Author Archives: Despina Hatziharalambous

Labb. Forska Utan Djurförsök

Fortsättningsanslag för att ersätta djurförsök – över 4 miljoner kronor till 11 forskare!

Stiftelsen Forska Utan Djurförsöks viktigaste uppgift är att stödja forskning och utveckling av metoder som kan ersätta djurförsök. Det gör vi genom att årligen dela ut forskningsanslag till projekt av hög kvalitet vid främst svenska universitet. Nu har styrelsen beslutat om fortsatta anslag till pågående projekt: Totalt får 11 forskare dela på 4,09 miljoner kronor i anslag inför 2024. Det är rekord för oss i belopp för fortsättningsanslag! 

Erik Walum, styrelseordförande för Stiftelsen Forska Utan Djurförsök:

-Jag vill gratulera alla forskare som har fått fortsättningsanslag, till deras innovativa forskning för att utveckla nya metoder utan djurförsök. Det kräver ofta både uthållighet och uppfinningsrikedom att som forskare ta en annan väg än den som de flesta andra tar med djurförsök. 

-Under 2023 har vi fått in ovanligt många intressanta ansökningar om anslag till nya projekt. Beslut om just dessa ansökningar kommer dock att lämnas först under 2024. 

-När jag nu, efter över tio år i styrelsen varav sex år som ordförande, vid årsskiftet avslutar min tid i stiftelsen så vill jag tacka alla forskare som under åren har sökt anslag från oss och som driver utvecklingen framåt och jag vill önska er lycka till! Och mitt varmaste tack till givarna som gör det möjligt för oss att dela ut anslagen. Jag vill även innerligt tacka medarbetarna på stiftelsens kansli för ett väldigt fint arbete.

Monica Björklund, generalsekreterare för Stiftelsen Forska Utan Djurförsök:

-Det är fantastiskt att vi kan avsluta 2023 med ännu ett rekordbelopp från oss gällande beviljade fortsättningsanslag. Stiftelsen Forska Utan Djurförsök har delat ut forskningsanslag sedan 1971. Vi har år för år kunnat bevilja allt högre belopp till forskning av hög kvalitet som kan ersätta djurförsök. Ett varmt tack till våra givare och medarbetare som gör detta möjligt. Jag ser fram emot att fortsätta följa alla nytänkande forskare som tar oss in i framtidens forskning utan djurförsök.

Karin Gabrielsson Morton, senior sakkunnig och ordförande för stiftelsen Forska Utan Djurförsöks vetenskapliga kommitté:

-Varje år får vi in ungefär fyrtio ansökningar från forskare och jag vill tacka vår vetenskapliga kommitté för ett gediget bedömningsarbete. Under mina över trettio år i stiftelsen har jag följt en enormt spännande utveckling. Metoder som utvecklats med anslag från oss inkluderar bland annat avancerade cellmodeller, beräkningsmodeller i dator, användning av Artificiell intelligens, kemiska analysmetoder och användning av patientdata och tekniker som gör det möjligt att få fram data om och från människor på ett riskfritt sätt. 

-Fortfarande används flera hundratusentals djur i försök på svenska laboratorier varje år och det krävs fortsatt metodutveckling för att få fram metoder som kan ersätta fler djurförsök. Tack vare innovativa forskare och stöd från givare ser vi se till att ännu fler djurförsök kan ersättas i framtiden.

De 11 projekten som nu får fortsättningssanslag

Tomas Bergström, Göteborgs universitet  
Projekttitel: Utveckling av läkemedel mot luftvägsvirus utan djurförsök
Forskargruppen utvecklar och använder en cellmodell med mänskliga luftvägsceller i stället för att testa på djur, när de utvecklar läkemedel mot olika luftvägsvirus. Fokus ligger på virus som utgör stora hälsohot, såsom Coronavirus och RS-virus.

