Kemikalietester och bekämpningsmedel

Tiotusentals kemikalier ska testas

Vi kommer alla dagligen i kontakt med en mängd kemikalier som kan vara skadliga både för oss och miljön. EU har därför skärpt kraven på tester av kemikalier. Tyvärr finns en grym baksida – miljontals djurtester!

EU:s lagstiftning för kontroll av kemikalier, REACH, trädde i kraft 2007 och ställer krav på kemi-företagen att utreda, dokumentera och registrera riskerna med de kemikalier de tillverkar och importerar. För nya kemikalier måste tester och registrering ske innan de får säljas. Detta gäller dock bara för kemikalier som tillverkas eller importeras i minst 1 ton per år. När lagstiftningen infördes fanns redan tiotusentals kemikalier på marknaden som används i sådana mängder att de omfattas av registreringskraven. För dem infördes ett stegvis system med tre tidsgränser då kemikalierna ska vara registreras. Först ut var högvolymkemikalier och sist de kemikalier som används i de lägsta volymklasserna, 1-100 ton. De ska vara registrerade senast 2018.

Minst 30 000 kemikalier ska registreras

Just nu pågår ett gigantiskt projekt för att registrera och kartlägga riskerna med alla dessa tiotusentals kemikalier. Riskerna med varje kemikalie ska rapporteras i den mån de är kända, och kompletterande tester – ofta djurförsök – kan krävas när data saknas. Testkraven varierar beroende på i hur stora mängder varje kemikalie används.

För de flesta av dessa kemikalier saknas grundläggande data om giftighet, särskilt risk för allergier.  Påverkan på foster och reproduktionsförmågan är andra risker som det saknas data om för de flesta kemikalier, men som krävs för kemikalier i de högre volymklasserna.

Ingen vet hur många djur som kommer att plågas och dö i testerna som kommer att utföras i samband med registreringen. Beräkningar hamnar på minst 7 miljoner djur, kanske betydligt fler. Vissa experter har varnat för att uppåt 50 miljoner djur eller ännu fler kommer att användas.  Det beror också på hur mycket utvecklingen och utvärderingen av nya, djurfria testmetoder kan skyndas på. Ibland går informationen att få fram utan djurtester, men ofta är det djurtester som gäller.

Gamla djurtester behöver bytas ut

De flesta av djurtestmetoderna som används för att testa kemikalier är gamla, flera av dem utvecklades under första halvan av 1900-talet. Vartefter man kommit på nya risker och nya begränsningar med djurförsöken, har man lagt till ännu fler djurtester. Men nu är trenden på väg att brytas.

Trots alla djurtester kommer inte kemikaliesäkerheten att kunna garanteras. Det går helt enkelt inte att förlita sig på dyra, tidskrävande och vetenskapligt tveksamma djurtester för att bedöma risker med så många kemikalier och blandningar. Djurstudierna, där ett ämne i taget testas i bestämda doser, efterliknar knappast vår vardag där vi ständigt utsätts för en blandning av kemikalier, ofta i låga doser men under långa tidsperioder.

En kamp mot klockan

Både inom EU, USA och Japan har man insett att man måste utveckla nya, modernare metoder för att snabbare kunna testa sig igenom det berg av kemikalier som det saknas giftighetsinformation om, och för att också kunna utreda effekterna när kemikalier kombineras. Det behövs också nya testmetoder som kan utreda riskerna för särskilt känsliga grupper, framförallt barn.

En helt ny och bättre strategi för att riskbedöma kemikalier – utan djurtester – är på väg att växa fram. Forska Utan Djurförsök bidrar både genom att stödja utvecklingen av nya testmetoder och genom politisk påverkan för att få att svenska politiker och myndigheter att förstå behovet av nya och bättre testmetoder.

