Ny toxikologi

Nya toxikologin – bättre för människor, bättre för djur

Forska Utan Djurförsök arbetar aktivt för att påverka den svenska kemikaliepolitiken. Vi anser att större och mer strategiska satsningar måste göras för att ersätta dagens djurtester med kostnadseffektiva och mer relevanta testmetoder. Först då går det att ställa krav på mer tester av fler kemikalier – och samtidigt minska och på sikt ersätta djurtester.

Det amerikanska vetenskapsrådet presenterade 2007 en ny strategi för toxicitetstester i rapporten ”Toxicity Testing in the 21st Century: A Vision and a Strategy”. Den föreslog en helt ny strategi för riskbedömning av kemikalier genom att ersätta djurtesterna med mer prediktiva tester. Nu pågår flera projekt bl.a. inom USA och EU för att förverkliga visionen och det internationella samarbetsorganet OECD bidrar med både forskning och internationell samordning.

Målet är effektivare, billigare och mer relevant riskvärdering av kemikalier och kombinationer av kemikalier. Det ska ske med ökad kunskap om effekterna på människan och med hjälp av nya celltester, beräkningsmodeller i datorer, avancerade kemiska analyser, genomik och andra moderna tekniker. Modellerna ska även anpassas för att särskilt undersöka effekter av kombinationer av kemikalier och risker för känsliga individer, t ex små barn.

I oktober 2015 blev det klart att EU storsatsar på utvecklingen av nya, djurfria metoder för riskbedömning av kemikalier genom projektet EU-ToxRisk. Mer information nedan.

Gemensamt ansvar

Kemikalielagstiftningen REACH, liksom regelverken för bekämpningsmedel och biocider, ställer krav på information som idag främst baseras på djurtester. Samtidigt betonar lagtexterna att djurförsök endast ska användas som en sista utväg. För kosmetikaprodukter och ingående råvaror finns till och med ett förbud mot djurtester sedan 2013. De motstridiga kraven ställer till problem både för ansvariga myndigheter och för industrin som tillverkar och importerar kemiska ämnen och produkter. Båda parter har ett stort ansvar för att lösa problemen. Det behövs även politiska insatser för att tydliggöra målen, hitta lösningar och bidra med tillräckliga resurser.

I Sverige finns flera forskargrupper som arbetar med att utveckla framtidens riskbedömningsmetoder. Forska Utan Djurförsök menar att med riktade satsningar kan Sverige få en framskjutande position när det gäller ny toxikologi. Detta skapar gynnsamma förutsättningar för svensk industri och det kan finnas förutsättningar att starta fler nya företag som arbetar med testning och riskbedömning.

Att identifiera ”pathways of toxicity” – lika viktigt som att kartlägga genomet

Sedan 2008 samarbetar de amerikanska myndigheterna NIEHS/NTP, the National Institutes of Health Chemical Genomics Center (NCGC), EPA och FDA i flera projekt under samlingsnamnet Tox21.  Projekten baseras på strategin i rapporten ”Toxicity Testing in the 21st Century: A Vision and a Strategy” från the National Research Council (NRC). Strategin bygger på att identifiera ”pathways” och mekanismerna bakom toxiska reaktioner. Därefter utvecklas och används en kombination av moderna metoder såsom cellbaserade tester, kemiska analysmetoder, datorbaserade metoder och genomik för att utvärdera kemikaliers risker.  All information som tas fram om kemikalier inom projektet publiceras i databasen ToxRefDB (») Detaljerad information om både nya och gamla testresultat och känd giftighet hos kemikalierna publiceras.

The Evidence-based Toxicology Collaboration (EBTC) är ett av samarbetena som etablerats för att flytta fram positionerna inom nya toxikologin. Målet med projektet är att översätta evidens-baserade approacher från medicin och sjukvården till toxikologin på ett organiserat sätt.  Läs en artikel i Altex (2013) om Evidence-based Toxicology for the 21st Century här.

Att identifiera biologiska ”pathways” som är involverade i toxiska reaktioner bedöms av många forskare som lika banbrytande som kartläggningen av människans genom. Ett internationellt projekt liknande HUGO-projektet, för att kartlägga ”pathways” skulle kunna ge nya möjligheter att både förebygga skador från kemikalier och att förebygga och behandla sjukdomar. The Human Toxicology Project är ett amerikanskt konsortium av partners som gemensamt arbetar för att identifiera och använda ”pathways” i toxikologisk riskbedömning. Det amerikanska centret för alternativ till djurtester, CAAT, vid Johns Hopkins-universitetet, leder projektet The Human toxome project, med syftet att kartlägga ”pathways of toxicity”, PoT. I första steget kartläggs ”pathways” för hormonstörande effekter.

Sommaren 2013 lanseras en ”Adverse Outcome Pathway Wiki” i OECD:s regi för att främja internationellt forskningssamarbete kring Adverse Outcome Pathways.

SEURAT-1 ett första steg inom EU som måste följas av många fler

I EU gick EU-kommissionen och kosmetikaindustrins branschorganisation, Cosmetics Europe, samman och bekostade projektet SEURAT-1, där 70 partners samarbetat för att ta fram nya ”pathways-baserade” testmetoder för effekter av långvarig exponering av kemikalier. EU:s center för alternativ till djurförsök, EURL-ECVAM, deltog i flera av delprojekten inom SEURAT-1 som nu avslutats. Rapporter med resultat från EU-finansierade projekt och strategier inför framtiden presenterades via AXLR8.