Daniel Eklund (tagit över som anslagstagare efter Niloofar Nikaein)Örebro universitet  
Projekttitel: Systembiologi för sepsisinducerad immunsuppression”
Sepsis är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet, och stor risk för lidande när forskningen sker med djurförsök. En kombination av datormodeller och cellmodeller med mänskliga immunceller ska ge bättre förståelse av immunsvarets mekanismer vid sepsis.

Anna Erlandsson, Uppsala universitet   
Projekttitel: Studier av astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom med hjälp av humana cellkultur-modeller
Astrocyten är hjärnans vanligaste hjälpcell. För att undersöka astrocyters roll i utvecklingen av Alzheimers, ersätts försöksmöss med avancerade cellkultursystem i en minimodell av hjärnan. Studier av astrocyters interaktion med skadliga proteiner och immunceller ska ge kunskap för utveckling av nya behandlingsmetoder.

Anna Falk, Karolinska Institutet  
Projekttitel: Organoider som värd och semi-in-vivo modeller av den humana hjärnan för att ersätta djurförsök
Med mänskliga celler skapas minimodeller av hjärnan för att studera tumörtillväxt och nervcellers mognad. Det sker annars vanligen genom transplantation av tumörceller in i hjärnor på levande djur. Projektet ska minska behovet av djurförsök i forskning om hjärntumörer och andra sjukdomar i hjärnan.

Marianne Jansson, Lunds universitet  
Projekttitel: Ny djurfri lymfoid infektionsmodell; svaret på varför HIV-2 är mindre aggressivt och hämmar HIV-1?”
Vävnad från mänskliga tonsiller i en cellmodell ska ge ny kunskap om HIV-virusets effekt på immunförsvaret. Målet är att få fram nya metoder för att förebygga och behandla sjukdomen, utan de försök på möss och apor som sker i dag, och en modell som kan minska djurförsök i forskning även om andra infektionssjukdomar.

Ivan Nalvarte, Karolinska Institutet  
Projekttitel: En ny modell att studera Alzheimers sjukdom i mänskliga minihjärnor”
Forskargruppen utvecklar en modell av Alzheimers sjukdom med hjälp av mänskliga hjärnceller och immunceller. Minimodellen av hjärnan ska bidra till en bättre förståelse av sjukdomen och ersätter försök på bland annat möss.

Mats Nilsson, Stockholms universitet  
Projekttitel: Utformningen av en glioblastom organoid-on-a-chip för läkemedelsutveckling”
För att forska fram nya läkemedel mot hjärncancerformen gliablastom, samarbetar forskargrupper från flera universitet för att skapa en avancerad cellmodell av hjärnan i ett så kallat ”organ-på-chip”-system. Det ska ge ett bättre verktyg än dagens djurförsök för att få fram behandlingsmetoder.

Elin Nyman, Linköpings universitet   
Projekttitel: Datormodeller för inflammation som minskar behovet av djurförsök”
Forskargruppen utvecklar datormodeller för forskning om kopplingen mellan inflammation och sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och vid infektioner. Simuleringar i dator kan ge snabba resultat och med human-data om inflammation i stället för djurförsök kan modellerna ge insikter som är mer relevanta vid utveckling av behandlingar.

Jane Synnergren, Högskolan i Skövde  
Projekttitel: Minska behovet av djurmodeller genom avancerad 3D in vitro sjukdomsmodell av hjärthypertrofi”
En modell, skapad av hjärtmuskelceller från mänskliga stamceller, stimuleras för att efterlikna hjärtsjukdomen hypertrofi, valideras med biopsier från patienter och användas sedan för att utveckla digitala hjärtmodeller. Målet är ett avancerat modellsystem som ger bättre information än djurförsök vid utveckling av nya behandlingar mot hjärthypertrofi.

Erica Zeglio, Stockholms universitet  
Projekttitel: Elektrofysiologiska verktyg för tillgänglig, djurfri proarytmisäkerhetsscreening”
Nya läkemedel testas alltid för att undersöka risk för biverkningar som skadar hjärtat. I detta projekt utvecklas metoder för att mäta elektrisk aktivitet och bedöma risk för arytmi i mänskliga celler. Detta för att mer träffsäkert kunna undersöka risker för människan jämfört med dagens djurtester. 

