Djurförsöksstatistiken för 2015 har kommit

Nu har Jordbruksverket publicerat djurförsöksstatistiken för 2015.

I Sverige påbörjades försök på ca 1 600 nya djur varje dag – nästan 576 000 djur per år – i genomsnitt under åren 2011-2015!

Det är en minskning jämfört med åren 2004-2012, då över 990 000 djur användes per år i genomsnitt, vilket motsvarar att försök påbörjade på 2 700 djur varje dag i Sverige utifrån den svenska definitionen av djurförsök (läs mer om definitioner nedan). Används EU:s snävare definition av djurförsök så användes mellan 250 000 och 300 000 djur per år i Sverige. Lägger man även till fiskar i provfiske, t.ex. studier av fiskebestånd så tillkommer åtskilliga miljoner fiskar varje år. 

Jordbruksverket konstaterar att antalet använda försöksdjur varit relativt konstant sedan 1993 om man utgår från EU:s definition av djurförsök (se nedan), medan antalet försöksdjur utöver EU:s definition har minskat – om man räknar bort fiskar som fångats i provfiske eller märkts.

Under 2015 rapporterades användning av 258 403 försöksdjur enligt EU:s definition (jämfört med 284 170 försöksdjur 2014) och 16 373 330 djur enligt den svenska definitionen (4 939 553 föregående år). 16 042 553 av dessa djur var fiskar i provfiske och fiskmärkning (4 398 872 under 2014.) För information om de olika definitionerna av djurförsök som används inom EU respektive Sverige, se längre ner på sidan.

Om provfiske och fiskmärkning räknas bort användes 330 777 djur enligt svenska definitionen under 2015 och 540 681 djur 2014. Det skulle innebära en kraftig minskning mot åren 2004-2012, då i genomsnitt runt en miljon djur användes per år – 2 700 djur per dag!  Minskningen tycks ha påbörjats redan 2011 (829 813 djur enligt svensk definition utan fiskarna) och 2012 (602 638), men det är ännu för tidigt att svara på om trenden kommer att fortsätta.

Statistik över lidande har angivits i statistiken för andra gången. Rapporten visar att 7 % av försöksdjuren har utsatts för ”avsevärd” svårhetsgrad i försök, vilket är samma procent som året innan (2014), men eftersom det totala antalet djur minskat så har antalet djur som utsattes för högsta svårhetsgraden sjunkit från 20 688 (2014) till 18 270 ((2015) ”Svårhetsgraden” avser det lidande djuren utsatts för under försök och avsevärd är den högsta svårhetsgraden. De djur som utsattes för mest lidande under försök var framför allt möss och därefter råttor. Andelen djur som utsatts för måttlig svårhetsgrad minskade från 56 % 2014 till 51 % 2015.  Det är framför allt möss som används i de försök som utsätter djuren för störst lidande.

Djurarter och syfte med försöken
Av försöksdjuren som användes 2015 enligt EU:s definition var drygt två tredjedelar möss. De vanligaste djurslagen var därefter råttor, övriga fiskar, tamhöns och zebrafiskar. Djuren har använts främst i grundforskning (78%), följt av translationell och tillämpad forskning (17%), och därefter ”Skydd av den naturliga miljön för att bevara människors eller djurs hälsa eller välbefinnande” (2%). Ca 1 % av djuren har använts i vardera ”lagstadgad användning och rutinmässig produktion” och utbildning.

Av de 78% procenten av försöksdjuren (drygt 200 000 djur) som använts i grundforskning har de flesta använts för forskning om nervsystemet (22 %, 44 616 djur), immunsystemet (15 %, 29 358 djur), hjärt-kärlsystemet, blodet och lymfsystemet (14 %, 28 825 djur) och etologi (10 %, 13 050 djur), endokrina systemet/ämnesomsättning (9 %, 18 578 djur), multisystemiska frågeställningar (9 %, 18 073 djur) och cancerforskning (7 %, 13 825 djur).

Av djuren som använts i translationell och tillämpad forskning så har 11 929 djur används i cancerstudier, 7 234 djur i forskning om hjärt-kärlproblem och 6 436 i forskning om respiratoriska sjukdomar.

Ungefär hälften av djuren som användes var genmodifierade, och det är nästan bara (99 %) möss som är genmodifierade.

Statistiken är inte riktigt jämförbar med tidigare år
Uppgifterna för 2014 och 2015 är inte direkt jämförbara med statistiken för tidigare år, då en del förändringar skedde i lagstiftningen och bl.a. omfattar hur antalet använda djur rapporteras in.

Några av förändringarna som skedde från och med att regelverket ändrades 2013, är:
Djuren räknas nu efter att de använts i försök. Tidigare togs de med i statistiken i samband med att försöken påbörjades. Skälet till ändringen är att den svårhetsgrad (det lidande djuren utsatts för) ska rapporteras, vilket först kan ske när försöket avslutat för djurets del. Svårhetsgraden rapporteras enligt kategorierna ringa, måttlig, avsevärd, terminal och i Sverige även terminal-organ.

Fler arter ska nu rapporteras. Bläckfiskar ska räknas med i statistiken och zebrafisk och fler arter gnagare ska specificeras. Information om genetisk status ska också uppges, dvs om djuren är genetiskt modifierade. När djur återanvänds, dvs när man använder ett djur som redan gått i ett försök, samlas numera in mycket information om dessa djur som om de djur som används för första gången i försök.

Jordbruksverket, som samlar in statistiken, räknar dock inte med att den nya rapporteringen ska påverka antalet djur som rapporteras in i någon större utsträckning.

Olika definitioner – Sverige och EU
EU:s definition av försöksdjur omfattar bara de djur som utsatts för någon form av ingrepp i forskningssyfte. Ingrepp inkluderar t.ex. injektion, operativt ingrepp eller annat som kan tillfoga djuret smärta, lidande, ångest eller bestående skada. Det minsta ingreppet enligt denna definition kan jämföras med ett nålstick. Den svenska definitionen inkluderar alla djur som används till vetenskaplig forskning, sjukdomsdiagnos, utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter, undervisning, om användningen innebär att djuret avlivas, utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande, samt andra jämförliga ändamål.

Även djur i beteendeförsök utan ingrepp inkluderas i den svenska statistiken, liksom djur som avlivats för att organ och celler ska användas. Även provfiskad fisk inkluderas, liksom fiskmärkning. Lantbruksforskning som gäller nya system för till exempel hållning, transport eller avlivning är inkluderade och kan involvera många djur.  Med djurförsök avses också framställning av djur med förändrad arvsmassa, om gentekniska, kemiska eller andra liknande metoder används samt, i de fall djur kan orsakas lidande, bevarande genom avel av en stam av djur med förändrad arvsmassa med bibehållande av djurens genetiska egenskaper.

Statistikrapporterna finns här på jordbruksverkets hemsida: Användning av försöksdjur i Sverige 2015.