Djurförsöksstatistik

Miljontals djur varje år

Ingen vet hur många djur som används i försök över hela världen eftersom pålitlig statistik saknas, men gissningar hamnar på mellan 50 miljoner och upp till över 100 miljoner djur per år. Inom EU används ca 12 miljoner djur per år och i Sverige påbörjades försök på ca 1 600 nya djur varje dag – nästan 576 000 djur per år – i genomsnitt under åren 2011-2015!

Det är en minskning jämfört med åren 2004-2012, då över 990 000 djur användes per år i genomsnitt, vilket motsvarar att försök påbörjade på 2 700 djur varje dag i Sverige utifrån den svenska definitionen av djurförsök (läs mer om definitioner nedan). Används EU:s snävare definition av djurförsök så användes mellan 250 000 och 300 000 djur per år i Sverige. Lägger man även till fiskar i provfiske, t.ex. studier av fiskebestånd så tillkommer åtskilliga miljoner fiskar varje år.

Antalet djur i försök är på väg att minska – om man räknar bort fiskarna

Nu har även djurförsöksstatistiken för 2014 och 2015 publicerats. Den visar på en minskning jämfört med åren till och med 2011, men då antalet djur varierar behövs statistik för flera år innan det går att dra några slutsatser om trenden pekar mot en varaktigt minskning.

Statistiken för 2014 var den första där lidandegraden angivits. Rapporten visar att 7 % av försöksdjuren  har utsatts för ”avsevärd” svårhetsgrad i försök. ”Svårhetsgraden” avser det lidande djuren utsatts för under försök och avsevärd är den högsta svårhetsgraden. De djur som utsattes för mest lidande under försök var framför allt möss och därefter råttor. För de flesta av djuren (56 % under 2014 och 51 % under 2015) fastställdes svårhetsgraden till måttlig.

Olika definitioner av djurförsök

Den svenska definitionen av djurförsök är mer omfattande än den i EU:s djurförsöksdirektiv, vilken i sin tur skiljer sig från definitioner i andra länder utanför EU. Det gör att det är svårt att jämföra djurförsöksstatistiken från olika länder. Även i den svenska statistiken anges olika antal djur som används i försök under ett visst år beroende på vilken definition som används. För att göra det hela ännu mer komplicerat har även de svenska definitionerna förändrats under åren. Siffror från 1980-talet och 1990-talet är t.ex. inte helt jämförbara med statistik från de senaste åren och ändringar i rapporteringen från 2013 gör att siffror från detta år och framåt inte riktigt fullt ut kan jämföras med tidigare år. Jordbruksverket, som samlar in statistiken, förväntar sig dock inte att det nya rapportsystemet ska påverka antalet djur som rapporteras in i någon större utsträckning.

Den svenska definitionen omfattar alla djur som används för vetenskapliga syften. EU:s lagstiftning är mindre inkluderande och omfattar t.ex. inte djur i beteendestudier, utfodringsstudier, djur som avlivas för att celler eller organ ska användas i försök samt fiskar i provfiske, vilket räknas med i den svenska statistiken.

Vem publicerar statistiken och vad ingår?

Det är Jordbruksverket som samlar in och sammanställer den svenska djurförsöksstatistiken och som lämnar uppgifter från Sverige till EU-kommissionen.  I rapporterna finns bl.a. information om hur många djur av varje art som används per år.

Vissa djur används i försök som sträcker sig över flera år, men varje djur ska bara finnas med i statistiken en gång, såvida djuret inte återanvänds i upprepade försök. Statistiken fram till och med 2012 avsåg antalet djur som försök påbörjas på för första gången under året, medan djuren räknas vid det tillfälle då försöket avslutas från och med statistiken för 2013 och framåt. Det finns även andra ändringar i statistikrapporteringen som trädde i kraft 2013, vilket gör att uppgifterna från detta år inte är fullt jämförbara med statistiken för tidigare år.

Informationen om vilken typ av försök eller forskning djuren används i, har varit knapphändig och statistik över hur många djur som utsätts för lidande har saknats före 2013. EU:s nya regler för vilken djurförsöksstatistik som ska rapporteras innebär att sådan information kommer att finnas tillgänglig i högre grad i framtiden. Den första statistik som rapporterats enligt nya reglerna är för 2014.

