Author Archives: admin

Nytänkaren 5 år!

Den 23 januari 2020 firade vi att vår forskningsutmärkelse Nytänkaren fyllde 5 år med ett samtal mellan de första fem Nytänkarna och moderatorn Monica Björklund. Se samtalet på vår YouTube-kanal.

Det blev ett väldigt spännande och intressant samtal som kretsade kring hur de nya metoderna många gånger är bättre än djurförsök, hur vi ska nå framåt för att ersätta fler djurförsök och vilka svårigheter som måste övervinnas. Forskarna fick också berätta lite om sin egen bakgrund och om vad som inspirerat dem att forska. 

Deltagande forskare:

  • Gunnar Cedersund, universitetslektor, Institutionen för Medicinsk Teknik, Linköpings universitet. Gunnar fick NYTÄNKAREN 2015 för arbetet med systembiologiska modeller som kan bidra till att minska och ersätta användningen av djur i biomedicinsk forskning.
  • Anna Herland, universitetslektor, Mikro- och nanosystem, KTH. Anna fick NYTÄNKAREN 2016 för arbete med organ-on-chip-tekniker som kan komma att ersätta djurförsök i medicinsk forskning, särskilt i forskning om hjärnans sjukdomar.
  • Malin Lindstedt, professor, Institutionen för Immunteknologi, Lunds universitet. Malin fick NYTÄNKAREN 2017 för att fortsätta utvecklingen av djurfria allergitester till att även omfatta livsmedelstillsatser och andra områden relaterade till livsmedelsallergier.
  • My Hedhammar, professor, Proteinteknologi, KTH. My fick NYTÄNKAREN 2018 för att fortsätta sitt arbete med att använda spindeltrådsproteiner för att ta fram nya cell- och vävnadsmodeller vid forskning om vanliga och allvarliga sjukdomar som t ex cancer.
  • Martin Andersson, teknologie doktor, RISE. Martin fick NYTÄNKAREN 2019 för att skapa helt nya typer av ögonirritationstester utifrån kunskap om polymerers utvidgning och Hansens lösningsparameter.

Moderator: Monica Björklund, MBjörklund Consulting

 

Forskningsanslag 2020!

Forska Utan Djurförsök delar år 2020 ut anslag till tretton forskare/projekt på 7 olika lärosäten.
Elva av projekten är cellmodeller (in vitro-modeller) av olika slag och olika komplexitet, två är datorbaserade, ett är systembiologi (matematiska modeller) och ett är big-data-analys med inslag av AI, där data kommer från in vitro-tester (cellmodeller).

Det är extra roligt att konstatera att det är en stor spridning inom olika forskningsområden. Forskarna arbetar med:

  • Gliablastom (hjärncancer)
  • HIV-infektioner
  • Tarmmodell för att studera bland annat livsmedel
  • Upptag av ämnen, som t ex kemikalier och läkemedel, genom huden
  • Behandling av toxin-orsakad diarré
  • Prediktion av läkemedelsupptag i hjärnan
  • Lungmodeller för att studera kroniska lungsjukdomar
  • Cellodling i 3D för att utveckla läkemedel mot cancer
  • Läkning av skador på senor
  • Botox-tester
  • Läkemedelsutveckling med matematiska modeller i dator (systembiologi)
  • Analys av data (big data) från celltest för att förutsäga risker med kemikalier
  • Cellmodell för påverkan av hjärnceller under fosterutvecklingen

Idéerna om djurförsöksfria forskningsmetoder dyker upp inom alltfler forskningsområden!

Nytänkaren 5 år!

Forskningsutmärkelsen Nytänkaren fyller 5 år!
Välkommen att fira djurförsöksfria forskningsmetoder och träffa forskarna den 23 januari 2020.

Forska Utan Djurförsök firar att stiftelsens utmärkelse Nytänkaren fyller 5 år. Kom och lyssna på ett ”Nobel – Snillen spekulerar”-inspirerat samtal mellan de forskare som mottagit Nytänkaren och delta i ett efterföljande mingel med forskarna.

