Author Archives: Despina Hatziharalambous

OMÖJLIGT IDAG – MÖJLIGT IMORGON

Läs vår generalsekreterares gästkrönika hos Vetenskap & Allmänhet!:

GÄSTKRÖNIKA: Omöjligt idag – möjligt imorgon – Vetenskap & Allmänhet (v-a.se)

I år firar vi på Forska Utan Djurförsök 50 år av att ge forskningsanslag för att ersätta djurförsök. Vi har stöttat forskning som till exempel organ-på-chip i forskning om hjärnans sjukdomar, ”spindeltråd” i cancerforskning och avancerade matematiska modeller i forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. För 50 år sedan skulle detta ha låtit som rena rama science fiction. Så hur kommer vi att se på dagens forskningsmetoder om ytterligare 50 år, 2072? Tänk om det som är omöjligt idag, blir möjligt imorgon? 

Nu öppnar vår utlysning av forskningsanslag inför 2023   

För att ersätta fler djurförsök krävs fler nya metoder. Men forsknings- och utvecklingsarbetet med att utveckla nya metoder – vare sig det handlar om cellmodeller, matematiska modeller, nya analysmetoder eller att studera av prover från patienter – är både dyrt och tidskrävande.

Forska Utan Djurförsök är en av få finansiärer av sådan forskning i Sverige. Vi vet att vårt stöd är absolut nödvändigt för att många av forskningsprojekten ska kunna startas upp. Först när forskarna kan visa att metoderna fungerar, vilket kan ta några år, brukar de kunna få finansiering även från annat håll. Våra forskningsanslag är alltså mycket viktiga för att fler djurförsök ska kunna ersättas.

Idag, den 4 maj, öppnar vi utlysningen av forskningsanslag inför 2023. Det innebär att forskare, som har idéer om projekt som kan leda till att djurförsök ersätts, kan ansöka om anslag. Utlysningen stänger den 30 juni. Forska Utan Djurförsöks vetenskapliga kommitté bedömer ansökningarna i ett första steg under sommaren. De bästa projektförslagen går sedan vidare till ett andra steg, och då får forskarna under hösten inkomma med mer information i en forskningsplan och en budget.

Forskare som redan har anslag från oss, lämnar in sina ansökningar om fortsatt stöd i oktober. I slutet av november ska vår vetenskapliga kommitté vara klar med sin granskning av alla ansökningar, och föreslår då vilka projekt som ska få anslag. Det är sedan Forska Utan Djurförsöks styrelse som beslutar om anslagen. Forskarna får besked i december 2022.

Forska Utan Djurförsök stödjer forskning inom alla områden där djurförsök sker idag. Vi ser gärna ansökningar som kännetecknas av nytänkande, för att hitta möjligheter att ersätta eller på andra sätt göra att djurförsök inte används. Cellmodeller och matematiska modeller är vanliga metoder i ansökningarna. Dessa metoder utvecklas hela tiden för att kunna ersätta fler djurförsök inom allt fler områden där djurförsök används idag. Även ansökningar som avser epidemiologiska studier och klinisk forskning, analys av befintliga patientdata och annan kunskap inhämtad från människa samt ansökningar med fokus på biomarkörer och biomekanismer är välkomna.

Vi vill också stödja projekt som syftar till att utveckla produkter och/eller metoder som kan ersätta produkter från djur i t.ex. cellodling.

Genom våra forskningsanslag bidrar Forska Utan Djurförsök till viktig biomedicinsk forskning och förbättrad riskbedömning av kemikalier, läkemedel och andra produkter. Detta samtidigt som vi ser till att allt fler djurförsök kan ersätts med metoder som är lika bra – ofta bättre. Forskningen som kan ersätta djurförsök, bidrar även till att nå målsättningen i EU:s Direktiv (2010) om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Där framgår att alla försök, på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte, ska ersättas när det är vetenskapligt möjligt.

Vid bedömning av projektansökningar tar vi hänsyn till dels projektets uttalade möjligheter att ersätta djurförsök, dels projektets vetenskapliga kvalitet. Valideringsplaner (dvs. hur den nya metoden ska utvärderas) och möjligheter att sprida metoden utanför forskarens egna laboratorium, är andra aspekter som bedöms.

Du som är forskare är varmt välkommen att ansöka! Läs om utlysningen här >>

Försöksdjurens Dag 24 april

Stöd forskning för att ersätta djurförsök och hjälp oss att informera fler:  
Klicka här för att swisha din gåva»

När du swishat din gåva får du en fråga om att skicka information till en vän. Gör det för att hjälpa oss så att fler känner till Försöksdjurens Dag och vårt arbete för att ersätta djurförsök! 

Försöksdjurens Dag är en internationell dag som alltid infaller den 24 april, för att uppmärksamma försöksdjuren och uppmärksamma människor om det etiska problem som djurförsök innebär. Forska Utan Djurförsöks mål är att ersätta plågsamma djurförsök. Vi stödjer forskare som tar fram metoder som kan ersätta djurförsök. Med din hjälp kan vi ta fler kliv framåt för att nå målet! 