Lena Öhman, Göteborgs universitet  
Projekttitel: Tarmorganoider för studier av tarmsjukdom och läkemedelsmekanismer”
En mini-organ-modell av mänskliga tarmslemhinnan utvecklas för att studera tarmsjukdomar och behandlingsmetoder. Modellen ska ersätta djurförsök och förbättra forskningen om sjukdomar som irritabel tarmsjukdom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och tjocktarmscancer.

Stiftelsen Forska Utan Djurförsök

Stiftelsen Forska Utan Djurförsök på Vetenskapsrådets seminarium

Stiftelsen Forska Utan Djurförsöks seniora sakkunniga Karin Gabrielson Morton var föredragshållare vid Vetenskapsrådets årliga decemberseminarium om Aktuella djurförsöksfrågor!

Karin är även andre vice ordförande i Sveriges Nationella kommitté för försöksdjursfrågor, som utgör styrgrupp för Sveriges 3R-center vid Jordbruksverket. Tillsammans med 3R-centrets verksamhetsledare Emma Svensk, tydliggjorde de centrets arbete med att mejsla fram en rådgivande och vägledande svensk strategi för att ersätta djurförsök. 

Karin tog även upp det allvarliga läget för Sveriges 3R-center (se bilden). Centret har ett mycket viktigt arbete med att bland annat sprida kunskap kring nya metoder utan djurförsök, men vid årsskiftet drar regeringen in den öronmärkta finansieringen för centret. Det har redan fått konsekvenser som varsel av personal och kommer att innebära stor påverkan på centrets möjligheter att arbeta framöver. Samtidigt som centret har samma uppdrag som tidigare. 

Vid seminariet föreläste tre forskare om sina respektive 3R-projekt: 

Anneli Kruve vid Stockholms universitet: 
”MS2Tox: Deep Learning för automatiserad prediktion av den hormonstörande styrkan hos kemikalier i komplexa blandningar” 

Robin Pronk, PhD vid Stockholms universitet: 
”En förbättrad mänsklig organoidmodell som fångar plasticiteten i glioblastom”

Projektet som Robin Pronk presenterade har fått anslag från Forska Utan Djurförsök (projektledare är Mats Nilsson) och vi är glada att Forska Utan Djurförsök tackades för stödet i Robins presentation!

 
Anna Fahlgren vid Linköpings universitet: 
”Utveckling av en in vitro-plattform för screening av läkemedel mot spridning av metastaser för att minska antalet djurförsök inom cancerforskning” 

Samt fler mycket intressanta föreläsningar, från Läkemedelsverket ”Ett regulatoriska perspektiv på 3R inom läkemedelsutveckling samt från National Centre for the Replacement, Refinement and Reduction of Animals in Research (NC3Rs) ”Improving the design and reporting of animal studies: the ARRIVE guidelines 2.0.”

Dagen avslutades med en paneldiskussion kopplat till föreläsningen från NC3R. 
 
Från Stiftelsen Forska Utan Djurförsök konstaterar vi att dagen var mycket intressant! Men att det fortfarande behövs rejäla satsningar och konkreta strategier för att ta oss närmare målet i EU:s försöksdjursdirektiv 2010, nämligen att alla djurförsök ska ersättas när det är vetenskapligt möjligt.

Giving Tuesday 2023. Forskning utan djurförsök

Giving Tuesday idag

Idag är det Giving Tuesday, en dag då vi hyllar allt positivt som görs i samhället och sätter människors engagemang i fokus.

Allt stöd är värdefullt, men idag vill vi rikta ett särskilt tack till våra månadsgivare.

Att ta fram nya forskningsmetoder utan djurförsök tar tid och kräver ofta flerårsanslag. Som månadsgivare bidrar du till långsiktighet och stabilitet med ditt regelbundna stöd och utgör en mycket viktig del bakom varje forskningsframsteg.