Vi kommer att få höra om framtidens forskning: diabetesforskning med matematiska modeller inspirerade av NASA, hjärna på chip istället för djurmodeller i forskning om hjärnans sjukdomar, humanceller i provrör istället för djurmodeller vid allergitester, konstgjord spindeltråd som används för att sammanfoga celler till tredimensionella vävnadsmodeller vid utveckling av nya individanpassade cancerläkemedel samt hur man kan mäta ögonirritation med hjälp av polymerer och Hansens lösningsparameter istället för i ögonen på kaniner.
Det här är inte science fiction – metoderna är redan här!

Fördelarna med att ersätta djurförsök med moderna metoder är enorma. Vi kan få fram tillförlitligare och mer innovativa produkter snabbare och till lägre kostnader inom en rad områden, inte minst inom medicin. Metoderna kan också ge nya insikter om sjukdomar och behandlingsmetoder där tester på djur inte fungerar bra.

Att stödja forskningen som ersätter djurförsök bidrar dessutom till att nå målsättningen i EUs Försöksdjursdirektiv (2010/63/EU): ”detta direktiv är dock ett viktigt steg mot att uppnå det slutliga målet att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det. Syftet med detta direktiv är därför att underlätta och främja användningen av alternativa metoder.”

Sverige har hög forskningskompetens inom utveckling av djurförsöksfria forskningsmetoder. Några av dessa nytänkande och ambitiösa forskare finns på plats för att diskutera hur vi ska nå framåt när det gäller att ersätta fler djurförsök, vilka möjligheter som finns och vilka är svårigheterna som måste övervinnas?

Samtalet leds av Monica Björklund, omvärldsstrateg, MBjörklund Consulting.
Monica har en bakgrund från Regeringskansliet och Riksdagen samt spetskompetens inom frågan om att ersätta djurförsök.

Anmäl dig här!

SLU ansöker om medel för ett center med stora djur

Mitt i semestertider nås vi av informationen att SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Karolinska Institutet, Uppsala universitet, SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt), Göteborgs universitet samt Linköpings universitet har ansökt om närmare 90 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att starta ett kompetenscentrum med bland annat djurförsök på stora djur, SWECCLIM (Swedish Experimental Clinical Center for Large Animal Innovative Models).

Den här typen av jättesatsningar borde istället ske med inriktning på forskning för att utveckla och ställa om till djurförsöksfria metoder, dels av etiska skäl och dels för att det rimmar bättre med de politiska mål som finns att ersätta djurförsök. Idag har Vetenskapsrådet den i sammanhanget lilla summan 13 miljoner kronor att fördela årligen till forskning inom ersättning, reducering och förfinande av djurförsök. En summa som dessutom legat på samma nivå de senaste 10 åren.
EU:s lagstiftning om djurförsök – som till stora delar framförhandlades när Sverige var ordförandeland i EU och där Sverige varit pådrivande – anger tydligt att målet är att djurförsök helt ska ersättas. Det är dags att detta också inkluderas i forskningspolitiken, hos de stora statliga forskningsfinansiärerna och hos universiteten. Både forskningsfinansiärerna och universiteten visar tyvärr ofta prov på en fastlåsning vid djurförsök som metod att jobba vidare utifrån. Både forskningsfinansiärerna och universiteten behöver uppdatera sina visioner när det gäller framtidens forskning för att komma bort från djurförsöken.

I ett pressmeddelande från SLU om ansökan om anslag för att skapa SWECCLIM, skriver universitetet att centret har syftet att förbättra, ersätta och minska antalet djurförsök. Som exempel beskrivs hur mer information kan fås från patientdjur med olika spontana sjukdomar och som behandlas av veterinär och där ytterligare prover tas och undersökningar görs utan att det skadar djuren.