I år ger vi forskningsanslag till 15 forskare inom forskning om hjärt- och lungsjukdomar, HIV-infektioner, hjärntumörer och Alzheimers, tarmsjukdomar och kemikaliesäkerhet. Istället för djurförsök utvecklar forskarna metoder som bygger på användning av datormodeller och avancerade cellmodeller

Tillsammans bidrar vi till att fler djurförsök kan ersättas! 

Fakta du kan använda om djurförsök och djurförsöksfria metoder 

  • Djurförsök får inte utföras när det finns djurförsöksfria metoder som kan ersätta dem. Det framgår av svensk lagstiftning och EU-lagstiftning. 
  • EU:s djurförsökslagstiftning har som mål att alla djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. 
  • Fler djurförsök skulle kunna ersättas, med mer forskningsstöd till projekt för att utveckla nya, djurförsöksfria metoder. 
  • Djurförsöksfria metoder inkluderar bl.a. avancerade försök på mänskliga celler, t.ex. stamcellsmodeller, ”organ-chip”, 3D-utskrivna vävnader och ”organoider” (cellbaserade minimodeller av mänskliga organ)  
  • Hundratusentals försöksdjur används i Sverige varje år.  
  • Inom EU används ca 10 miljoner djur per år i försök som utsätter dem för någon form av lidande. 
  • Alla djurförsök är inte plågsamma, men många är det. Över hälften av alla försöksdjur utsätts för någon form av lidande eller stress i försök. Tiotusentals djur används varje år i djurförsök som ger svårt eller långvarigt lidande.  
  • Många forskare som utvecklat metoder som ersätter djurförsök berättar att anslag från Forska Utan Djurförsök varit avgörande för att de skulle kunna starta sina projekt, innan de senare fått anslag från t.ex. från Vetenskapsrådet eller EU, när de kommit en bit på väg och kunnat visa resultaten.  
  • Ditt stöd behövs för att fler djurförsök ska kunna ersättas. Berätta för dina vänner att vi finns och be dem skänka en gåva. 

Om Forska Utan Djurförsök och forskningen vi stödjer
Forska Utan Djurförsök är en forskningsstiftelse som stödjer forskning som kan ersätta djurförsök. Vi ställer mycket höga krav på forskningen vi stödjer: forskningen håller god kvalitet både etiskt och vetenskapligt och har stor potential att bidra till att djurförsök ersätts. Forskningen har också stor samhällsnytta genom att nya och bättre metoder utvecklas för att forska om bl.a. hjärntumörer, Alzheimers, HIV, Covid-19 och andra infektionssjukdomar. Andra projekt leder till säkrare kemikalieanvändning, utan djurtester.  

Läs om forskningen som får anslag från Forska Utan Djurförsök 2022 här >>

9 år sedan EU förbjöd kosmetikatester på djur

Idag, 11 mars, är det 9 år sedan EU förbjöd kosmetikatester på djur och införde ett försäljningsförbud mot djurtestad kosmetika! Men ännu är inte segern vunnen fullt ut. EU:s kemikaliemyndighet ECHA kräver nämligen att vissa råvaror som används i bl.a. kosmetika ändå ska djurtestas – med hänvisning till annan lagstiftning än den som specifikt gäller för kosmetika. EU måste ändra sig och stå fast vid djurtestförbudet fullt ut! Forska Utan Djurförsök stödjer forskning för att utveckla nya testmetoder, så att djurtester helt ska kunna förpassas till historien. Vi har tidigt stöttat forskning som lett fram till nya, djurförsöksfria allergitester som visat sig vara mer träffsäkra för människor.

Hjälp oss att stödja utvecklingen av djurförsöksfri forskning! Vill du vara med och bidra? Swisha till nr 9070905 eller Pg 90 70 90-5.

Så här sade vår sakkunniga Karin till SVT 2013, när kosmetikatestförbudet infördes: https://www.svt.se/…/totalforbud-mot-djurtestat-smink

EU-parlamentet ryter ifrån – viktigt beslut för djurförsöksfri forskning och EU:s cirka 10 miljoner försöksdjur

Den 15 september antog EU-parlamentet en resolution, där de uppmanar EU-kommissionen att ta fram en övergripande handlingsplan för att fasa ut användningen av djur i djurförsök. Handlingsplanen ska innehålla milstolpar och mål, för att snabba på att ersätta djurförsök med andra metoder som svarar bättre på hur människor fungerar.

-En klar majoritet i EU-parlamentet har nu röstat för att EU-kommissionen ska ta fram en plan för hur djurförsök ska fasas ut. Redan för 11 år sedan ställde sig EU:s alla medlemsländer bakom målsättningen att djurförsöken ska upphöra när det är vetenskapligt möjligt. Då var det genom EU:s försöksdjursdirektiv. Men det har aldrig tagits fram en plan för hur det ska gå till. EU-parlamentets beslut sänder nu en stark signal till forskare och företag som redan är långt fram med djurfria metoder, att de är på rätt spår, säger Monica Björklund, generalsekreterare Stiftelsen Forska Utan Djurförsök.