Nästa deadline, då alla kemikalier som används i mer än 1 ton, ska registreras, närmar sig. Det kan handla om 25 000 kemikalier eller mer som ska registreras senast 2018. Kanske kommer några av djurtesterna ersättas med djurfria metoder. Särskilt långt har man kommit med allergitester, där förhoppningen är att en stor del av ämnena ska kunna testas med provrörsmetoder istället för djurtester.

Vad görs det för djurtester?

Hud- och ögonirritation, allergi, akut giftighet och effekter vid långtidsexponering, mutagenicitet och cancerrisk, påverkan på foster och reproduktionen, hormonstörande effekter… listan över möjliga risker med kemikalier är lång. Var och en av riskerna kräver egna testmetoder.

Försöksdjuren får kemikalierna injicerade, iblandade i mat eller dryck, tvingas inandas dem eller får dem lagda på den rakade huden. Ofta i koncentrationer långt över de som människor exponeras för. Detta eftersom man i testerna vill se vilka de negativa effekterna är. I vissa fall dör djuren, i andra fall ges djuren lägre koncentrationer, men djur kanske tvingas må illa, få kramper, förlora vikt och få andra symptom under längre perioder. Ofta vill man även studera om skadorna läker efter att doseringen upphört.

I flera fall, bl.a. när det gäller hud- och ögonirritation, akut giftighet, fosterskador och allergirisk finns nu djurfria metoder som helt eller delvis kan ersätta djurtesterna. För övriga risker pågår utveckling av nya, djurfria riskbedömningsmetoder men det kan ta många år innan djurtesterna helt kan ersättas.

Testerna utförs vanligen enligt internationella testriktlinjer för att resultaten ska kunna användas vid registrering av kemikalien eller produkten över hela världen. Dessa riktlinjer godkänns i olika internationella organ, såsom OECD (ett samarbetsorgan mellan ett 30-tal länder, där bl a EU, USA och Japan ingår). EU har också en egen lista över godkända testmetoder, som får användas för att uppfylla testkraven i EU:s lagstiftning.

Testkraven i REACH

Kemikalier som tillverkas/importeras i 1-10 ton per år ska registreras senast i maj 2018. Uppskattningsvis handlar det om ca 20 000-30 000 olika ämnen. För denna grupp krävs tester om det finns skäl att misstänka risker. Data som i så fall ska registreras är risk för allergi och akut oral giftighet.

Även kemikalier som tillverkas eller importeras i volymer om 10-100 ton ska registreras senast i maj 2018. För dessa kemikalier ska företagen även utföra hud- och ögonirritationstester (vilket ofta kan ske med djurfria metoder idag). De ska även bedöma om det finns risk för fosterskador och undersöka påverkan på kort sikt på fisk.

Kemikalier i volymklasserna 100 respektive 1000 ton ska redan vara registrerade sedan år 2013 för kemikalier över 100 ton och år 2010 för de över 1000 ton. För dessa kemikalier tillkommer ytterligare djurtestkrav såsom påverkan på gener (mutagenicitetstester), längre giftighetsstudier, fosterskadetester, reproduktionsstudier och flera tester på fiskar. I den högsta volymgruppen krävs också cancerstudier och långtidstoxicitetsstudier med upprepad dosering samt långtidstoxicitetsstudier eller reproduktionsstudier på fisk.

Trots att registreringen redan har skett för högvolymkemikalierna går det ännu inte att säga hur många djurtester som krävts. Många av testplanerna väntar fortfarande på godkännande.  Vissa av djurtesterna som krävs för de högsta volymklasserna får nämligen bara utföras efter godkännande av EU:s kemikaliemyndighet, ECHA. Då skickas testplanerna först ut på remiss och den som har information som kan göra djurtesterna onödiga har möjlighet att lämna den. Ett fåtal planerade djurtester har stoppats på detta sätt sedan REACH infördes. Godkännandeförfarandet har också lett till en kraftig försening av planerade tester av flera olika kemikalier för att undersöka undersöka påverkan på reproduktion. Detta i väntan på ett beslut om vilken testmetod som ska användas; den som angivits i REACH eller en nyare metod där färre djur används. Efter en ändring i texter i REACH får nu den nya, djurbesparande metoden användas.