Detta är dock bara en del av sanningen; SWECCLIM ska också stå värd för djurförsök på försöksdjur såsom hund, katt, gris, får och primater och de exempel som ges i ansökan handlar om försök som många gånger är mycket påfrestande för djuren, t.ex. transplantationsforskning, strålning och svåra sjukdomar. Att samla kompetensen för att förbättra kvaliteten på forskningen och minimera lidande och stress hos djuren är visserligen bra och det kan också finnas fördelar med att genomföra forskning i Sverige som annars skulle utföras i andra länder där djurskyddet är sämre, men det saknas en konsekvensanalys som visar att den totala användningen av djur – särskilt i plågsamma försök – skulle minska som en följd av bildandet av SWECCLIM. Det är också oklart om centret avser att ta över och/eller optimera försök som redan utförs i Sverige och i andra länder, eller om ett mål är att skapa en infrastruktur som leder till att användningen av försöksdjur totalt sett ökar.

Forska Utan Djurförsök efterlyser ökade satsningar på forskning som leder till att djurförsök – särskilt försök där djur utsätts för lidande – kan minskas och ersättas, med sikte på avveckling av djurförsöken. Forska Utan Djurförsök anser också att det minsta som kan begäras när statliga medel söks, är att en konsekvensutredning fastställer huruvida detta center leder mot målet att minska antalet djurförsök och det lidande som försöksdjur utsätts för.

Forska Utan Djurförsök kommer noga att följa upp den här ansökan.

Almedalen 2019

Forska Utan Djurförsök är på plats under Almedalsveckan 2019 och arrangerar ett eget seminarium den 2 juli samt är medarrangör i ett seminarium den 3 juli.

2 juli – ”Digitalisering i medicinsk forskning för djurförsöken onödiga?”
Just nu i samhället så pågår ett spännande skifte med ökad digitalisering och användning av artificiell intelligens (AI). Ett område som dock glöms bort och där potentialen är enorm är medicinsk forskning och läkemedelsutveckling. Det här blir ett spännande seminarium om hur digitala tvillingar, simuleringar, artificiell intelligens (AI) och celler i provrör kan leda till mer patientanpassad vård, förebygga ohälsa och samtidigt bidra till att ersätta och minska användningen av etiskt tveksamma djurförsök.
Kommentarer från forskare, politiker och ur patientperspektivet.

Mer information finns här.

3 juli – ”Digitala tvillingar i sjukvården – bli din egen försökskanin”

Nästa nivå av AI i sjukvården står för dörren: digitala tvillingar. Med en digital kopia av sig själv kan man simulera olika scenarier för hur varje enskild patient skulle svara på olika behandlingar. Vad innebär detta för sjukvården, för patienter, för försöksdjur och för företagen?
Träffa Patient “Zero”. Både Digitalt och i verkliga Livet. Vad skulle du vilja göra om du hade en personlig datormodell av dig själv? En datormodell som kan förstå hur dina olika organ bäst fungerar, samt simulera hur din kropp förmodligen skulle svara på olika dieter, träningsformer och behandlingar.
En initial föreläsning ger en första inblick i vad ”digital twin”-konceptet innebär. Vår första digitala tvilling demonstreras för första gången live. Konkreta exempel ges på hur tekniken kan t ex nyttjas inom frisk- och diabetesvården. Efterföljande paneldebatt belyser denna nya teknologis påverkan på vården (sjukvård och friskvård), och hur den kommer att göras mer preventiv, prediktiv, samt mer patientspecifik och patientdeltagande. Vi kommer också diskutera hur denna teknologi gör djurförsök mer och mer irrelevanta. Välkommen att stanna kvar efter.

Mer information finns här och här.

Nytänkaren 2019

Martin Andersson vid RISE (Research Institutes of Sweden) tilldelas Nytänkaren 2019 för att skapa helt nya typer av ögonirritationstester utifrån kunskap om polymerers utvidgning och Hansens lösningsparameter och hur samma princip kan appliceras för att förutsäga om ett ämne kan skada hornhinnan genom att lösa upp, tränga in i eller få hornhinnan att svälla.
Anslaget ska också ge möjlighet att undersöka om samma principer går att tillämpa för att undersöka irritation och penetration i/genom andra biologiska barriärer i kroppen.