EU-parlamentet var tydliga med att handlingsplanen ska genomföras på hög nivå “a high-level-interservice taskforce” och involvera alla EU-kommissionens Generaldirektorat och EU-organ. Detta för att verkligen kunna jobba tillsammans med EU:s medlemsländer och andra viktiga aktörer för att få till en förändring. EU-parlamentet tog också upp behovet av särskild finansiering och utbildning i icke-djurbaserade metoder i alla EU:s forsknings- och innovationsinitiativ.

-Nu gäller det också att politikerna i Sverige satsar på forskningen kring djurförsöksfria metoder. Det behövs konkreta strategier, finansiering och attitydförändring. Framtidsinriktade forskare som bland andra Stiftelsen Forska Utan Djurförsök stödjer visar redan vägen, säger Monica Björklund, generalsekreterare Forska Utan Djurförsök.

Kontaktuppgifter:

Monica Björklund
Generalsekreterare Forska Utan Djurförsök
monica@forskautandjurforsok.se

Ny generalsekreterare ska vässa Stiftelsen Forska Utan Djurförsök

Monica Björklund är ny generalsekreterare för forskningsstiftelsen Forska Utan Djurförsök. Hon är utbildad jurist, med en bakgrund från riksdagen och Regeringskansliet samt som konsult i såväl näringslivet som ideell sektor. Monica har gedigen erfarenhet av frågan om forskning utan djurförsök. Hon tillträder sin tjänst idag, den 1 september.

Forska Utan Djurförsök grundades 1964 och arbetar för vetenskapliga framsteg med andra metoder än djurförsök. Stiftelsen har en vetenskaplig kommitté och delar ut forskningsanslag inom medicinsk forskning, läkemedelsutveckling och riskbedömning av kemikalier. Tack vare stöd från stiftelsen har progressiva forskare kunnat utveckla djurförsöksfria metoder som bygger på till exempel avancerade cellmodeller, datormodeller och organ på chip. Stiftelsen arbetar också med utbildning och politisk påverkan.

-Det finns ett stort behov av nya metoder som är mer träffsäkra för människor. Stiftelsen har en viktig roll i att driva på och bidra med kunskap och forskningsfinansiering. Monica har kunnandet, erfarenheten och drivet som krävs för att vässa stiftelsens arbete. Vi är väldigt glada att utse henne som vår generalsekreterare, säger Forska Utan Djurförsöks styrelseordförande Erik Walum, tidigare professor i neurotoxikologi och vd för bioteknikbolag.

Monica har över 15 års erfarenhet av politiska beslutsprocesser och opinionsbildning. I Regeringskansliet, på statsrådsberedningen, förhandlade hon regeringens politik inom bland annat frågor om att ersätta djurförsök. De senaste åren har hon varit omvärldsstrateg, med uppdrag för bland andra ett bioteknikbolag med djurförsöksfria allergitester och för Forska Utan Djurförsök. Tillsammans med en docent i toxikologi från Karolinska institutet, publicerade Monica 2021 rapporten ”Att kommunicera om nya metoder utan djurförsök – Upplevelser, utmaningar och uppmaningar”.

-Stiftelsens arbete kopplar in i så många viktiga områden som forskning om människors hälsa och folksjukdomar, innovation och teknikutveckling. Att satsa på nya metoder utan djurförsök är en win-win för både människor och djur. Vi har en fantastisk möjlighet att få vara med och bidra till framtidens forskning. Jag ser fram emot att göra det tillsammans med medarbetare och samhällsaktörer vi ska samverka med, säger Monica Björklund.

Kontaktuppgifter:                                                          

Erik Walum
Styrelseordförande Forska Utan Djurförsök  walumerik@gmail.com                                                     

Monica Björklund
Generalsekreterare Forska Utan Djurförsök    
monica@forskautandjurforsok.se

Kina slopar djurtestkrav för många kosmetika och hygienprodukter

Äntligen har Kina tagit nästa stora steg bort från djurtester av kosmetika! Från och med 1 maj 2021 kommer många kosmetikaprodukter att undantas från kraven på djurtester som gällt för alla produkter som importerats till Kina. Detta står klart i och med att kinesiska myndigheter de 4 mars publicerade en uppdatering av det kinesiska regelverket för registrering av kosmetika på den kinesiska marknaden (Provisions for Management of Cosmetic Registration and Notification Dossiers).

Begreppet kosmetika är inte bara smink

Liksom inom EU innefattar begreppet ”kosmetika” i kinesiska kosmetikalagstiftningen en bred grupp produkter såsom smink, hygienprodukter, tandkräm, hudvård, parfymer, hårfärgning, solskydd och mycket annat. Undantaget från kraven på djurtester gäller för de flesta produktgrupper men för vissa grupper kommer djurtester att fortsätta att krävas, så som t.ex. hårfärgningsmedel, hudblekningsprodukter, solskydd mm samt alla produkter som påstås ha nya effekter. För att få undantag från djurtestkraven krävs att företagen kan garantera säkerheten hos produkterna. Ytterligare ett krav är att myndigheter i tillverkningslandet utfärdat certifikat om att produkterna tillverkats enligt standarden för GMP (Good Manifacturing Practice).