Årets forskningsanslag från oss är inom livsviktig forskning om bl.a. hjärntumörer, hjärtsjukdomar, cancer och Alzheimers. Varje månadsgivare ökar chansen att vi även nästa år kan ge fortsatt finansiering till de forskningsprojekten som behöver det för att utveckla djurförsöksfria metoder.

Som månadsgivare gör du regelbundet skillnad för både människor och djur. Här kan du läsa mer om hur du blir månadsgivare: https://fudj.se/Blimånadsgivare

Varmt tack för att du förändrar framtiden för både människor och djur.

Erik Walums nya bok visar vägen till att ersätta djurförsök

Stiftelsen Forska Utan Djurförsöks styrelseordförande, Erik Walum, har gett ut en viktig bok om att ersätta djurförsök med nya metoder!

Boken, med titeln ”RETRAIN! Detecting Chemical Hazards Without Animal Testing”, anknyter direkt till ett beslut 2021 från EU-parlamentet där EU-kommissionen och medlemsländerna uppmanas att intensifiera sina insatser för att främja metoder som kan ersätta djurförsök. Det handlade också om att prioritera utbildning och träning för forskare i att använda avancerade metoder som inte baseras på djurförsök.

Erik beskriver själv sin bok som både en historisk dokumentation av forskningsframsteg och en samling innovativa idéer som kan vara till nytta för dagens forskare och toxikologer (giftighetsforskare), som fokuserar på metoder utan försöksdjur. I boken lyfter Erik fram de betydande framsteg som skedde under 1980- och 1990-talet inom utvecklingen av tester som inte kräver djurförsök. Särskilt det framgångsrika arbetet som skedde inom de nordiska länderna finns det. Men Erik beskriver också hur djurförsöksfria tester bemöttes med skepsis bland traditionella toxikologer, innan testerna så småningom kom att accepteras.

Erik Walums arbete hade enormt stor betydelse för framstegen

Karin Gabrielson Morton, som är senior sakkunnig i forskning på stiftelsen Forska Utan Djurförsök, säger att förlaget som kontaktade Erik och bad honom att skriva boken, hade goda skäl att fråga just Erik Walum:

– Jag vill betona att de framsteg som beskrivs i boken, och som fick enorma, positiva följdverkningar över hela världen, till stora delar skedde tack vare Erik Walum och hans forskarkollega Björn Ekwall. Trots andra forskares och forskningsfinansiärers skepsis kämpade de envist på med att visa att tester på celler kunde ge bättre kunskap än etablerade djurtestmetoder för att bedöma hur giftiga ämnen är för människor. De kom också på nya, innovativa metoder för att utvärdera de nya testmetodernas tillförlitlighet. Metoder som sedan till stora delar kom att utgöra grunden för hur sådana utvärderingar ska gå till. Och inte minst lyckades de, genom sin kommunikation och publikationer nå forskarvärldens, myndigheters och företags acceptans för resultaten. I boken kan vi följa denna utveckling.

Karin har, i kontakter med forskare och myndighetspersoner från både USA och Europa, många gånger fått höra hur oerhört banbrytande och viktigt Erik Walums och Björn Ekwalls arbete varit för att nå internationell acceptans för att tester på celler kan ersätta djurförsök. Det som särskilt nämns är ett projekt som fick namnet MEIC, som Ekwall och Walum drev från mitten av 1980-talet och något decennium framåt, för att utvärdera om tester på celler kunde visa hur giftiga kemikalier är.

Fick USA att göra en helomvändning

Erik Walums och Björn Ekwalls forskning och publikationer fick bland annat en avgörande betydelse för att USA, ett land som fram till slutet av 1900-talet försvarat djurförsöken och på olika sätt motarbetat strävandena att ersätta djurförsök med andra metoder, sedan ändrade sig. Efter att MEIC-studiens resultat publicerats, gjorde USA en helomvändning och blev istället pådrivande för att ersätta djurtesterna.

