modeller och satsa på nytänkande inom forskning är ett svek inte bara mot försöksdjuren, utan även mot samhället och alla de människor som drabbas av sjukdom och inte kan få hjälp i tid, menar Erik Walum, ordförande i Forska Utan Djurförsök och tidigare forskare och professor på Stockholms universitet och vd för ett bioteknikföretag.

Forska Utan Djurförsök har under de senaste decennierna satsat på metoder att forska om bl.a. immunförsvaret, infektionssjukdomar och att ta fram nya metoder för att testa effekter av läkemedel med hjälp av avancerade cellmodeller och beräkningsmodeller i dator. Dessa metoder används allt mer och har effektiviserat läkemedelsutvecklingen.

– Forska Utan Djurförsök har länge sett de stora fördelarna med att satsa på nya metoder: att snabbare kunna avgöra vilka nya substanser som kan komma att fungera som läkemedel samtidigt som riskerna för biverkningar kan minskas, säger Erik Walum. Men ännu har vi inte nått målet, där hela kedjan från läkemedelsidé till färdigt vaccin eller medicin kan börja användas på människa utan att myndigheter kräver djurstudier. En sak som svenska forskningspolitiker och -finansiärer bör lära av denna epidemi är att vi måste satsa ännu mer på att utveckla nya och bättre metoder än djurförsök.