Tidigare regelverk slopas

Medan produkter som tillverkats i Kina kunnat säljas utan djurtester så har Kina har alltså fram till nu (1 maj) ställt krav på att företag som vill exportera sina produkter till Kina låter djutesta dem. Detta var ett krav för att få registrera och sälja produkterna där. Och eftersom EU:s förbjud mot försäljning av djurtestad kosmetika gör undantag för djurtester p.g.a. krav i andra länder, så har produkter som djurtestats för att säljas i Kina även kunnat säljas inom EU.

Djurförsöksfria metoder kommer öka

Att Kina nu lättar på djurtestkraven innebär att intresset för att använda och utveckla nya, djurförsöksfria testmetoder kommer att öka ytterligare i världen. Inte minst då allt fler länder väljer att helt förbjuda djurtester av kosmetika. EU har varit en stor föregångare på detta område genom förbudet mot försäljning av djurtestade produkter som infördes 2013, satsningar på att utveckla och utvärdera djurförsöksfria testmetoder samt att snabba på det regulatoriska godkännandet av nya metoder som kan ersätta djurförsök.


Corona-vaccin

Vaccinering mot corona pågår och Forska Utan Djurförsök får frågor om hur vaccinerna utvecklats och testats. Med djurtester eller djurfria metoder? Svaret är att alla vaccinerna har genomgått djurförsök – det är ett krav från myndigheterna – men troligen är antalet djurtester färre än för andra vacciner som tagits fram tidigare. Å andra sidan tas det fram väldigt många olika vacciner.

Eftersom djurtester krävs för att vaccinerna ska godkännas för användning, går det inte att välja eller invänta ett vaccin som tagits fram utan djurtester. Det är heller i dagsläget inte möjligt att svara på om något av vaccinen genomgått färre djurförsök än de andra.

Fyra vacciner har godkänts för användning inom EU, efter större kliniska studier på tiotusentals människor. Vaccinet från Pfizer-Biontech godkändes 21 december 2020, Modernas vaccin godkändes 6 januari 2021, AstraZeneca/Oxfords vaccin godkändes 29 januari 2021 och Janssens vaccin den 11 mars. Först ut med att godkänna ett corona-vaccin var England och sedan USA som båda godkände Pfizers vaccin tidigt i december via nödgodkännanden (en process för att snabbt få ut ett läkemedel på marknaden, men med restriktioner). USA var också snabbare med att godkänna Modernas vaccin, i december, och i England godkändes vaccinet från AstraZeneca/Oxford den 30 december. Ytterligare ett par olika vaccin kommer att vara klara för granskning och eventuellt godkännande under våren 2021. Enligt WHO finns åtminstone 7 olika vaccin som används runt om i världen.

Sverige har, via EU, tecknat avtal om leverans av vaccin från
Pfizer/Biontech, Moderna, AstraZeneca/Oxford, Janssen och Curevac.
Även vaccin från Sanofi/Glaxo Smith Kline kan bli aktuellt för Sverige.

Vaccinerna började massproduceras redan innan godkännandena och myndigheter har granskar testdata från stora studier där frivilliga personer vaccinerats medan dessa viktiga, kliniska studier pågår istället för i efterhand. Allt för att möjliggöra snabba godkännanden och leveranser.

När det gäller att utveckla nya läkemedel mot sjukdomen Covid-19 och för att undersöka om redan existerande läkemedel fungerar mot Covid-19, så vet vi att djurförsöksfria metoder såsom organoider (minimodeller av organ, av uppodlade mänskliga celler) och organ-på-chip (när modellerna odlas i brunnar på små glas- eller plastbitar som kan förses med kanaler för vätska och olika typer av elektronisk avläsningsutrustning) har fått ett rejält uppsving – tillsammans med användning av AI och annan databearbetning. I vilken mån dessa nya metoder använts för att ta fram vacciner vet vi inte ännu.

Rekordsnabb vaccinutveckling

Inga vacciner har någonsin tagits fram så snabbt, på mindre än ett år. Det är uppenbart att långa, tidsödande djurförsök innan första studier på människor, inte har genomförts på det sätt som tidigare krävts för nya vacciner.

England var först med att börja vaccinera med Pfizers/Biontechs vaccin i början av december och i USA påbörjades vaccinering den 14 december. Men redan flera månader dessförinnan påbörjades vaccinering i länder som Kina och Ryssland, där vacciner som inte varit uppe för granskning och godkännade i EU används.

I Sverige påbörjades vaccinering av riskgrupper och sjukvårdspersonal i mellandagarna, och med godkännandet av ytterligare vacciner vaccinationstakten kunnat ökas. Det svenska målet är att alla som vill vaccineras ska kunna bli vaccinerade före sommaren. Vaccinerna skyddar i första hand mot sjukdom, särskilt svårt sjukdom. Det är fortfarande osäkert i vilken omfattning vaccinerna skyddar mot smittspridning, det är något som kommer att visa sig vartefter fler vaccineras, och sådana studier pågår. För att få stopp på pandemin räknar man med att en hög andel av befolkningarna behöver vaccineras globalt, och det är fortfarande oklart hur länge vaccinerna skyddar. Kanske behövs kompletterande doser efter en tid.