Att testa kosmetikaråvaror i ögonen på kaniner är inte längre tillåtet men ögonirritationstester på kaniner förekommer fortfarande när andra typer av kemikalier ska testas.
Martin Anderssons forskning har potential att kunna ersätta testerna på kaniner med in vitro-tester, det vill säga tester utförda i provrör och i datorsimulering.

Forska Utan Djurförsök vill med Nytänkaren och tillhörande anslag särskilt stödja dessa ambitioner.

Forskarstudie 2018

Idag publicerar Forska Utan Djurförsök en rapport om vad forskare som utvecklar djurförsöksfria metoder tycker om stödet för utvecklingen inom området, både på det egna lärosätet, bland forskningsfinansiärer och från politiskt håll.
Djurförsöksfria forskningsmetoder öppnar möjligheter att snabbare få fram tillförlitliga forskningsresultat. Andra länder har länge sett potentialen i detta. Sverige halkar efter, något som studien illustrerar.

Forskarstudie 2018 – Allt att vinna, en studie om hinder för att främja djurförsöksfria forskningsmetoder i Sverige.

Kommentar till djurförsöken på hundar vid Göteborgs universitet

Vi på Forska Utan Djurförsök tycker att det är bra att djurförsöken i Sverige lyfts i media och förstår att många blir förvånade och upprörda över att hundar fortfarande används i försök i Sverige. Djurförsök påbörjas på över tusen djur varje dag i Sverige (mer information här), så det finns tusentals skäl att diskutera djurförsöken, inte minst ur etisk synpunkt.

Vi får många frågor just nu om det inte finns några djurförsöksfria alternativ till forskningen om tandimplantat som sker i Göteborg. Tyvärr känner vi inte till något sätt att ersätta exakt denna typ av studier med djurfria metoder, eftersom det idag inte finns så komplexa cellmodeller eller andra djurförsöksfria metoder som helt och fullt kan efterlikna vad som vad som händer i människan, inklusive inflammation i mjukdelarna runt tänderna och påverkan från bakteriefloran i munnen.

Detta hindrar naturligtvis inte att detta – och andra djurförsök – kan och bör diskuteras ur andra perspektiv, t.ex. hur djuren behandlas vid uppfödning, hantering på laboratoriet och efter försöket och etiska aspekter kring vad vi har rätt att göra med djur och för vilka syften. Även frågor om hur bra hundar och andra djur är som modeller för människan och om det finns andra sätt att lösa tandhälsoproblem är relevanta, men tas inte upp i vårt svar här. Vi fokuserar här på frågan om just denna studie av effekterna av tandimplantatsytor skulle kunna göras på andra sätt än med djurförsök.

Djurförsöket på hundarna går ut på att undersöka om ytan på tandimplantat kan förändras för att minska vanliga komplikationer såsom inflammation och vävnadsförlust i områdena runt implantatet. Försöksledaren menar, i sin ansökan till djurförsöksetiska nämnden, att detta bara kan studeras efter implantat i levande vävnad på en levande individ. Enligt ansökan är hundar lämpliga eftersom ingreppen på dem kan ske på samma sätt som på människa och med riktiga implantat som också används hos människa. Enligt försöksledarna har hundarna en mikroflora i munnen som liknar den hos människa och accepterar t.ex. tandborstning, vilket gör att behandlingen kan efterliknas den hos människan. Om detta är en korrekt beskrivning eller ej, dvs om hundarna är en vetenskapligt bra modell för människan, är en viktig fråga som det i debatten tycks finnas olika åsikter om och som är väl värd att ställa. Men frågan vi svarar på här är en annan, nämligen om det finns andra sätt, t.ex. cellmodeller som kan ersätta detta specifika djurförsök.