Djurförsök i Sverige

I Sverige finns cirka tre hundra anläggningar där djurförsök förekommer, främst på universitet och högskolor. Det finns även myndigheter som utför djurförsök, liksom privata företag inom läkemedels- och bioteknikindustrin.

Under 2015 rapporterades användning av 258 430 försöksdjur enligt EU:s definition (se tabell nedan för jämförelse med tidigare år) och 330 777 försöksdjur enligt den svenska definitionen om fiskar i fiskräkning och märkning räknas bort. Det skulle innebära en kraftig minskning mot åren 2004-2012, då i genomsnitt runt en miljon djur användes per år – 2 700 djur per dag!  Minskningen tycks ha påbörjats redan 2011 (829 813 djur enligt svensk definition utan fiskarna) och 2012 (602 638). Det är för tidigt att svara på om trenden är bestående. Beräknat på antal djur 2011-2015 (exkl 2013, då statistik saknas för detta år)

Under 2015 användes dessutom hela  16 042 553 fiskar i provfiske och fiskmärkning jämfört med 4 398 872 under 2014.

Antalet djur i försök brukar variera mellan åren, beroende bl.a. på om det påbörjas något nytt stort projekt och/eller om något av de stora djurlabben bygger om och därmed har färre försök i gång. I statistiken över djurförsök enligt svensk definition används, utöver de traditionella försöksdjuren, en stor andel grisar och tamhöns; bl.a. pågick en stor studie om skötselsystem för grisar under 2014, medan det tidigare år används många höns i olika projekt; i båda fallen rör det sig om forskning kring livsmedelsproducerande djur som påverkar försöksdjursstatistiken.

Djurslag

Två tredjedelar av djuren som används i försök i Sverige enligt EU:s definition är möss. Att möss utgör en så stor andel av djuren beror på att det nästan bara är möss som genmodifieras, och genmodifiering är ett vanligt sätt att skapa ”djurmodeller” för forskning. Drygt hälften av alla försöksdjur (enligt EU:s definition) är genetiskt modifierade och det är nästan alltid möss.

De vanligaste djurslagen var därefter råttor, övriga fiskar, tamhöns och zebrafiskar. Under 2015 användes 206 523 möss, 25 407 råttor, 822 marsvin, 553 kaniner, 45 katter, 117 hundar, 8 apor, 57 illrar, 369 hästar/åsnor, 3 166 grisar, 82 får och 2 835 nötkreatur enligt den svenska definitionen.  Även en stor mängd höns, andra fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar (främst zebrafisk) används i forskning.

Vad är det för försök som görs i Sverige?

Av de drygt 258 000 försöksdjuren som använts enligt EU:s definition, har de flesta använts i grundforskning (78 %), följt av translationell och tillämpad forskning (17%), och därefter lagstadgad användning och rutinmässig produktion (4%). Ca 1 % av djuren har använts i utbildning.

Av de 78% procenten av försöksdjuren (drygt 200 000 djur) som använts i grundforskning har de flesta använts för forskning om nervsystemet (22 %, 44 616 djur), immunsystemet (15 %, 29 358 djur), hjärt-kärlsystemet, blodet och lymfsystemet (14 %, 28 825 djur) och etologi (10 %, 13 050 djur), endokrina systemet/ämnesomsättning (9 %, 18 578 djur), multisystemiska frågeställningar (9 %, 18 073 djur) och cancerforskning (7 %, 13 825 djur).

Av djuren som använts i translationell och tillämpad forskning så har 11 929 djur används i cancerstudier, 7 234 djur i forskning om hjärt-kärlproblem och 6 436 i forskning om respiratoriska sjukdomar.