Framtagning av corona vaccin

Det finns ett par saker som skiljer framtagningen av vaccin mot corona-viruset jämfört med all tidigare vaccinutveckling:

  • Det har gått oerhört snabbt! I början av året fick vaccinforskare den information om viruset som behövdes för att kunna börja utveckla vacciner, och de första vaccinerna har alltså godkänts ett par månader innan första året gått. Normalt tar det 10-15 år att utveckla ett nytt vaccin, men det har förekommit tidigare att enstaka vaccin utvecklats på bara ett par år.
  • Flera studier, både tester i cellmodeller, på djur och på människor, utfördes delvis parallellt istället för efter varandra. Detta har sparat mycket tid, men också minskat behovet av djurtester.
  • De nya vaccinerna bygger vidare på kunskapen från att utveckla vaccin mot nära släktning: corona-viruset som orsakade sjukdomen SARS 2002-2004. Den pandemin avklingade innan något vaccin fanns färdigt, men kunskapen och erfarenheterna från försöken att ta fram ett vaccin mot det viruset gav en rejäl skjuts framåt redan från start, liksom kunskap om corona-viruset som orsakar sjukdomen MERS.
  • Aldrig tidigare har så många parter – läkemedelsföretag, mindre bioteknikföretag, myndigheter, forskare på universitet och internationella organ – samarbetat så effektivt och delat så mycket kunskap, erfarenhet och forskningsresultat.
  • Ansökan om godkännande har lämnades in tidigt i processen, och myndigheter i flera länder har sedan fått uppdaterad information löpande om testresultaten och har kunnat ge råd, villkor och ställa krav under processens gång, allt för att undvika fördröjningar.
  • Nu finns också nya tekniker som snabbar på utvecklingen. Att blixtsnabbt kunna kartlägga det nya virusets arvsanlag och proteiner utgjorde grunden för att ta fram vaccin. Nya teknikplattformar för att ta fram t.ex. RNA-vaccin fanns färdiga att börja användas. Djurförsöksfria metoder som cellmodeller och datormodellering, gör det möjligt att testa fram många potentiella vaccinkandidater betydligt snabbare än tidigare.

  • Antalet djurtester per vaccin mot Covid-19 är antagligen lägre än vid utveckling av andra vacciner tidigare. Detta främst för att djurtester tar för lång tid och inte alltid ger tydliga svar på vad som händer i människan. Därför har vaccinutvecklarna fått myndigheters godkännande att påbörja studier på människor mycket tidigare i processen, efter bara ett fåtal djurtester och parallellt med andra studier.
  • Att viruset spridit sig så snabbt och så många smittats, har bidragit till att det gått snabbare att få fram data över hur effektivt vaccinkandidaterna varit för att skydda mot sjukdom hos personer som deltar i studierna – med en virus som är mindre vanligt förekommande tar det längre tid.
  • Företagen har släppt produkter på marknaden som inte är helt optimala ur distributionssynpunkt: Pfizers vaccin kräver till exempel transport och förvaring i specialfrysar och måste användas snabbt efter att det tinats. Även Modernas vaccin kräver frysförvaring under transport. Ofta väljer företagen att arbeta vidare för att få fram ett vaccinet i mer lätthanterlig form innan det kommer ut på marknaden, men nu sker sådan produktutveckling samtidigt som vaccinet snabbt kan komma i användning.

Många olika vaccin mot nya corona-viruset

Utöver Pfizer/Biontechs, Modernas och AstraZenecas vacciner närmar sig ytterligare flera andra vaccin godkännande. Enligt uppgift från WHO
(12 mars 2021) pågår kliniska studier (dvs tester på människor) med hela 81 olika vaccin mot Covid-19, runt om i världen och 182 vaccin är i stadierna innan tester på människa. 19 vaccin är i FAS III, som är det sista testet och där tiotusentals frivilliga personer i olika åldrar blivit vaccinerade med varje vaccin för att undersöka effekter och risker.

Hur skiljer sig de olika vaccinerna åt?

Flera av vaccinerna mot Covid-19 bygger på samma tekniker som äldre vacciner mot andra smittämnen, dvs genom att använda inaktiverade eller försvagade virus, eller ofarliga delar av viruset. Men det finns också flera nya sätt att skapa vaccin. Ett exempel är virusvektor-vacciner där virus genmodifierats för att likna corona-viruset, för att få immunförsvaret att reagera och producera antikroppar, men utan risk för sjukdom. Ett annat är vaccin där genteknik används för att skapa RNA-strängar, som, när det sprutas in, får kroppens celler att börja producera virus-liknande proteiner som immunförsvaret reagerar på. RNA-strängarna förstörs snabbt i kroppen, och kroppen producerar antikroppar mot proteinerna som tillverkats. Liknande vaccin, fast med DNA-strängar istället för RNA, är också under utveckling.

Vaccinerna från Pfizer/Biontechs, Moderna och Janssen-Cilag är mRNA-vaccin. Astra Zenecas och Curevacs vacciner baserade på virusvektor-teknik där vanliga förkylningsvirus används som bärare. Sanofi/Glaxo Smith Klines vaccin är ett proteinvaccin, där ett protein från coronaviruset odlas upp och används i vaccinet.