EUs nya flaggskepp: EU-ToxRisk

I oktober 2015 blev det klart. EU-kommissionen satsar 30 miljoner Euro, ca 280 miljoner kr, på ett nytt, sexårigt internationellt flaggskeppsprojekt, EU-ToxRisk, för att utveckla AOP-baserade, djurfria metoder för att riskbedöma kemikalier. Sammanlagt är 39 universitet, företag, myndigheter och organisationer från Europa och USA involverade i projektet. Svenska Swetox, ett konsortium för toxikologiska vetenskaper med elva ingående svenska universitet, får 13 miljoner av anslaget. Forskningen inom EU-ToxRisk kommer att ske vid Swetox nav i Södertälje, där Karolinska Institutet har sin enhet för toxikologiska vetenskaper, samt vid Stockholms universitet och Linköpings universitet.

I EU-ToxRisk integreras framsteg inom cellbiologi, omics-teknologi, systembiologi och beräkningsmodeller för att definiera de komplexa händelsekedjor ger negativa effekter på hälsan. Utifrån denna kunskap ska mekanistiskt baserade testmetoder utvecklas och utvärderas för att ska införas i olika riskbedömningsstrategier och regulatoriska regelverk.

Det slutliga målet är att snabbt och effektivt kunna riskbedöma betydligt många fler kemikalier än vad som sker idag, och att få fram mer relevant information om riskerna med olika kemikalier och blandningar jämfört med vad man kan få från djurtester.

Mer information:
www.eu-toxrisk.eu
www.swetox.se

Robotiserade tester

The High Throughput Screening (HTS)-initiativet som drivs av det amerikanska National Toxicology Program (NTP), är ett av de stora Tox21-projekten. Testerna sker storskaligt i automatiserade system med robotar som utför testerna. Det innebär att man testar betydligt fler kemikalier och dessutom i stort sett vilka kombinationer av kemikalier som helst i betydligt fler testsystem till en bråkdel av tiden och kostnaderna för att utföra djurförsök. En robot kan genomföra lika mycket testarbete under en vecka som en människa hinner med på ett år för hand. En oerhört viktig aspekt är att huvudsakligen mänskliga celler och vävnadssystem används, vilket medför att det stora problemet med artskillnader undanröjs.

De automatiserade testsystemen gör det också möjligt att testa ämnena i betydligt fler dosintervaller och kombinationer av kemikalier, vilket är oerhört betydelsefullt. Kompletterande information kan fås genom olika beräkningsmodeller för att förutsäga den kombinerade effekten av en blandning av kemikalier.  I slutet av 2010 hade över 2 500 kemikalier testats i det robotiserade systemet. Testerna sker i 1536-håls plattor. Varje kemikalie testas i upp till 15 olika koncentrationer och HTS-roboten kan testa en miljon prover varje vecka.

Fördelar vid läkemedelsutveckling

Sedan 2010 deltar även läkemedelsmyndigheten FDA i Tox21-samarbetet i USA och även läkemedelsindustrin är involverade. Läkemedelsföretaget Pfizer bidrar t.ex. med information om 100 misslyckade läkemedelskandidater, som testats på människor men visat sig ha för stora biverkningar. Företaget ska förse projektet både med kemikalierna och data om doser, blodkoncentrationer och påverkan på människor. I Tox21 kommer humandata att jämföras med resultaten från tester av samma kemikalier på en mängd olika celler, för att kunna avgöra vilka celltester som är bäst på att förutsäga risker för människor.

Både läkemedelsindustrin och FDA hoppas att de nya metoder som utvecklas och testas inom Tox21-projektet kan leda till stora fördelar inom läkemedelsutveckling. De nya testmetoderna kommer att snabba på och minska kostnaderna för att forska fram och testa av nya läkemedel och samtidigt minska risken för allvarliga biverkningar.

Mer information

Läs om vår handlingsplan som visar politiska åtgärder som behövs för att främja djurfri riskbedömning av kemikalier här.  Vill du veta vad som händer politiskt så finns information här. Tips till företag som vill undvika djurtester finns här.

Läs om forskningsprojekt som får stöd från Forska Utan Djurförsök och om EU-finansierade projekt för att utveckla nya riskbedömningsmetoder. Mer om EU:s kemikalielagstiftning REACH finns här. Information om djurfria testmetoder som är regulatoriskt godkända samt länkar till annan information om testmetoder finns här.

Cruelty Free International har gett ut en guide till företag som ska registrera kemikalier med deadlinen 2018, om hur datakraven kan uppfyllas och djurtester samtidigt kan undvikas. Guiden finns här »

Skrivelse från Forska Utan Djurförsök till KemI:s generaldirektör, november 2011:
Satsa på framtidens kemikalietestmetoder » (pdf, 337,3 kB)

Vi rekommenderar dig som är intresserad av att följa utvecklingen att prenumerera på nyhetsbrev från AltTox. På webplatsen finns intressanta artiklar och information bl.a. för företag som vill undvika djurtester. Läs mer här »

Senast uppdaterad: 10 juni 2016