Nytänkaren

nogo_nytankaren2015_500px_snedÅr 2015 beslutade Forska Utan Djurförsök att instifta en särskild utmärkelse i form av ett extra anslag till forskning. Namnet på den nyinstiftade utmärkelsen är NYTÄNKAREN. Vårt mål med NYTÄNKAREN är att ytterligare bidra till att ersätta djurförsök, visa att djurmodeller har brister och att tydliggöra att det finns stora fördelar med att ersätta djurmodeller med nya djurfria modeller som bygger på de senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna. Det går inte att ansöka till NYTÄNKAREN. Forska Utan Djurförsöks styrelse fattar beslut om vem eller vilka som ska få utmärkelsen.

NYTÄNKAREN delas ut då styrelsen anser att det finns ett projekt som uppfyller kraven. Det är alltså inte en årlig utmärkelse.

Krav för NYTÄNKAREN:

  • Forskningen ska signalera nytänkande
  • Forskningen ska vara inriktad på ett publikt och banbrytande tema
  • Forskningen ska gärna ligga inom ett område som rör folksjukdomar
  • Projektet ska sticka ut från kärnverksamhetens anslag
  • Anslaget får användas till forskargruppens arbete inklusive stipendier (till examensarbeten, doktorander och postdocs som arbetar kortare eller längre tider och bidrar till forskningen samtidigt som de lär sig tekniken)
  • Projektet ska redovisas (vad som gjorts samt effekter) inom 3 år

Vid de tillfällen som NYTÄNKAREN delas ut sker detta vid ett större evenemang med inbjudna gäster från bland annat myndigheter, forskarvärlden och pressen.

 

Nytänkaren 2016

Mottagare av NYTÄNKAREN 2016 är forskaren Anna Herland vid Linköpings Universitet (tidigare Karolinska Institutet samt Harvard University). Anna får utmärkelsen för arbetet med organ-on-chiptekniker, särskilt för arbetet med att ta fram en relevant cellmodell av hjärnan i ett organ-on-chipsystem ”hjärna på chip”. Modellen och tekniken kan komma att ersätta djurförsök i medicinsk forskning, särskilt i forskning om hjärnans sjukdomar

Den mänskliga hjärnan är väldigt komplex och består av olika typer av nervceller med understöd av gliaceller och ett tätt nätverk av blodkärl. Blodkärlen bildar den så kallade blod-hjärnbarriären, en funktion som skyddar de känsliga nervcellerna från farliga ämnen men som samtidigt tillåter transport av utvalda molekyler från blodet till hjärnan och vice versa. Funktionen hos blod-hjärnbarriären bildas genom interaktionerna i och runt blodkärlen. Många av dessa funktioner, och även nervcellernas funktioner, är specifika för människan vilket är en stor utmaning vid läkemedelsutveckling för hjärnans sjukdomar som till exempel hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons. Dagens modeller av den neurovaskulära enheten och nervsystemet är ofta baserade på djurceller vilket riskerar att ge missledande resultat.
Nu har forskargruppen utvecklat nya sätt att modellera nervfunktion i relation till Alzheimers sjukdom. I forskningsprojektet är målet att utveckla en funktionell modell av blodkärlen och de omgivande cellerna i hjärnan, den så kallade neurovaskulära enheten. Cellerna kommer utvinnas från stamceller skapade från friska människor men kan också vara från patienter med olika sjukdomar.

En ”Hjärna på Chip” kan användas för att studera ett brett urval av läkemedel och gifter för att förstå hur de kan nå hjärnan och vilken effekt de skulle ha på nervceller. Resultaten kan jämföras med vad som är känt från patienter och vara viktiga för andra forskare inom akademi och industri som är intresserade av att använda systemet. Resultaten av detta projekt förväntas leda till minskad användning av försöksdjur och celler utvunna från djur.

Nytänkaren 2015

Mottagaren av den första NYTÄNKAREN är forskaren Gunnar Cedersund vid Linköpings Universitet. Gunnar får utmärkelsen för att fortsätta sitt arbete med att ta fram effektiva läkemedel som botar den insulinresistens som uppstår hos patienter med typ 2-diabetes. Gunnar Cedersunds metoder bygger på att ersätta djurförsök med matematiska modeller där data från mänskliga celler har bearbetats. Något som sparar stora summor pengar åt den biomedicinska forskningen.

Att ersätta djurförsök med matematiska modeller inom den biomedicinska forskningen har visat sig vara mycket ekonomiskt lönsamt. I USA godkände nyligen kontrollorganet FDA (Food and Drug Administration) metoden när nya insulinpumpar för typ 1-diabetes skulle tas fram. Tiden för att ta fram en ny pump har med den matematiska modellen minskat från 4-6 år till cirka 2 månader och kostnaden har sjunkit från cirka 1 miljard kronor till under 1 miljon kronor. Gunnar Cedersund, och hans forskargrupp, har nu vidareutvecklat denna modell för att beskriva den insulinresistens som uppstår vid typ 2-diabetes och som gör att patienten inte kan använda sig av till exempel insulinpump. Med Cedersunds genombrott finns nu möjligheten att ta fram effektiva läkemedel som botar insulinresistensen som uppstår hos patienter med typ 2-diabetes.

Viktigt att poängtera är också att den snabba utvecklingen av matematiska modeller inte är begränsad till diabetes. I USA finns långtgående planer på att ersätta djurförsök på detta sätt också vid analys av hjärtkomplikationer, vilka är ett vanligt skäl till att nya läkemedel underkänns.

Systembiologi och beräkningsmodeller är dessutom inte begränsade till enbart läkemedelsutveckling utan även användbara i all medicinsk forskning. Cedersund samarbetar med forskargrupper inom, bland annat, hjärnforskning, diagnos av leversjukdomar och vård av intensivvårdspatienter.

Senast uppdaterad: 21 juni 2016