Utifrån resultaten från studier på tiotusentals försökspersoner säger Pfizer/Biontechs att deras vaccin är 95 % effektivt för att förebygga sjukdom, och Modernas vaccin ligger precis under den nivå. Astra Zeneca/Oxford-universitetets vaccin uppnådde, enligt godkännandet, 60 % effektivitet i kliniska studier, medan företaget själv har uppgett upp till 90 % effektivitet vid vissa doseringar, över 70 % i andra doseringar.

Ett problem med RNA-vaccin är att de måste transporteras och förvaras under sträng kyla, eftersom RNA-strängarna annars snabbt bryts ner. Detta ställer höga kvar på distributionskedjan, och gör det svårt att använda i vissa delar av världen. Det är ett av skälen till att det kommer att behövas flera olika vaccin för att få stopp på pandemin. AstraZenecas vaccin ska kylförvaras, vilket är en fördel jämfört med de första RNA-vaccinens krav på frysförvaring. Janssens vaccin klarar kylförvaring i tre månader och behöver bara ges i en dos, vilket kommer att underlätta. Vaccin som klarar transport och lagring utan att kräva frysar, ger större möjligheter att vaccinera fler runt om i världen på ett effektivt sätt. Det finns förhoppningar om att få fram vaccin som ställer ännu lägre krav för förvaring och vacciner som kan ges i tablettform eller nässpray.

Andra skäl till att utvecklingen av fler nya vaccin pågår, är att det är för tidigt att svara på hur lång tid skyddet från vaccinet finns kvar i kroppen efter vaccinering, och att avgöra vilken typ av vaccin som kommer att ge bäst och längst skydd för olika grupper av människor (vuxna, barn, äldre osv). Det finns också en risker i samband med att viruset muterar – eller att det dyker upp andra farliga corona-virus; då kan det visa sig att vissa av vaccinerna ger bredare skydd än andra.

Kina och Ryssland började vaccinera sina befolkningar redan för flera månader sedan, med vaccinen Sputnik V (Ryssland) och Cansino (Kina) och utan att invänta resultaten av större kliniska studier. Länderna har fått kritik för bristande transparens, dålig uppföljning av de vaccinerade och för bristande information till de vaccinerade och till omvärlden, men samarbete och informationsutbyte pågår.

Svenska forskare

Svenska vaccinforskare på Karolinska institutet utvecklar flera olika vaccin, bl.a. DNA-vaccin som de menar kan vara en bättre lösning på sikt, då det kan förväntas ge ett bredare immunsvar och förhoppningsvis ett långtidsverkande skydd. Än så länge har de bara testats på djur (möss, kaniner och iller) och de första testerna på människor kan komma att utföras först under 2021.

Djurförsök i samband med framtagning av vaccin

Det vi vet idag är att inget av de vacciner mot covid-19 som släpps på marknaden har framtagits utan att djurtester förekommit. Antalet djurförsök som används i utvecklingen av varje enskilt vaccin är troligen betydligt lägre än vad som tidigare accepterades, detta för att det är så bråttom med att få fram ett vaccin. Å andra sidan utvecklas väldigt många olika vaccin.

Vi har idag inte tillgång till så mycket information om vilka specifika djurtester som använts eller i vilken omfattning djurtester har kunnat undvikas genom att använda nya, djurförsöksfria metoder. Vi bevakar frågan, men det kommer att ta tid innan mer information finns tillgänglig.

Studier på apor har också gjorts för att se vilka antikroppar de producerar efter att ha smittats med corona-viruset, för att ge vägledning inför vaccinutveckling och -tester. Alla nya läkemedelskandidater, inklusive vacciner, brukar testas i tidigt skede på smågnagare för att bedöma vilka doser som tolereras och se bieffekter. Vaccinstudier på apor brukar ingå och har utförts för att testa alla de corona-vacciner som nu är godkända eller på väg att godkännas, det framgår av publicerade studier. Likaså finns uppgifter om utförda studier på djur för bedöma påverkan på foster, vilket är ett annat krav från myndigheter.

Stor framgång för djurförsöksfria metoder

Nya djurförsöksfria metoder har spelat stor roll i forskningen om nya corona-viruset, vaccin och sjukdomen Covid-19. Sannolikt kommer intresset att öka för att använda cell- och datormodeller som ett resultat av erfarenheterna från Covid-19-pandemin. Djurförsök är helt enkelt för långsamma och erfarenheterna av att se de nya metodernas kapacitet och den mängd värdefulla data som går att få fram på kort tid med dessa metoder. Att smitta djur med virus innebär även risker i sig för personal som kan bli bitna eller rivna, eller om viruset muterar i djur och smittar tillbaka till människan. Den risken minskar när arbetet sker i cellmodeller och är obefintlig när forskningen sker i dator.

Forska Utan Djurförsök fortsätter att bevaka ny information om vaccinerna, och denna artikel kommer att uppdateras med information om användningen av djur respektive djurförsöksfria metoder vartefter sådan information finns tillgänglig.