I boken beskriver Erik arbetet med MEIC-projektet, som fick huvuddelen av sin finansiering genom anslag från stiftelsen Forska Utan Djurförsök. Studien inkluderade forskargrupper från framför allt Norden, men växte successivt till att inkludera forskare från hela världen. Och resultaten var revolutionerande: studien visade tydligt att en kombination av ett fåtal tester på celler, var bättre än djurförsök för att förutsäga akut giftighet vid en farligt hög engångsdos.

Stiftelsen Forska Utan Djurförsöks seniora sakkunniga i forskning Karin Gabrielson Morton betonar:

-Jag har alltså hört från många forskare och myndighetspersoner i USA och inom EU att de publicerade resultaten av MEIC-studien, som Erik berättar om i boken, hade en avgörande betydelse för att förändra den amerikanska synen på djurförsök och möjligheterna att ersätta djurtesterna. Erik Walum och Björn Ekwall bidrog utan tvekan, genom sin studie och sina artiklar, till att få amerikanska myndigheter att tänka om.

En strategi för att ersätta djurtesterna

Den mest signifikanta händelsen var 2007, när det amerikanska vetenskapsrådet, efter en utredning på uppdrag av flera amerikanska myndigheter, publicerade strategidokumentet ”Toxicity Testing in the 21st Century: A Vision and a Strategy”. Detta strategidokument markerade en vändpunkt för USA och så småningom även resten av världen. Nu föreslogs att djurförsök skulle avvecklas till förmån för bättre riskbedömningsmetoder, baserade på den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom bland annat bioteknik. Resultaten av MEIC-studien kom att ha stor betydelse för arbetet med strategidokumentet.

USA blev nu en drivande kraft i att främja effektivare, billigare och mer relevanta djurförsöksfria riskbedömningsmetoder. Amerikanska myndigheter började själva, i olika samarbetsprojekt, utveckla och utvärdera nya djurförsöksfria metoder. EU följde snart efter och ökade betydligt sina satsningar för att utveckla nya, djurförsöksfria metoder. Sedan 2010 finns ett EU-direktiv som tydliggör att målet är att alla djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Även EU:s kemikalielagstiftning REACH markerar tydligt att djurtester endast ska användas som sista utväg när det inte finns djurförsöksfria metoder.

Fortsatt engagemang för att ersätta djurförsök

Erik Walum har, sedan MEIC-projektet, fortsatt att ha en tongivande roll i arbetet med att ersätta djurförsök med moderna, nytänkande metoder både i Sverige och internationellt. Sedan 2017 är han styrelseordförande för stiftelsen Forska Utan Djurförsök. Han ingår även i stiftelsens vetenskapliga kommitté som bedömer ansökningar om anslag från forskare som vill utveckla nya metoder som kan ersätta djurförsök.

Vi på stiftelsen Forska Utan Djurförsök är stolta över Eriks imponerande insatser för att ersätta djurförsök, och vill gratulera honom till hans viktiga bok!

Erik Walums bok ”RETRAIN! Detecting Chemical Hazards Without Animal Testing” är skriven på engelska och finns att beställa från Amazon.se.

Mer om Erik Walum:

Före detta professor i neurotoxikologi och tidigare VD för Glucox Biotech AB. Har en bred erfarenhet av forskning i såväl akademisk miljö som inom läkemedelsindustrin. I sin forskning har han bland annat arbetat med att etablera cellulära och molekylära metoder för att studera verkan av kemikalier och läkemedel på nervsystemet och att utveckla och utvärdera djurfria testmetoder. Han har haft ett flertal uppdrag inom alternativområdet, t. ex. ordförande i Centrala Försöksdjursnämndens alternativutskott och ledamot av det Europeiska utvärderingscentrets vetenskapskommitté (ESAC) och medlem av den Europeiska forskargruppen för alternativ inom toxicitetstestning (ERGATT).