Finns det då inte djurfria metoder som kan användas istället i just detta försök för att testa effekterna av olika tandimplantatsytor? Som beskrivs i texten ovan så är det många faktorer som ska finnas med för att en djurförsöksfri modell fullt ut skulle kunna ersätta detta försök. Vi kan tyvärr inte hävda att det är möjligt idag med de djurfria metoder som står till buds idag. Det finns visserligen en del publikationer om cellmodeller som används för att studera hur celler från munslemhinna och käke reagerar på implantat och andra för att studera hur olika implantat integreras i käkben, men inte modeller där allt detta integreras i en och samma modell och med munnens bakterieflora mm representerat. Vi hoppas att det blir möjligt att göra denna typ av studier i cellmodeller i framtiden, men då behövs mer resurser till att utveckla de nya metoderna. För att få fram modeller som mer heltäckande efterliknar vad som händer i människan, inklusive påverkan på mjukdelarna runt tänderna och påverkan från bakteriefloran i munnen, behövs fortsatt metodutveckling, nytänkande och rejält med forskningsresurser för att hitta lösningar som gör att mer forskning kan utföras i modellsystem utan att människor eller djur.

Går det att utföra forskningen på människor istället? Nja, just i detta fall har forskarna för avsikt att avliva hundarna för att dissekera ut delar av käkarna och detaljstudera effekterna på olika vävnader, vilket gör det svårt att säga att försök på människor skulle vara ett direkt alternativ. Däremot finns redan ett antal studier där patienter som fått tandinplantat följs upp och där det går att få viktig information om för- och nackdelar med olika implantat och hur olika behandlingsmetoder före, under och efter implantat påverkar.  Att intensifiera sådan patientnära forskning och uppföljning kan vara en viktig väg framåt för att hitta lösningar kring munhälsa och tandimplantat. Då krävs också ett nytänkande kring forskningsresurser och hälso- och sjukvårdsprioriteringar, vilket är en indirekt väg att komma bort från djurförsök. Då är det andra aktörer än forskarna själva, t.ex. forsknings- och sjukvårdspolitiker och forskningsfinansiärer som ska påverkas.

Forska Utan Djurförsök är en forskningsstiftelse med syfte att arbeta för att ersätta djurförsök. Vi utför inte någon forskning själva utan ger forskningsanslag till forskare som utvecklar nya metoder som kan ersätta djurförsök. Vi arbetar även politisk påverkan för att nå en omställning från djurförsök till andra metoder. Vår verksamhet är helt beroende av gåvor och arv, och vi vet att fler djurförsök skulle kunna ersättas om vi hade möjlighet att ge fler och större anslag till sådan forskning.

När det gäller forskning om tandimplantat så stödjer Forska Utan Djurförsök inte någon forskning för att ersätta dessa djurförsök idag. Det innebär inte att sådan forskning inte sker, utan bara att vi har inte fått in någon sådan ansökan om anslag till sådana projekt. Vi känner inte till i vilken utsträckning forskargruppen på Göteborgs universitet använder cellmodeller och bidrar till utveckling av nya metoder.

 

Flera universitet bygger nya djurhus

Flera universitet i Sverige har byggt eller är på väg att bygga nya djurhus för försöksdjursverksamhet, något som kostar enorma summor för skattebetalarna. Djurförsök är extremt dyrt, särskilt om alla kostnader för lokaler, teknik, djurvårdare och personal involverade i försöken, veterinärer, tillsynspersonal och kostnader för tillstånd (både verksamhetstillstånd och djurförsöksetisk prövning av varje enskilt försök) samt för tillsyn för att kontrollera om regelverket efterlevs.

Djurförsök är inte bara dyrt och etiskt ifrågasatta. När det gäller resultaten har utvärderingar visat på många brister; djuren är inte perfekta modeller för oss människor. Nio av tio blivande läkemedel visar sig sakna effekt eller ha allvarliga säkerhetsrisker som inte upptäckts i djurtesterna, utan först i kliniska studier på människor (eller ännu senare, efter en tid på marknaden). Detta trots att flera olika djurstudier görs innan ett läkemedel för första gången får ges till en människa.