Denna artikel uppdaterades senast 2021-03-14

Läs mer om coronaviruset, djurförsök och djurförsöksfria metoder i artikeln Corona-pandemin visar på behovet av nya forskningsmetoder (från mars 2020), här >>

Försöksdjuren, en poddserie om djurförsök

Har du lyssnat på den nya poddserien om djurförsök? ”Försöksdjuren – om liven som används i jakten på kunskap” är gjord av vetenskapsjournalisten Karin Gyllenklev och finns på podcasttjänsten Podme. Sex avsnitt har producerats och det sista avsnittet handlar specifikt om alternativ till djurförsök. De första två avsnittet publicerades 14 januari och sedan släpps ett avsnitt i veckan, på torsdagar.

Forska Utan Djurförsöks sakkunniga Karin Gabrielson Morton medverkar i avsnitt två och sex.

Så här beskrivs podden i Podme:

”Miljoner försöksdjur används varje år. 2020 har Sverige 460 anläggningar för djurförsök. Men vad kan en mus säga om människan? Finns det någon gräns för vad vi får göra med djuren? Och hur hamnade vi här? Och vad är djurens roll när ett coronavaccin ska tas fram? I Försöksdjuren riktas strålkastaren mot djurförsökens värld för att ta reda på vad vi gör med djuren och varför”.

– Ingen gillar egentligen djurförsök som involverar lidande, det brukar beskrivas som “ett nödvändigt ont”. Ändå är djurförsök en stor verksamhet idag. Hur kommer det sig? Det har varit väldigt spännande och en utmaning att ta sig an ett så pass laddat ämne som djurförsök är, och att få en inblick i hur det fungerar, hur verksamheten är både hänsynsfull och hänsynslös samtidigt, säger Karin Gyllenklev.

I serien möter Karin Gyllenklev försöksdjur, forskare och experter från landets ledande institutioner och söker svar på frågor såsom; Hur och varför görs djurförsök? Är det etiskt försvarbart? Hur mycket lidande är tillåtet? Och vad finns det för alternativ? 

Första avsnittet är tillgängligt utan registrering, sedan krävs ett konto på Podme. Första månaden är gratis, sedan tillkommer en prenumerationsavgift.

https://podme.com/se/forsoksdjuren-om-liven-som-anvands-i-jakten-pa-kunskap?episode=418625

Avsnittens innehåll:

1: Djurförsök – laddat ämne, svårt att prata om – varför? (släpps 14/1)

2: Försöksdjurens roll i läkemedelsutveckling, från grundforskning till säkerhetstest, utveckling av coronavaccin (släpps 14/1)

3: Hur fungerar de djurförsöksetiska nämnderna? (släpps 21/1)

4: Vilka djur? Besök hos minigrisar i försök på SLU och på KI-labb där musembryon förändras genetiskt för forskning (släpps 28/1)

5: Om djurförsök historiskt, när började vi använda djur och hur har det förändrats med tiden? (släpps 4/2)

6: Hur går det med ersättandet av djurförsök med djurfria metoder? Om datasimuleringar och besök på KTH-labb som har försök med organ-på-chip igång (släpps 11/2)

Nobelpris i kemi till gensax

Nobelpriset i kemi 2020 har tilldelats Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, för upptäckten av en ”gensax” som används för att ”klippa och klistra” i gener. Metoden har kallats genteknikens skarpaste verktyg och inneburit en revolution för cellbiologisk forskning. Verktyget spreds blixtsnabbt i forskarvärlden och används både för att genmodifiera försöksdjur och för att skapa mer avancerade cellmodeller som kan ersätta djurförsök.

Många forskare får vänta i årtionden på nobelpris för sina upptäckter, men när det gäller gensaxen gick allt väldigt snabbt. De första publikationerna om gensaxen skedde 2011 och 2012, och arbetet med att kartlägga gensaxen CRISPR-Cas9 som låg till grund för publikationerna utfördes medan Emmanuell Charpentier var gästforskare vid Umeå universitet. Även efter publiceringen gick det väldigt fort; få vetenskapliga tekniker har slagit igenom lika snabbt som användningen av CRISPR-Cas9, och vidareutvecklingar av verktyget skedde blixtsnabbt. Varför? Jo, eftersom träffsäkra genmodifieringar, där oönskade gener plockas bort och önskade gener läggs till efter önskemål, är oerhört användbart inom många fält.

Mikroorganismer modifieras för att få dem att producera olika substanser som kan användas som läkemedel eller inom livsmedels-, bioteknik och kemiindustrin. Livsmedelsproduktionen kan effektiviseras genom modifiering av växter och djur. Inom medicinsk forskning genmodifieras både försöksdjur och celler i provrör för att användas i forskning. Möjligheterna att även genmodifiera människor både lockar och skrämmer, och många forskare efterlyser mer etiska diskussioner och tydligare lagar och riktlinjer för genterapi och genmodifiering av människor. Önskvärt vore även ökade etiska diskussioner kring genmodifiering av djur för att skapa ”djurmodeller” av människors sjukdomar och för att studera vad olika gener har för funktion.