Erik har ett brinnande intresse för när och hur det är möjligt att ersätta djurbaserade tester med in vitro-metoder och vad som krävs för att möjliggöra extrapolering av in vitro-data till människa inom toxikologin så väl som farmakologin.

Väghinder för arbetet med att ersätta djurförsök

Regeringen lägger hinder i vägen för arbetet med att ersätta djurförsök

Utan förvarning, och utan att presentera någon konsekvensanalys, drar Regeringen in den öronmärkta finansieringen till Sveriges 3R-center. Centret har ett viktigt uppdrag med att sprida kunskap om att minska, förfina och ersätta djurförsök (engelskans Refine, Reduce, Replace, därav ”3R-center”). 3R-centrets arbete har inneburit en rejäl skjuts framåt i den viktiga frågan om att ersätta djurförsök. Sveriges 3R-center har tidigare haft 15 miljoner kronor per år öronmärkta för sin verksamhet. Utan de pengarna är framtiden för centret högst osäker.

3R-centret har funnits vid Jordbruksverket sedan 2017 och där har olika aktörer som forskare, industrin och djurskyddsorganisationer samverkat. Centret har bl.a. tagit fram råd om förbättrad djurhantering, arrangerat workshops och sett till att myndigheter får stöd för att delta i internationella samarbeten för att utvärdera metoder som kan ersätta djurförsökskrav i olika regelverk. Centret har även tagit fram filmer och annat informationsmaterial och samarbetar med motsvarande center från andra EU-länder. 

– Det har varit fantastiskt att se hur 3R-centrets verksamhet har växt fram. Centret har stor betydelse för att stärka det svenska och europeiska samarbetet för att se till att fler djurförsök ska kunna ersättas i framtiden.

Det säger Karin Gabrielson Morton, som är senior sakkunnig på Stiftelsen Forska Utan Djurförsök. Karin är även invald till andra vice ordförande i Sveriges Nationella Kommitté för försöksdjursfrågor, det är en kommitté som enligt EU:s regelverk ska finnas i alla EU-länder. I Sverige är det kommittén som har beslutat om vilken verksamhet 3R-centret ska ha.                                                              

Alla EU-länder har förbundit sig att arbeta för att djurförsök ska kunna ersättas, och 3R-centret har, genom samverkan och kunskapsspridning, en viktig roll i detta arbete. I ett EU-direktiv från 2010, finns målsättningen att alla försök på levande djur och i undervisningssyfte ska ersättas när det är vetenskapligt möjligt. 

Utan öronmärkta pengar till 3R-centret, riskerar det att bli kännbara följder som minskad personal, inställda aktiviteter och att samverkan med såväl nationella som internationella aktörer dras ner till ett minimum eller helt upphör. Jordbruksverket har i början av veckan varslat om att 9 av centrets 12 tjänster kan komma att försvinna om inte finansieringen snabbt får en lösning.

– Jag är förvånad och tycker att det är mycket märkligt att regeringen nu helt plötsligt tar bort finansieringen från en så viktig och väl fungerande verksamhet. Det är verkligen att lägga krokben för det svenska 3R-arbetet och dra ner på farten i utvecklingen av att ersätta djurförsök. Kommer 3R-centret ens kunna finnas kvar annat än på papperet under kommande år? Säger Karin Gabrielson Morton.

Forska Utan Djurförsök har länge drivit på för att Sverige skulle etablera ett sådant center. Forska Utan Djurförsök kommer att agera för att 3R-centret ska få tillbaka den öronmärkta finansieringen. Vårt arbete med att dela ut forskningsanslag för att kunna ersätta djurförsök, och att sprida kunskap om behovet och möjligheterna med djurförsöksfri forskning är viktigare än någonsin.

Du kan vara med och stödja oss med en gåva idag!
Skänk din gåva här.

Hund, katt. Djurens dag, Kanelbullens dag 2023. Skänk en gåva till forskningen.