Lidande

Vilket lidande djuren utsatts för rapporterades för första gången i djurförsöksstatistiken för 2014. Under både 2014 och 2015 rapporterades att totalt 7 % av djuren utsatts för avsevärd svårhetsgrad. Av dessa var 81 % möss och 18 % råttor (motsvarande uppgifter för 2014 var 87 % möss och 12 % råttor). För de flesta av djuren (51 % 2015 och 56 % 2014) fastställdes svårhetsgraden till måttlig. I denna grupp ingår främst möss (64%) följt av råttor (10 %). För 36 % av försöksdjuren rapporterades svårhetsgraden ”ringa”.  Även här var det mest möss (73 %).

Terminal svårhetsgrad uppgavs för 6% av försöksdjuren 2015. ”Terminal” innebär att djuret är sövt under hela försöket och sedan avlivas utan att vakna upp. Detta kallas ibland även för akut-försök. Alternativt avlivas djuret utan föregående ingrepp för att man ska ta ut organ eller vävnader. Djuren som avlivas för organ och vävnader räknas som försöksdjur enligt den svenska definitionen (där de rapporteras under kategorin ”Terminal-organ”) men inte enligt EU.

Antal djur i försök i Sverige per år och enligt de olika definitionerna

År EU:s definition Svensk definition, utan provfiske Provfiske Svensk definition inkl provfiske
2015  258 403  330 777  16 042 553  16 373 330
2014 284 170 540 681 4 240 465 4 939 553
2013 – data saknas
2012 262 148 602 638 4 670 550 5 273 188
2011 296 684 829 813 7 734 237 8 564 050
2010 413 447 1 313 513 6 636 483 7 949 996
2009 395 672 950 381 6 202 241 7 152 622
2008 501 499 1 030 163 5 776 550 6 806 713
2007 524 764 1 034 465 6 096 188 7 130 653
2006 532 685 758 213 6 653 651 7 411 864
2005 505 681 1 273 277 6 356 105 7 629 382
2004 446 936 1 005 480 7 065 550 8 071 030

Om man räknar bort provfiske*, forskningsprojekt för studier av vilda djur och forskning om lantbrukets djur**, används de flesta försöksdjuren i Sverige i medicinsk och biologisk forskning. Det kan handla om grundforskning för att skaffa mer kunskap, eller mer tillämpad forskning för att studera sjukdomar och behandlingsmetoder.

För mer detaljer om djurslag och vad de användes i för försök, hänvisar vi till statistikrapporter från Jordbruksverket.

*Provfiske innebär vetenskaplig fångst för att bedöma fiskebestånden i hav, sjöar och andra vattendrag. Data från provfiske används bl.a. för att fastställa fiskekvoter.

** Lantbrukets djur används främst i forskning om olika djurhållnings- och transportmetoder, utfodring och slakt- och avlivningsmetoder samt i försök som syftar till att höja lönsamheten vid livsmedelsproduktion.

Djurförsök i EU

Inom EU används ca 12 miljoner djur varje år i försök, enligt EU:s definition av djurförsök. Denna definition skiljer sig från den svenska (se ”definitioner” ovan). EU-kommissionen samlar in och publicerar statistikuppgifter för alla EU-länder samt en sammanställning över det totala antalet djur som används i hela EU. Här hittar du information om antalet djur av olika djurslag som använts och även viss information om hur många djur som används för olika syften.

Internationell statistik

Tillförlitlig statistik över antalet djur som används i hela världen finns dessvärre inte. Brittiska Dr Hadwen Trust och BUAV har gjort försök att estimera antalet djur, baserat på de statistikuppgifter som fanns tillgängliga 2005. Endast 21% av de totalt 142 länder i världen där det utförs djurförsök, samlade in statistik. Utifrån publicerad statistik från 37 länder gjordes beräkningsmodeller för att estimera den totala djuranvändningen i världen. Utifrån denna beräkning används 115 miljoner djur i försök varje år. Beräkningarna inkluderar djur som avlivas för vävnader eller för att de är överflödiga (t.ex. för att endast ett kön behövs i en studie eller för att de inte har en önskad genförändring) samt genmodifierade djur som endast används för avel.

Observera att i USA räknas inte råttor, möss, fåglar och fiskar med i den officiella statistiken över djurförsök. Med den brittiska beräkningsmodellen stiger antalet djur som används per år i USA från officiella 1 miljon djur till ca 34 miljoner.

Senast uppdaterad: 7 juli 2017