Genmodifierade celler kan ersätta försöksdjur

CRISPR-Cas9 har snabbt blivit ett viktigt redskap för att skapa bättre cellmodeller som kan ersätta djurförsök. Ett problem med att använda celler i provrör i forskning är att cellerna efter en tid förlorar många av de egenskaper som de ursprungligen hade i en människa eller ett djur. Men med olika genmodifieringsmetoder kan cellernas egenskaper modifieras, så att de får önskade egenskaper, antingen så att de odlade cellerna får tillbaka egenskaper de hade i kroppen, eller så att de får nya egenskaper som gör dem ännu mer lämpade för forskningsändamålet. Cellmodeller blir därmed allt mer avancerade redskap i forskningen och för att testa effekter av t.ex. kemikalier eller läkemedel.

En av Forska Utan Djurförsöks anslagstagare, Maria Karlgren, fick hösten 2020 ett prestigefyllt internationellt pris för sin forskning om transportproteiner som transporterar läkemedel in i hjärnan från blodbanan. Det är ett vanligt problem att läkemedel som ska till hjärnan inte tar sig in dit, trots att läkemedlet fungerat i djurförsök. Maria Karlgren använder odlade celler i en modell av blod-hjärnbarriären, och har använt CRISPR-Cas9 för att skapa en modell där oönskade transportproteiner tagits bort. Modellen har därmed blivit mer lättanvänd och ökar chanserna att få fram läkemedel som verkligen fungerar.

Genmodifiering av försöksdjur

Att genmodifiera försöksdjur, främst möss och zebrafiskar, är mycket vanligt. Med användning av gensaxar har träffsäkerheten blivit större, dvs det är större chans att ta bort rätt gen eller att en gensekvens som ska sättas in hamnar på rätt ställe i det modifierade genomet. Det går också att göra ett större antal genförändringar i ett och samma djur utan att som tidigare ta fram flera olika genmodifierade djur och sedan avla fram djur med önskade genuppsättningar från respektive föräldrar. Gensaxen medför därmed att djurförsök kan användas för allt fler ändamål inom forskningen – de kan t.ex. modifieras mer träffsäkert för att fungera bättre som modeller för människans sjukdomar – samtidigt som det totala antalet djur som behövs för att få fram djurindivider med önskade genförändringar har kunnat minskas. Genmodifieringarna görs främst i befruktade ägg, som, när det gäller möss, implanteras i en fostermamma som får föda de genmodifierade ungarna.

Användning av gensaxen för att genmodifiera djur är ett område där det idag i stort saknas en aktiv etisk diskussion kring vad som är etiskt försvarbart att göra med djur.

Vad är gensaxen och hur kom nobelpristagarna på idén?

Gensax-tekniken att modifiera – eller redigera – gener utvecklades genom att studera, kopiera och förenkla den metod som bakterier använder för att försvara sig mot virusinfektioner. Bakterierna har en samling DNA-fragment, kallat CRISPR, som kan beskrivas som en minnesbank över gensekvenser från virus de infekterats av tidigare. Detta gör att bakterien snabbt kan upptäcka nya infektioner och försvara sig mot dem. Virus infekterar genom att skicka in arvsmassa i cellen. När bakteriecellen, med hjälp av CRISPR, identifierat sekvenser från virusets arvsmassa som är identiskt med en sekvens från ”minnet”, så aktiveras ett enzym, kallat Cas9, som helt enkelt klipper sönder virusets DNA och därmed inaktiverar det.

Vad forskarna gjort är att beskriva ett sätt att använda samma teknik, men där CRISPR-Cas9-maskineriet ”programmeras om” för att hitta och klippa bort precis den gensekvens som forskarna önskar få bort, eller där de vill sätta in nya gensekvenser. På så vis kan verktyget användas för att genmodifiera enskilda celler, och i förlängningen hela individer genom att modifiera könsceller och/eller befruktade ägg.

Läs mer om tidigare nobelpris som berör forskning utan djurförsök
2018: Djurförsöksfri forskning delvis bakom årets nobelpris i Kemi, som gick till fagdisplay av peptider och antikroppar https://forskautandjurforsok.se/nyheter/djurfritt-bakom-arets-nobelpris-i-kemi/  

2016: Nobelpris i medicin till forskning där upptäckten av mekanismer för cellens återvinningssystem, autofagi, skett i provrörsmodeller med jästceller

https://www.mynewsdesk.com/se/forska_utan_djurforsok/pressreleases/nobelpriset-i-medicin-till-forskning-som-skett-paa-jaest-1587678

2013: Nobelpris i kemi går till forskare som utvecklat datorsimuleringar av kemiska reaktioner, vilket bidrar till färre djurförsök bl.a. inom läkemedelsindustrin. Medicinpriset till forskare som studerat viktiga transportsystem i celler.  https://forskautandjurforsok.se/knappar-pa-startsidan/nobelpris-till-djurfri-forskning/

2012: https://forskautandjurforsok.se/knappar-pa-startsidan/nobelprisad-forskningsmetod-i-projekt-som-forska-utan-djurforsok-stodjer/