Hylla Djurens dag med en kanelbulle!

Idag 4 oktober är det både Djurens dag och Kanelbullens dag. Hylla båda samtidigt genom att swisha motsvarande en kanelbulle till stöd för djurförsökfri forskning. Klicka på länken för att skänka 35kr här .

Din gåva gör skillnad!

Beviljade forskningsanslag 2023, Forska Utan Djurförsök

Beviljade forskningsanslag från Forska Utan Djurförsök 2023

Stiftelsen Forska Utan Djurförsöks viktigaste uppgift är att stödja forskning som kan ersätta djurförsök, och det har vi gjort årligen i över 50 år!

Vi är stolta över att nu, under 2023, dela ut totalt 4,85 miljoner kronor till 17 forskningsprojekt. Forskningen sker på några av Sveriges främsta universitet, såsom Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola. Fem av projekten som får anslag har dessutom beviljats flerårsanslag som sträcker sig fram till och med 2024 respektive 2025.

Forskarna som får anslag bedriver viktig forskning om bland annat smittsamma sjukdomar, Alzheimers och cancer. Målet är att uppnå viktiga forskningsframsteg för att behandla svåra sjukdomar, samtidigt som nya tekniker utvecklas för att ersätta försök på djur. Andra forskningsprojekt ersätter djurförsök inom läkemedelsutveckling och för att bedöma hur farliga kemikalier är.

Metoderna som ersätter djurförsök är bland annat avancerade cellmodeller, matematiska beräkningsmodeller i dator och att använda existerande patientdata.

Här är projekten som får anslag 2023

Tomas Bergström, Göteborgs universitet
”Utveckling av läkemedel mot luftvägsvirus utan djurförsök”

Matteo Bruschettini, Cochrane Sweden (Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet)
”Skillnader i resultatdata mellan djurförsök och kliniska studier i neonatologi”

Anna Erlandsson, Uppsala universitet, anslag 2023, 2024 och 2025
”Studier av astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom med hjälp av humana cellkultur-modeller”

Anna Falk, Karolinska Institutet, anslag 2023, 2024 och 2025
”Organoider som värd och semi-in-vivo modeller av den humana hjärnan för att ersätta djurförsök”

Marianne Jansson, Lunds universitet, anslag 2022, 2023 och 2024
”Ny djurfri lymfoid infektionsmodell; svaret på varför HIV-2 är mindre aggressivt och hämmar HIV-1?”

Per Malmberg, Chalmers tekniska högskola
”Kemisk avbildning för hudpermeationsstudier – en metod för att ersätta djurförsök”

Ivan Nalvarte, Karolinska Institutet
”En ny modell att studera Alzheimers sjukdom i mänskliga minihjärnor”

Niloofar Nikaein, Örebro universitet
”Systembiologi för sepsisinducerad immunsuppression”

Mats Nilsson, Stockholms universitet, anslag 2022, 2023 och 2024
”Utformningen av en glioblastom organoid-on-a-chip för läkemedelsutveckling”

Elin Nyman, Linköpings universitet, anslag 2023, 2024 och 2025
”Datormodeller för inflammation som minskar behovet av djurförsök”

Penny Nymark, Karolinska Institutet
”Mot riskbedömning utan djurförsök: Utveckling av Adverse Outcome Pathways för lungcancer”

Ausra Peciulyte, RISE Research Institutes of Sweden
”Validering av en in vitro-metod för att ersätta djurförsök i studier av hormonstörande ämnen”

Nicolas Pillon, Karolinska Institutet
”Jämförande profilering in silico av skelettmuskelns immunometabola svar”

Alexandra Stubelius, Chalmers tekniska högskola
”En in vitro plattform för att utvärdera nanomedicin”

Jane Synnergren, Högskolan i Skövde
”Minska behovet av djurmodeller genom avancerad 3D in vitro sjukdomsmodell av hjärthypertrofi”

Erica Zeglio, Stockholms universitet
”Elektrofysiologiska verktyg för tillgänglig, djurfri proarytmisäkerhetsscreening”

Lena Öhman, Göteborgs Universitet
”Tarmorganoider för studier av tarmsjukdom och läkemedelsmekanismer”

Fotograf Anette Persson

Ny metod som kan ersätta plågsamma ögonirritationstester på kaniner!