Viktigt att veta är att REACH också anger att djurtester bara ska användas som en sista utväg, när inga tidigare testdata finns tillgänglig och det saknas djurfria testmetoder som kan ge önskad information. Företag måste också dela med sig av djurtestdata så att andra som registrerar samma kemikalie kan ta del av den. Detta för att minska behovet av upprepade djurtester.

EU:s kemikaliemyndighet ECHA publicerar rapporter om användning av djurtester respektive djurfria metoder vid REACH-registrering.

Olika lagstiftning för olika typer av kemikalier

De flesta kemikalier regleras i EU:s kemikalielagstiftning REACH, men för t.ex. bekämpningsmedel finns särskilda regler – läs mer om det längre ner på sidan. Även läkemedelskemikalier regleras i separat lagstiftning. Inom EU finns dessutom detaljregler för olika produkter, t.ex. för leksaker och elektroniska produkter. Ibland hänvisas till olika internationella standarder för ytterligare detaljregler kring säkerheten. Och så finns det internationellt överenskomna regler för klassificering och märkning av farliga ämnen och produkter vid t.ex. transport.

Även i miljölagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ställs krav på kunskap om riskerna vid användning av kemikalier och olika produkter. Nästan all lagstiftning bygger riskbedömning utifrån information från djurtester. När det gäller kemikalier som ska användas i kosmetika är djurtester förbjudet, men om dessa kemikalier även används i andra typer av produkter och därför djurtestas, får de användas även i kosmetika.

Vad är bekämpningsmedel och stämmer det att de alltid djurtestas?

Ett bekämpningsmedel är en kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer (t.ex. virus) förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Eftersom det handlar om medel som ska döda djur (t.ex. råttor, möss och insekter) eller organismer som bakterier och virus, är risken stor att de är farliga även för människor, andra arter och för miljön. Därför krävs godkännande av produkterna. I Sverige sker det av kemikalieinspektionen. Kraven för godkännande finns i EU-lagstiftningen, och det krävs en mängd djurtester för att bedöma riskerna med de verksamma ämnena i produkterna. Bland testerna ingår bl.a. giftighetstester på både gnagare och icke-gnagare, oftast hundar.

Djurtester är väldigt dyrt och bekämpningsmedel tillhör de kemikalier som djurtestas mest. Att utföra alla djurtester som krävs för bekämpningsmedel kostar flera miljoner dollar och ca 12 000 djur används.

Biocider och växtskydd

Det finns två grupper av bekämpningsmedel, biocider och växtskyddsmedel

Biocider inkluderar bland annat myggmedel, desinfektionsmedel (t.ex. handdesinfektionsmedel), träskyddsmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger.

Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter med mera. De används inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk.

För både biocider och växtskyddsmedel har EU nyligen antagit nya regler. Även om djurtester fortfarande krävs, har lagstiftningen anpassats till att djurförsök ska kunna bytas ut när det finns nya djurfria metoder för att undersöka samma sak. Det är de aktiva ingredienserna som testas. Om nya produkter använder ett redan godkänt verksamt ämne, behöver djurtesterna normalt inte upprepas.

Läs mer

I vårt Forskarrum, där vi publicerar information som främst vänder sig till forskare, industri och myndigheter, finns mer information om satsningarna på att ersätta djurförsöken inom riskbedömning av kemikalier. Du hittar informationen här >>

Forska Utan Djurförsök stödjer forskning som syftar till att utveckla djurfria metoder, bl.a. för att testa kemikalier. Här kan du se vilka forskningsprojekt som fått stöd i år >>

Forska Utan Djurförsök arbetar också med politisk påverkan för att se till att djurfria metoder så snabbt som möjligt utvecklas och kommer i bruk och så att lagstiftning som kräver djurförsök uppdateras för att möjliggöra nya, djurfria metoder. Läs mer om det här >>

Senast uppdaterad: 4 mars 2016