Just nu utvecklas nya, lovande, djurfria metoder såsom att odla upp miniatyr(cell)modeller av olika organ och koppla ihop dem på små plattor för att skapa en cellmodell av en kropp. Avancerade cellmodeller används för att analysera hur läkemedel tas upp i celler och hur de interagerar med kroppen och med andra läkemedel. Beräkningsmodeller i dator används för att förutsäga om ett nytt läkemedel kommer att fungera. Och nya cellmodeller, t.ex. stamceller som odlats fram från hudprover från patienter, utgör nya modellsystem för att hitta nya vägar att bota sjukdomar.

Intresset för och möjligheterna med djurförsöksfria metoder kommer att öka de kommande åren. Nya metoder och ny kunskap ger möjligheter att utveckla den biomedicinska forskningen och samtidigt minska och ersätta djurförsök. Sverige har god forskarkompetens på området och skulle kunna ligga i framkant internationellt när det gäller att satsa på utveckling och kommersialisering av nya metoder som både ersätter djurförsök, skapar jobb och erbjuder bättre riskbedömning av läkemedel och snabbare, mer effektiv utveckling av nya läkemedel. Även för riskbedömning av kemikalier har flera statliga utredningar pekat på behovet av satsningar för att utveckla djurförsöksfria metoder som är mer prediktiva, tids- och kostnadseffektiva jämfört med gamla tiders djurtester. Detta ligger helt i linje med EU:s mål att ”ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt” (EU-direktiv 2010/63).

Pengar för att bygga nya djuranläggningar tycks alltid gå att hitta i de skattefinansierade budgetarna. Motsvarande satsningar på framtidens djurförsöksfria metoder saknas däremot – trots djurförsökens alla problem och trots uttalade mål om att djurförsök så långt som möjligt ska ersättas. Sverige storsatsar på medicinsk forskning, men glömmer hur viktigt det är att investera i framtidens forskningsmetoder. Forska Utan Djurförsök har länge arbetat med att lyfta satsningar på djurförsöksfri forskning i forskningspolitiken och kommer att fortsätta att göra det med den kommande nya regeringen och de folkvalda i riksdagen.

Miljonregn över vår Nytänkare 2015

Vår Nytänkare 2015, Gunnar Cedersund, har fått anslag från olika anslagsgivare på sammanlagt nästan 12 miljoner kronor för att utveckla sin forskning ytterligare.

Gunnar och hans forskargrupp har utvecklat matematiska modeller med potentialen att användas istället för djurförsök inom diabetesforskning och forskning om hjärtsjukdomar. Nu har gruppen fått pengar för att bland annat utveckla systembiologiska modeller för att hjälpa människor som har, eller som riskerar att drabbas av, stroke.
Utöver detta har forskargruppen även fått pengar för att, tillsammans med en forskare på Karolinska institutet, använda tekniken för att på en helt ny nivå förstå metaboliska sjukdomar och cancer, vilket kommer att vara användbart både för forskning, läkemedelsutveckling och diagnos.

Det som är extra roligt är att Gunnar själv säger att han känner sig mycket väl förberedd för det som komma skall tack vare de anslag som han har fått av Forska Utan Djurförsök. Dessa anslag har möjliggjort att låta forskarstudenter jobba med riktiga forskningsprojekt i Gunnars forskargrupp parallellt med deras masterexamensstudier (M.Sc). Dessa unga forskare är nu redo att börja sina doktorsutbildningar bättre förberedda och utbildade för att arbeta fram nya matematiska och systembiologiska modeller. Gunnar vet redan nu att han, tack vare anslag från Forska Utan Djurförsök, kommer att kunna fylla alla lediga platser åtminstone de kommande 4-5 åren med redan insatta och väl utbildade personer – en rejäl skjuts framåt för nya metoder som ger helt nya möjligheter att forska utan djurförsök.