Tack vare stöd från bl.a. Stiftelsen Forska Utan Djurförsök, har Martin Andersson med kolleger vid forskningsinstitutet RISE tagit fram en helt djurfri metod som nyligen publicerats.    

Martin Andersson fick 2019 Forska Utan Djurförsöks pris Nytänkaren, med ett tillhörande forskningsanslag. Vi är så glada över Martins fortsatta framgångar!   

Martin blev, under 1980-talet när han var i 14-årsåldern, djupt påverkad av att ha sett ett TV-program om djurförsök. Draize-ögonirritationstestet fanns med i programmet, ett djurförsök som är mycket plågsamt där kemikalier och andra substanser sprutas in i ögonen på främst kaniner. Martin valde att göra en skoluppgift om djurförsök och sedan dess kunde han inte glömma Draize-testet.   

När Martin sedan som vuxen jobbat vid RISE, har han tagit fram helt nya typer av ögonirritationstester, utan djurförsök. Detta utifrån kunskap om polymerers utvidgning och Hansens lösningsparametrar – ett sätt att matematiskt beräkna egenskaper hos en polymer – och hur samma princip kan appliceras för att förutsäga om ett ämne kan skada hornhinnan genom att lösa upp, tränga in i eller få hornhinnan att svälla.   

Våren 2023, alltså 38 år efter att han såg Draize-ögonirritationstestet, har Martin med kolleger fått en viktig vetenskaplig artikel publicerad. I artikeln beskriver de sin metod och varför testen innebär att det inte behövs några djurförsök för att avgöra om en substans kan orsaka ögonirritation.   

Du kan läsa artikeln här

Nästa mål är att få metoden godkänd som testriktlinje för kemikalier av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Det skulle innebära att resultat från testet ska godkännas inom alla OEDC-länder. Inom EU finns också regelverk som säger att om godkända djurförsöksfria metoder finns, så får djurförsök inte användas.   

Varmt grattis till Martin – den här utvecklingen är mycket spännande och viktig! Det visar också att vårt forskningsstöd gör skillnad. 

Fotograf: Anette Persson

Vad krävs för att ersätta djurförsök? Se vad Stiftelsen Forska Utan Djurförsöks seniora sakkunniga säger om det, i en film som Sveriges 3R center tagit fram!

I filmen resonerar också forskare, representant för ett läkemedelsbolag och från politiken om möjligheterna och utmaningarna med att ersätta djurförsök.

En av forskarna i filmen, Gunnar Cedersund, fick redan 2015 Forska Utan Djurförsöks forskningspris Nytänkaren. Gunnars forskning, där avancerade matematiska modeller används och även numera i samarbete med ett stort läkemedelsbolag, är ett exempel på framgångsrik forskning som vi tidigt stöttade.

Det tar tid att utveckla nya, djurförsöksfria metoder, men vi vet att det går!

Se filmen från Sveriges 3R Center här: https://fudj.se/3RCfilm

Mors dag, swisha gåvokort som stödjer forskning fri från djurförsök

Mors dag- swisha ett kärleksfullt gåvokort

Sprid glädje och ge en kärleksfull gåva till en mamma och alla djurmammor samtidigt på mors dag!

Swisha ett gåvokort som stödjer djurförsöksfri forskning och gör skillnad för både människor och djur. Klicka här för att swisha ditt gåvokort: https://fudj.se/morsdag

Forska Utan Djurförsök är en forskningsstiftelse som stödjer forskning som kan ersätta djurförsök med bättre metoder inom medicinsk forskning, läkemedelsutveckling och tester av kemikalier.